Marsvin - Artiklar RSS

M�nadens medlem februari

Sat, 06 Feb 2010 20:51:52 GMT

N�sta medlem att presentera sig i m�nadens medlem �r Emelie som g�r under anv�ndarnamnet WeepingWillow h�r p� ifokus.

Mitt namn �r Emelie Skyldeberg och p� iFokus g�r jag under namnet WeepingWillow. Jag bor ensam med grisarna i en liten etta p� 29 kvm i centrala Bor�s. Det �r ett litet privat hyreshus med egen tr�dg�rd s� jag har f�tt lov att ha mina grisar ute n�r jag vill och det �r ju j�ttebra! Jag blev f�rst medlem p� iFokus n�r jag k�pte mina marsvin f�r tv� �r sedan men jag var inaktiv tills i h�stas d� jag b�rjade delta mer aktivt p� sajten. Jag blev medlem n�r jag googlade n�gonting med marsvin och ramlade in p� mif.

Sammanlagt har jag haft marsvin i 9 �r men med ett uppeh�ll p� ca 3 �r efter att mina 2 f�rsta marsvin dog. Jag visste ingenting alls om marsvin n�r jag var liten, hade aldrig sett ett i verkligheten och heller inte t�nkt p� att skaffa ett men jag tjatade alltid p� mina f�r�ldrar efter djur eftersom jag fullkomligt �lskar alla djur! S� p� min 11e f�delsedag 1997 fick jag ett litet bed�rande virveltroll som fick namnet Frida. Det var pappas id� eftersom han och hans familj hade ganska m�nga marsvin n�r han var liten. P� den tiden fanns det ingen lag om att man m�ste ha 2 st. s� vi skulle bara ha lilla Frida. Men det visade sig snart att det v�xte ett litet liv inuti henne och en vacker v�rmorgon fick jag sk�da den s�taste lillkillen jag sett! Ett litet goldenagouti virveltroll med m�rka �gon. Jag hade honom i 6 veckor innan vi var tvungna att byta ut honom mot en liten tjej ist�llet. Vi �kte till pappas kusins g�rd och l�mnade lilla Ville och med mig hem igen fick jag min s�tnos Sn�vit. Frida var riktigt aktiv o busig men framf�rallt s�t! Hon blev lite drygt 5 �r gammal innan hon fick n�n sjukdom som inte gick att bota. Sn�vit var lat och fruktansv�rt gosig, kunde ligga o sova i famnen i 40 minuter i str�ck. Hon blev 7 �r gammal.

Nu har jag 3 grisar. Lily som �r �ldst, drygt 2 �r gammal och �r en teddy, dock inte renrasig. Michelle �r n�st �ldst, ungef�r en m�nad yngre �n Lily. Hon �r ett korth�rigt virveltroll med l�ng p�ls p� baken. S� har jag lilla December som �r drygt 5 m�nader gammal och ett semil�ngh�rigt virveltroll. Allihopa bor nu i en tv�v�nings bokhyllebur som pappa och jag byggt (tja pappa byggde och jag stod o bossade �ver honom). F�rut bodde de i en gallerbur men det blev s� mycket tjafs n�r de blev tre s� jag tyckte de beh�vde en st�rre yta.

Mina marsvin �r endast till f�r kel, har ingen avel och brukar inte �ka p� utst�llningar men snart hoppas jag p� att f� en kull med December eftersom jag vill ut�ka min flock med egenuppf�dda grisar.

Om jag ska beskriva mig sj�lv med 3 ord f�r det bli sn�ll, blyg och envis! Lily �r: nerv�s, matglad och s�t. Michelle �r: Gosig, pratig och kurrig. December �r: Nyfiken, mysig och lite blyg.

I �vrigt s� tycker jag om att fota (s�rskilt grisarna), styrketr�na och skaffa tatueringar! Just nu har jag 4 tatueringar men det ut�kas i rask takt. Vi har en sommarstuga p� v�stkusten, alldeles vid havet d�r marsvinen f�r vara ute hela dagarna n�r det �r bra v�der. Jag har bott ett par �r i London och har mina b�sta v�nner d�r s� jag brukar bes�ka dem n�gra g�nger per �r. Jag jobbar p� Saab i G�teborg och f�rs�ker ta k�rkort men verkar aldrig bli klar! Min familj p� mamma, pappa, lillasyster och lillebror som �r tvillingar bor i en villa inte s� l�ngt h�rifr�n. D�r brukar grisarna bo n�r jag �r bortrest. Hela min familj �r v�ldigt engagerade i marsvinen och de blir fruktansv�rt ompysslade n�r jag �r borta!

Brinn f�r iFokus!

Fri, 29 Jan 2010 20:06:58 GMT

Eurosport drar idag ig�ng t�vlingen Fackelkampen. Den g�r i korthet ut p� att t�nda en fackla och h�lla den brinnande fram till OS-invigningen den 11 februari. Man kan hj�lpa sig sj�lv och sina lagkamrater och sabotera f�r andra.

�

Det �r i allra h�gsta grad en lagt�vling d� varje r�st som l�ggs p� en t�vlande ett lag ocks� tillfaller hela laget. Det inneb�r att om 100 personer fr�n iFokus skulle vara med och t�vla och varje dag r�sta p� varandra s� skulle det samla 10.000 po�ng till laget. Man kan �ven r�sta utan att vara inloggad.

F�rsta pris i t�vlingen �r att man f�r ge 30.000 kronor till en valfri v�lg�renhetsorganisation, iFokus har valt att st�dja L�kare Utan Gr�nser om vi skulle vinna.

Som en bonus kommer Eurosport dessutom att k�pa annonsplatser hos den community som lyckas b�st vilket f�r oss skulle kunna inneb�ra att vi f�r pengar till att k�pa en ny b�ttre webbserver.

Bevisa en g�ng f�r alla att iFokus har engagerade medlemmar och bes�kare och st�ll upp f�r v�rt lag i Fackelkampen.
Registrera dig och t�nd en egen fackla samt hj�lp alla som �r med i v�rt lag genom att ge v�ra facklor extra brinntid- vill du kan du sabotera f�r de andra lagen genom att f�rkorta deras facklors brinntid.

Vi �r m�nga "iFokusare" och tillsammans �r vi starka, tillsammans kan vi vinna!

�

L�nk till Fackelkampen.

M�nadens medlem januari

Sun, 24 Jan 2010 00:20:54 GMT

F�rst ut att representera M�nadens medlem �r Marsvinlove - Maija Helminen. I den h�r artikeln f�r vi veta mer om henne och hennes marsvin.

Jag heter Maija Helminen och g�r under namnet Marsvinlove p� ifokus. Jag bor p� en g�rd i Uppland, med min mamma, pappa, lillasyster och v�ra djur. Sen har jag �ven en storasyster som bor p� annat h�ll nu. Jag har inte varit medlem h�r s� l�nge utan blev det i september 2009. Det som fick mig att bli medlem h�r var att jag tyckte det fanns intressanta artiklar och m�nga intressanta tr�dar. Och eftersom jag �r en s�n marsvinsgalen m�nniska s� blev jag medlem.

Jag har haft marsvin i ungef�r 1,5 �r nu, och �ven innan ett tag d� jag hade tv� teddyhonor, som var mina f�rsta marsvin. Jag tycker marsvin �r s�dana underbara djur, absolut de ultimata husdjuren! Keliga, pratiga, l�ttsk�tta, personliga, ja vad mer kan man �nska sig? Just nu har jag 6 stycken marsvin - 3 killar och 3 tjejer. De bor nu i mitt rum men det b�rjar bli lite fullt d�rinne. S� till v�ren n�r vi renoverat lite p� nederv�ningen s� ska de f� flytta dit ner ist�llet.

Killarna bor i en 200x80 Billy bokhylla. Min vuxna hane heter Elvis, och hans tv� s�ner heter Baileys & Coffee. Tre j�ttecharmiga killar �r dem. Baileys och Coffee �r just nu ca 2 m�n och v�ldigt busiga sm� saker, medans Elvis �r lite lugnare och gillar att mysa i kn�et. Alla tre �r virvlar, i f�rgerna black/golden/white.

Honorna bor just nu i en 110x80 hemmagjord bur, men jag planerar att fixa st�rre till dem snart. De heter Calvin, som �r en Abessinier i golden/black/white och mamma till Baileys och Coffee. Brumma, som �r en Alpaca i golden roan, och sen Hilda som �r en nonself golden dutch. Brumma �r v�ldigt mysig och gillar att bli klappad, Hilda gillar det ocks� men �r lite nerv�sare av sig. Calvin g�r att gosa med men hon �r typen som inte gillar att sitta still utan vill hellre busa runt p� golvet.

Baileys

Mina grisar har jag till s�llskap, ingen avel eller utst�llning. Skulle kanske kunna testa att st�lla ut n�n g�ng, men just nu �r de bara "hemmagrisar". Men b�de Brumma & Hilda har blivit utst�llda med f�rra �garen, och Hilda �r Guldpet. I framtiden t�nker jag nog forts�tta med att ha massa grisar till s�llskap, men jag har �ven t�nkt p� att jag g�rna skulle vilja hj�lpa heml�sa marsvin, s� kanske omplaceringshem? N�ja det �r inte aktuellt �n, men vi f�r v�l se.

Honorna Hilda, Brumma och Calvin.

Om jag ska beskriva mig med tre ord s� �r jag: sn�ll, pratsam, och lite lat ibland, hehe. Mina marsvin med tre ord vardera �r: Coffee - busig, sn�ll och mysig, Baileys - busig, charmig och vild, Elvis - kuttrig, gosig och sn�ll, Calvin - busig, mysig och charmig. Brumma �r lugn, gosig och sn�ll, Hilda sn�ll, lite f�rsiktig och mysig.

Annars, ut�ver mina marsvin, s� har vi ca 20 h�ns och min katt Olga. Vi har dock haft hund, hamstrar, kaniner, f�r & h�star ocks�. Vi odlar p� sommaren alla v�ra gr�nsaker sj�lv, och d� f�r ju s�klart marsvinen ocks� av dem. Vi tar �ven eget h� fr�n v�ra �krar.

Artiklar p� Marsvin.iFokus

Sat, 16 Jan 2010 03:54:29 GMT

I den h�r artikeln finns en l�nk till samtliga artiklar publicerade p� Marsvin.iFokus. Under varje l�nk finns en sammanfattning om vad artikeln handlar om och de �r sorterade i de kategorier de ligger i. F�rhoppningsvis ska detta g�ra att det blir l�ttare att hitta eventuella artiklar i det �mne man �r intresserad av.

De stora rubrikerna �r samma namn som artikelkategorin artiklarna ligger i, de mindre rubrikerna �r till f�r att ytterligare sortera st�rre �mnen.

�

01. K�pa marsvin

�

N�r man ska k�pa marsvin
Vad ska man t�nka p� n�r man ska k�pa marsvin (eller djur �ver huvudtaget)? �r det verkligen n�dv�ndigt att st�dja djuraff�rernas verksamhet eller finns det andra alternativ? I den h�r artikeln f�r du lite r�d och tips.

�

Djuraff�r eller uppf�dare?
N�r man ska skaffa sm�djur g�r de flesta till n�rmaste djuraff�r men �r det verkligen det b�sta? L�s den h�r artikeln f�r mer info.

�

02. Foder

�

St�dmatning
N�r ungar eller vuxna marsvin matv�grar s� g�r det ganska s� fort tills deras mage kommer i olag och l�gger av. F�r att ge dem en chans att �verleva m�ste man st�dmata dem vilket inte �r det l�ttaste alla g�nger. I den h�r artikeln kan du l�sa om hur man kan g� tillv�ga.

�

Lussegrisar till marsvinen
Vill dina marsvin ocks� f� lussebullar till jul?
Det �r kanske inte s� l�mpligt men h�r har du ett recept p� lussegrisar.
OBS! Kan serveras �ret om.

�

Gr�nfoder

�

Marsvin och c-vitamin
Att marsvin kr�ver C-vitamin dagligen vet f�rhoppningsvis de flesta men hur ska man ge dem det, vad h�nder om man ger f�r mycket eller f�r lite?
H�r f�r du svaren.

�

Handla r�tt till marsvinen
I den h�r artikeln f�r du massor tips p� vad du kan k�pa och ge dina marsvin i gr�nsaksv�g.

�

Gr�nfoder utifr�n
F�rskt gr�nfoder utifr�n �r det b�sta de flesta marsvin vet, men vad kan man egentligen plocka in till dem? L�s den h�r artikeln f�r att f� n�gra tips.

�

Kraftfoder

�

V�gen till n�ringsriktig kost- Oxbow!
Oxbow �r en av de f� pelletssorter som �r anpassade till marsvin. L�s den h�r artikeln f�r mer information om det.

�

Alternativt kraftfoder
Pellets �r den vanligaste formen av kraftfoder till marsvin men f� �r anpassade till dem. I den �r artikeln f�r du tips p� andra, mer naturliga alternativ.

�

Kligr�t
Kligr�t uppskattas av de flesta marsvin men hur g�r man egentligen? Receptet hittar du h�r.

�

03. Sk�tsel

�

Tassar och klor
Tycker du att det �r sv�rt och jobbigt att klippa klorna och sk�ta om tassarna?
Du �r inte ensam men f�rhoppningsvis kan den h�r artikeln hj�lpa dig.

�

Att bada sina marsvin
H�r f�r du tips p� hur man g�r och vad man ska t�nka p� n�r man badar sina marsvin.

�

04. H�lsa

�

H�lsounders�kning
Att regelbundet kontrollera sina marsvin f�r att se att de �r friska och s� �r v�ldigt viktigt. H�r finns en lista �ver vad man b�r kolla.

�

H�ll marsvinen svala
N�r det �r varmt s� �r det viktigt att man h�ller marsvinen svala s� att de inte drabbas av v�rmeslag.
H�r f�r du tips p� hur du kan g�ra.

�

Sjukdomar

�

B�lder
Att marsvin drabbas av b�lder �r inte helt ovanligt, det �r dock inte alltid det kr�vs veterin�rv�rd. L�s den h�r artikeln f�r mer information.

�

Ringorm
Ringorm �r en ot�ck svampinfektion som inte bara smittar mellan marsvin utan �ven g�r p� m�nniskor, hundar, katter och andra djur.
Den h�r artikeln �r skriven av Vanerlands vars marsvin drabbades av ringorm 2009 och handlar om b�de sanering och behandling.

�

Osteodystrofi- Satinsjukan
I den h�r artikeln f�r du information om Osteodystrofi, en ot�ck "sjukdom" som drabbar satinmarsvin genom att bryta ner deras skellett. Det �r mycket sm�rtsamt f�r de marsvin som drabbas och det finns inget botemedel utan enda utv�gen �r att avbryta lidandet genom avlivnng.

�

05. Beteende

Varf�r ska man inte ha marsvin ensamma?
Marsvin �r flockdjur och m�r v�ldigt d�ligt �ver att beh�va vara ensamma.
L�s den h�r artikeln f�r att f�rdjupa dig i �mnet om varf�r marsvin inte ska vara ensamma.

�

Marsvinsspr�k
Har du n�gon g�ng funderat p� vad de olika l�tena marsvinen har f�r sig betyder? F�rmodligen. I den h�r artikeln f�r du lite hj�lp med att tyda det.

�

Marsvinets kroppsspr�k
Marsvin �r ganska bra p� att kommunicera med varandra b�de genom l�ten och med sin kropp. I den h�r artikeln f�r du hj�lp med hur du ska tyda dina marsvins kroppsspr�k.

�

Att sammanf�ra marsvin
Att sammanf�ra tv� ok�nda marsvin med varandra �r inte alltid s� l�tt.
I den h�r artikeln f�r du tips p� hur du kan g� tillv�ga f�r att minska riskerna f�r br�k.

�

06. Boende & inredning

�

Eget burbygge
Att bygga en egen bur �r inte s� sv�rt som det kanske kan verka.
H�r f�r du olika tips och id�er p� hur man sj�lv kan bygga en bur till sina marsvin.

�

Bottenunderlag
Det finns m�nga olika saker man kan ha som bottenunderlag, sp�n �r nog det vanligaste men man kan �ven ha exempelvis fleece.
FeliciaS har testat en del olika alternativ och listat f�r- och nackdelar i den h�r artikeln.

�

Marsvin utomhus
De flesta marsvin �lskar att f� komma ut p� sommaren och k�nna gr�set under tassarna men innan man tar ut sina marsvin finns det lite att l�nka p� s� l�s den h�r artikeln f�rst.

�

Uppfinningar, del 1
Shintaida har delat med sig av hur man kan bygga en toalett till marsvinen.

�

07. Avel

�

Avel
Att avla p� sina marsvin inneb�r mycket mer �n att bara s�tta ihop en hona och en hane och f� s�ta marsvinsungar.
I den h�r artikeln tas en del av allt det finns att t�nka p� innan, under och efter�t upp.

�

Marsvinsuppf�dare?
Funderar du p� att b�rja f�da upp marsvin? Hur ska man g�ra f�r att hitta l�mpliga avelsdjur? �r det n�dv�ndigt med utst�llningar?
I den h�r artikeln tas bland annat det upp.

�

08. Raser

�

Skinny Fakta
I den h�r artikeln tittar vi n�rmare p� rasen Skinny.

�

09. Utst�llning

�

Petklass
I den h�r artikeln f�rdjupar vi oss b�de i f�rberedelser inf�r en petclassutst�llning men f�r �ven veta hur det g�r till n�r man anm�ler sig och p� sj�lva utst�llningen.

�

Tema utst�llningar, del 1- f�rberedelser
Hur ska man f�rbereda marsvinen inf�r utst�llningar? I den h�r artikeln tar vi upp det.

�

Tema utst�llning, del 2- p� utst�llning
Hur g�r det till p� en utst�llning? Det kan du l�sa om i den h�r artikeln.

�

10. �vrigt

�

Vad s�ger lagen om marsvin?
�ven marsvin omfattas av Djurskyddslagen och det g�ller �ven de som h�lls av privatpersoner. I den h�r artikeln f�r du veta vad som g�ller n�r man har marsvin.

Vad beh�ver marsvin?
Vad beh�ver man ha f�r tillbeh�r och liknande n�r man har marsvin?
H�r finns en lista med lite information om var grej. Det finns �ven l�nkar till andra artiklar h�r som f�rdjupar sig mer i �mnet.

�

"Till marsvinsvakten"
N�r man �r djur�gare och ska �ka bort s� kan man inte alltid ta djuren med sig, d� beh�ver man n�gon som passar dem eftersom de inte kan ara helt ensamma utan tillsyn n�gon l�ngre tid. I den h�r artikeln tas saker upp som man b�r t�nka p� innan man l�mnar �ver ansvaret f�r sina sm� �lsklingar till n�gon annan.

�

Att resa med marsvin
Ibland kan marsvinen f�lja med n�r man ska �ka bort. I den h�r artikeln f�r du veta vad du b�r t�nka p� n�r du tar med dig dina marsvin.

�

Svenska Marsvinsf�reningen
H�r f�r du lite information om Svenska Marsvinsf�reningen, SMF.

�

L�r dig fotografera marsvin
I den h�r artikeln f�r du lite tips p� hur du f�r de b�sta bilderna p� dina marsvin.

�

Tr�na konster och tricks med dina marsvin!
H�r f�r du tips p� konster och tricks du kan tr�na med dina marsvin och �ven tips p� hur du g�r tillv�ga.

�

Intresselista f�r marsvin i n�d
H�r finns en lista p� de av Marsvin.iFokus medlemmar som kan ta hand om marsvin i n�d, antingen permanent eller tillf�lligt.

�

Bokrecension: Piggy Portions av Peter Gurney
En bokrecension av boken Piggy Portions.
Recensionen �r gjord av FeliciaS.

�

God Jul och ett gott nytt �r!
Julh�lsning 2009

�

Fr�n oss alla till er alla...
Julh�lsning 2008

�

11. M�nadens medlem

�

12. �rets marsvin

�

�rets marsvin 2009
H�r presenteras vinnaren av �rets marsvin 2009.

�

�rets marsvin 2008
H�r presenteras vinnaren av �rets marsvin 2008

�

Bidrag till �rets marsvin 2008
H�r presenteras samtliga finalister (det vill s�ga de som blivit M�nadens marsvin under 2008) till �rets marsvin 2008.

�

13. Sajten & iFokus

�

Artiklar p� Marsvin.iFokus
Denna artikel.
En sammanfattning av varje artikel som �r publicerad p� Marsvin.iFokus med l�nk. Sorterad i de artikelkategorier de ligger i.

�

F�rsta g�ngen h�r?
�r det f�rsta g�ngen du bes�ker Marsvin.iFokus eller kanske rentav f�rsta g�ngen du bes�ker en iFokussajt �verhuvudtaget? L�s d� g�rna genom den h�r artikeln. H�r finns information om bland annat vad du f�r f�r n�got genom att bli medlem inom n�tverket.

�

Presentation av forumkategorierna
F�r att vi ska f� ett forum som �r l�tt att hitta p� och ordning bland tr�darna kr�vs det av medlemmarna att de l�gger tr�darna i r�tt kategori.
I den h�r artikel g�s var kategori igenom med en f�rklaring om vilka tr�dar som �r t�nkta att postas var.

�

Att starta en iFokus-sajt
�r du sugen p� att starta en iFokus-sajt som handlar om ditt intresse?
Att driva en iFokus-sajt �r inte s� sv�rt som det kanske kan verka.
I den h�r artikeln f�r du lite information.

�

Underl�tta f�r synskadade n�r du skriver
Att vara synskadad och kunna vara aktiv p� forum p� Internet �r v�ldigt sv�rt och l�ngt ifr�n sj�lvklart.
IFokus �r ett forum som �r bra anpassat f�r de som ser d�ligt och anv�nder sig av sk�rml�sare och d�rf�r bes�ker m�nga som �r kraftigt synskadade just iFokus. Vi medlemmar m�ste dock g�ra v�rt f�r att underl�tta f�r dem, bland annat inte anv�nda oss av f�rkortningar och liknande vilket �ven kan vara sv�rt f�r den som lider av bland annat dyslexi.

I den h�r artikeln ber�ttar SvenA som sj�lv �r synskadad (sajtv�rd p� bland annat synskadad.iFokus) om hur vi alla kan underl�tta f�r den som anv�nder sk�rml�sare.

�

Funktioner

�

iFokus filmer
I den h�r artikeln finns det l�nkar till tolv olika filmer om iFokus.
En handlar om hur man infogar l�nkar i inl�gg och kommentarer, en om hur man l�gger till unders�kningar och en om hur man blir medlem.
L�s artikeln f�r att se vad de andra handlar om och titta g�rna p� filmerna.

�

Ang. uppladdning av bilder p� ifokus
H�r kan du l�sa lite om hur du laddar upp bilder i inl�gg och kommentarer.

�

Bilder direkt i inl�ggen
Vill du veta hur man l�gger in bilder direkt i inl�ggen? �r du nyfiken p� hur man kan f� in flera bilder i samma inl�gg? Svaren f�r du h�r.

�

Reklamfritt iFokus
Du vet v�l om att du kan f� iFokus reklamfritt?
H�r kan du l�sa om hur du g�r tillv�ga.
OBS! Betaltj�nst.

�

Ifokus 3.2
Den 24 januari 2009 uppdaterades iFokus till version 3.2
H�r kan du l�sa om nyheterna.

�

Ifokus v3, grunderna
Sommaren 2008 gjorden en stor uppdatering p� iFokus och version 3 sl�pptes.
I den h�r artikeln g�s grunderna f�r iFokus v3 igenom.

�

Ifokus v3, forumdelen
H�r kan du l�sa om hur forumdelen fungerar i version 3 av iFokus.

�

Ifokus v3, Min sida del ett
Att hantera Min sida i iFokus v3 �r kanske inte det l�ttaste.
H�r f�r du l�ra dig hur du g�r till v�ga. Del ett.

�

Ifokus v3, Min sida del tv�
Att hantera Min sida i iFokus v3 �r kanske inte det l�ttaste.
H�r f�r du l�ra dig hur du g�r till v�ga. Det tv�.

�

Ifokus v3, Ditt album del 1: Hantera album
H�r kan du l�sa om hur du hanterar ditt fotoalbum i version 3.

�

Ifokus v3, Ditt album del 2: Allm�nna uppgifter
H�r kan du l�sa om de lite mer avancerade funktionerna i ditt fotoalbum.

�

Regler

�

Sajtregler
F�rutom de lagar som g�ller i Sverige och de regler som g�ller p� hela n�tverket har vi �ven n�gra som g�ller specifikt f�r Marsvin.iFokus.
L�s den h�r artikeln f�r att ta del av dem.

�

Om upphovsr�tt/copyright
Att "l�na" texter och bilder utan tillst�nd av den person som gjort dem �r inte till�tet enligt svensk lag, man har dock r�tt att citera kortare stycken.
H�r kan du l�sa mer om b�de upphovsr�tt (copyright) och citatr�tt.

�

Att kommunicera p� n�tet
Att kommunicera p� n�tet �r inte alltid s� l�tt och missf�rst�nd uppst�r ganska ofta p� grund av att man tolkar det man l�ser p� et annat s�tt �n den som skrev menade det.
I den h�r artikeln f�r du lite tips g�llande kommunikation p� Internet.

�rets marsvin 2009

Fri, 15 Jan 2010 23:05:28 GMT

Nu �r �rets marsvin 2009 h�r p� Marsvin.iFokus �ntligen utsett. I f�rsta omr�stningen s� blev det v�ldigt j�mnt s� vi fick starta ytterligare en finalr�stning- �ven den v�ldigt j�mn men den h�r g�ngen lyckades en vinnare utses!

R�stning

Efter f�rsta finalr�stningen i �rets marsvin 2009 stod det helt lika mellan M�nadens marsvin Juli (Julgrisen �gare Caspia) och M�nadens marsvin Oktober (Scarlet �gare Colina) och en andra r�stning fick startas.

�ven denna r�stning blev oerh�rd j�mn men en vinnare kunde koras d� ett av bidragen fick en r�st mer �n det andra.

Under den f�rsta r�stningen anv�nde vi oss av et nytt system i �r- i en r�stningstr�d skulle man bed�ma bilden och r�sta p� sin favoritbil och i den andra g�llde bed�mning och r�stning favoritbeskrivningen vi la sedan ihop de b�da tr�darnas r�ster och den som hade flest r�ster samanlagt var vinnaren.

�

�rets marsvin 2009

Scarlet- M�nadens marsvin Oktober, �gare Colina

H�r kommer mitt bidrag. Fina fina Scarlet var en helt underbar liten marsvinstjej. Fram�t och nyfiken, hoppade glatt in i pappl�dor och bokhylleburen om hon var ute och sprang p� golvet men kom aldrig p� tanken att hoppa UtT ur buren trots att hon uppenbarligen kunde!

Scarlet dog tyv�rr bara nio m�nader gammal d� hon blev biten av en hund i Oktober. Vi saknar henne enormt mycket!

�

Jul(i)grisen

Eftersom det var v�ldigt t�tt mellan ettan och tv�an i �rets marsvin 2009 s� har jag beslutat att �ven presentera tv�an i den h�r artikeln.

Julgrisen- M�nadens marsvin Juli, �gare Caspia

Julgrisen som Juligrisen?

Trots sitt decemberanknytna namn �r Julgrisen ett �ret-runt-marsvin. Han h�nger med p� alla �ventyr han inbjuds till och dessutom ett stort antal som han helt hittar p� sj�lv. Han �r ett oerh�rt driftigt litet marsvin som �r full av energi och egna id�er.

F�rutom att vara p�hittig och s�t som en jordgubbe �r han ren gl�dje. Jag �r s� lycklig �ver att �det ledde oss samman s� att vi har kunnat spendera de senaste fem �ren tillsammans.

Julgrisen som Juligrisen!

�

Placeringar och po�ng

Samtliga m�nadsvinnare kan ses h�r.

M�nadens marsvin Oktober Scarlet �gare Colina 22p (10+12)
M�nadens marsvin Juli Julgrisen �gare Caspia 21p (10-11)
M�nadens marsvin Juni Shafran �gare FeliciaS 8p
M�nadens marsvin April Siiri �gare Abico 5p
M�nadens marsvin Augusti Tindra �gare Stephanie-D 2p
M�nadens marsvin September Kira �gare Abico 2p
M�nadens marsvin December Vanilla �gare tinisch 2p
M�nadens marsvin Mars Laura �gare Berlau 1p
M�nadens marsvin Maj Allan �gare Caspia 1p
M�nadens marsvin November Tuva �gare marsvin2008 1p
M�nadens marsvin Januari Oban �gare Stormviskaren 0p
M�nadens marsvin Februari Alma �gare tjorve 0p

�

M�nadens marsvin 2010

Du har v�l inte missat att M�nadens marsvin anordnas �ven 2010?
Detta �r har vi gjort en del f�r�ndringar, bland annat s� har vi olika tema varje m�nad!
L�s mer om det och andra aktiviteter vi plnerat under �ret h�r.

�

//Sajtv�rden & medarbetarna

Petklass

Wed, 13 Jan 2010 20:31:20 GMT

Hur g�r man f�r att anm�la sig, vem f�r vara med, vad ska man t�nka p� och vad bed�ms i petklass?

I petklass f�r alla marsvin fr�n 2 m�nader till 6 �rs �lder delta. Ras och utseende spelar ingen roll och man beh�ver egentligen inte ha mycket mer information om marsvinet �n vilket k�n det �r, hur gammalt det �r och vad det heter f�r att kunna anm�la till petklass. �ldern p� utst�llarna varierar v�ldigt i petklass och det finns inget som heter "f�r gammal f�r att st�lla ut i petklass".

Du f�r st�lla ut p� en utst�llning utan att vara medlem i SMF. Om du vill forts�tta st�lla ut efter det eller bara vara medlem i f�reningen och f� medlemstidningen mm. kr�vs det ett medlemskap. Mer om medlemskap h�r.

Att anm�la

Kommande utst�llningar hittar du l�ttast h�r. N�r du har hittat en utst�llning som du �r intresserad av att �ka p� �r det bara att skriva ihop anm�lan. F�r alla Svenska marsvinsf�reningens utst�llningar kr�vs att du anv�nder den avsedda anm�lningsblanketten d� du anm�ler. Denna g�r att ladda ner fr�n SMF:s hemsida.

Ett ganska nytt s�tt att anm�la sig p� �r att anv�nda sig utav webbanm�lan som finns p� SMF:s hemsida, det kr�vs att du �r medlem f�r att kunna anv�nda den men det underl�ttar en hel del f�r den person som tar emot anm�lningarna om du g�r det.
F�rklaringen nedan �r skriven efter SMF:s anm�lningsblankett men sj�lvklart g�ller detsamma f�r webbanm�lan, �ven om det ser lite annorlunda ut.

Om man aldrig tidigare fyllt i anm�lningsblanketten s� kan det k�nnas ganska f�rvirrande. D�rf�r t�nkte jag snabbt g� igenom den.

Ras&F�rg - Vet du inte vilken ras eller f�rg ditt marsvin har s� beh�ver du inte fylla i n�gonting, i petklass �r det inte �r viktigt vilken ras ditt marsvin �r och vilken f�rg det har p� �gonen. V�l p� utst�llningen kan du fr�ga domaren om marsvinet �r n�gon speciell ras och om hon eller han kan s�ga vilken f�rg det har, om du �r nyfiken.
Marsvinets namn - Det �r nog ganska givet att det h�r �r en av de viktigare punkterna p� anm�lningsblanketten. Vet du inte vad f�r�ldradjuren heter f�r du l�mna de rutorna tomma, eller skriva ok�nd. E st�r f�r efter (pappan) och U f�r und (mamman).
F�dd - F�r att ditt marsvin ska hamna i r�tt klass m�ste du ha ett f�delsedatum. Om exakt f�delsedatum saknas f�r du uppskatta �ldern, k�nner du dig inte s�ker p� hur du ska kunna f� fram en n�gorlunda riktig �lder �r det ett bra tips att fr�ga n�gon som du tror har b�ttre m�jlighet att g�ra det, en duktig uppf�dare tex.
�lder i m�nader vid utst�llning - Det finns en j�ttebra �ldersutr�knare som g�r att du slipper sitta och r�kna ut �ldern i m�nader sj�lv.
Reg. nr - D� du st�ller ut i rasklass m�ste marsvinet vara registrerat, i petklass beh�vs inget registrerings nummer. Om ditt marsvin inte �r registrerat, l�mna den rutan tom.
Uppf�dare - Vet du inte vem uppf�daren �r, l�mna �ven den h�r rutan tom.
Deltar i klasser - H�r skriver du in att du ska st�lla ut marsvinet i petklass "Pet". P� vissa utst�llningar, tex. Dubbelutst�llningar (p�g�r ofta b�de l�rdag och s�ndag, ibland bara �ver en dag) h�lls det tv� petklasser och d� kan du beh�va ange vilket BIS (best in show, finalen) du ska vara med i. Det r�cker att skriva Pet 1/Pet 2 eller BIS Pet 1/BIS Pet 2
Till salu - H�r anger du ett pris om marsvinet �r till salu.
Sekreteraranteckning - L�mnas alltid tomt.

I v�nstra h�rnet ska du fylla i vad du betalat in i anm�lningsavgift. Det brukar vara sista anm�lnings- och betalningsdag samma dag men det st�r i annonsen. Se till att varken betala eller skicka anm�lan f�r sent, annars kommer anm�lan inte att mottas. Vart anm�lan och pengarna ska skickas st�r ocks� i utst�llningsannonsen.

Ungef�r en vecka innan utst�llningen kommer det en bekr�ftelse d�r det finns mer information om utst�llningen, v�gbeskrivning, antal anm�lda marsvin osv.

Utst�llningsf�rberedelser

S� snart du best�mt dig f�r att �ka iv�g p� utst�llning �r det dags att b�rja planera och f�rbereda. Har du en l�mplig transport att ha marsvinet i och har du en utst�llningsplatta eller liknande att visa marsvinet p�? Det �r bara tv� av de saker som b�r ses �ver.

De flesta utst�llningar �r "burl�sa". Det inneb�r inte att marsvinen springer fritt i lokalen utan att arrang�rerna inte erbjuder burar till marsvinen. St�r det ingenting i annonsen s� r�kna med att utst�llningen �r burl�s, d� kommer marsvinet att f� sitta hela dagen i sin egen transportbur. En kattransport fungerar utm�rkt. T�nk p� att en utst�llning kan bli l�ng, marsvinet ska ha b�de h� och v�tska under dagen. De allra flesta har ocks� med sig gr�nsaker till marsvinen. Men kom ih�g att ett marsvin som har tomat runt hela munnen inte ser s� j�ttebra ut inf�r domaren, v�lj g�rna mindre kladdiga gr�nsaker. M�nga marsvin dricker inte ur flaska under utst�llningar och det kan vara en bra id� till att ge gr�nsaker i dess st�lle.

En utst�llningsplatta �r s�llan av speciellt avancerad konstruktion utan brukar best� av en tr�skiva (20x30cm �r vanliga m�tt) och fyra ben, d�rrknoppar fungerar bra. Till plattan kan man sy ett platt�verdrag i ett tyg som matchar marsvinet, m�nga anv�nder sig av en vanlig handduk ovanp� plattan. Till den f�rsta utst�llningen �r det fullt f�rst�eligt om man inte vill snickra ihop en utst�llningsplatta och d� fungerar en hopvikt handduk lika bra. T�nk p� att inte anv�nda alltf�r m�nstrat eller lurvigt tyg, marsvinet ska vara i fokus - inte plattan.

Innan du �ker p� utst�llning m�ste marsvinet vara rent och snyggt.
Alla fyra tassar samt klorna ska vara fina p� utst�llning, l�s mer om tassar och klor. �ronen ska vara rena, torka ur dem med en v�tservett eller liknande. Ett par dagar innan utst�llningen b�r marsvinet badas, gl�m inte att tv�tta talgk�rteln.

P� utst�llningen �r det ocks� bra att ha med sig klosax, nagelfil och n�gonting att torka ur �ronen med s� att marsvinet kan fixas till lite extra precis innan det ska d�mas och s� att man kan �tg�rda eventuellt l�nga klor som man kan ha missat tidigare.

Incheck

N�r du kommer till utst�llningen �r det f�rsta som ska g�ras att checka in marsvinet. Incheck brukar vara precis innanf�r d�rren, det g�r inte att missa. Innan n�gon i incheck tittat p� ditt marsvin och godk�nt det f�r du inte komma in i utst�llningslokalen. I incheck ser de igenom alla marsvin som kommer, letar efter ohyra och andra tecken p� sjukdom. Ett marsvin som misst�nks ha ohyra eller liknande f�r inte komma in i utst�llningslokalen. P� det h�r s�ttet f�rs�ker man minska smittspridning.
N�r du f�tt ditt marsvin unders�kt och incheckaren f�rhoppningsvis sagt att marsvinet ser bra ut ska du meddela att du kommit, och stryka eventuella marsvin som f�tt stanna hemma, hos sekreteraren som brukar sitta i n�rheten av incheck. D�refter �r det bara att g� in i utst�llningslokalen och ta dig en plats vid ett bord. I shoppen eller i incheck g�r det att k�pa en utst�llningskatalog, d�r i st�r det i vilken klass ditt marsvin ska vara med i och du kan �ven se vilka andra marsvin som �r anm�lda till ust�llningen. Det �r inte n�dv�ndigt att k�pa en utst�llningskatalog, men jag tycker att det underl�ttar om man kan se ungef�r n�r man ska upp.

Utst�llningen

Petklass �r som sagt �ppet f�r alla marsvin mellan 2 och 72 m�nader (6 �r) och klasserna delas f�rst upp p� hanar och honor och sedan p� �lder. Juniorklasserna �r f�r marsvin mellan 2-5 m�nader.
Domaren ropar vanligtvis ut n�r hon eller han b�rjar d�ma n�sta klass, men h�ll koll p� domarbordet. �r du inte framme med marsvinet n�r det �r din tur s� kan de andra f� v�nta p� dig, och det �r inte s� kul.

I petklass d�ms marsvinen efter en 100 po�ngs petklass-standard p� sju punkter.
Kropp och sundhet, max 25p
Marsvinen ska ha stabil kropp och vara muskul�sa.
Exempel p� po�ngavdrag; om marsvinet �r �verviktigt, underviktigt, f�r litet/f�r stort f�r �ldern eller har skelettdefekter.
�ron, max 10p
�ronen ska vara rena och hela.
Po�ngavdrag ges till exempel om det finns mycket vax i ytter�rat, �rat �r torrt och mj�lligt samt om det �r trasigt med stora hack.
�gon, max 10p
�gonen ska vara klara, pigga och rena.
Po�ngavdrag ges bland annat om �gonen �r irriterade eller svullna, samt vid �gonsjukdomar s�som fatty eye och katarakt (gr� starr).
P�ls och Hud, max 15p
Huden ska vara ren och mjuk och p�lsen fin, t�t och ren.
Po�ngavdrag ges bland annat om talgk�rteln �r kladdig, p�lsen �r missf�rgad eller marsvinet �r mj�lligt.
Tassar och Klor, max 10p
Trampdynorna ska vara mjuka och smidiga och klorna v�lklippta.
F�r l�nga eller f�r korta klor ger po�ngavdrag, liksom om det �r klippt i pulpan eller det finns f�rh�rdnader p� tassarna.
Temperament, max 15p
Marsvinen ska vara l�tthanterade, trevliga och or�dda.
Po�ngavdrag ges om marsvinet visar tydlig r�dsla (darrar och ligger och trycker p� plattan) eller aggressivitet.
Kondition, max 15p
Ett v�lpresenterat och fint marsvin f�r h�r full po�ng.
Domaren kan dock l�gga in fel som inte passat in p� n�gon av de andra bed�mningspunkterna h�r och dra po�ng i samband med detta. Exempel �r mun- och nossvamp och skadade framt�nder.

Obs, detta �r en sammanfattning av petklass-standarden - se l�nk f�r att l�sa den i sin helhet.

Efter bed�mningen

N�r ditt marsvin �r bed�mt ska bed�mningssedeln g� igenom sekretariatet innan du kan f� den. Det varierar fr�n lokalavdelning till lokalavdelning hur man g�r med bed�mningarna och var de finns att h�mta, fr�ga i caf�et eller liknande om du �r os�ker p� vart du kan h�mta dem.

P� bed�mningssedeln kan du ha f�tt ett klisterm�rke, silverkort. Ett marsvin som f�r bra po�ng kan tilldelas silverkort, antalet anm�lda i klassen avg�r hur m�nga silverkort som f�r delas ut i varje klass. N�r marsvinet f�tt tre stycken silverkort blir det Guldpet och f�r l�gga till titeln f�re namnet. Om du och ditt marsvin ska upp i petklass finalen brukar �ven detta st� utm�rkt p� bed�mningssedeln, ofta som ett F.

Om du inte ska vara med i finalen och har st�llt ut marsvinet/marsvinen som du hade med dig s� kan du �ka hem om du inte vill sitta kvar och se finalerna.

Final

N�r det �r dags f�r final ropas alla marsvin som ska vara med upp och du f�r ta med dig det uppropade marsvinet till anvisat bord. I finalen m�ter du vinnarna fr�n de andra �ldersklasserna, b�de honor och hanar. D� domaren best�mt sig f�r hur hon eller han ska placera BIS:en (best in show, placeringar) kommer ni antingen att f� g� ner igen i v�ntan p� prisutdelning, eller s� sker den direkt vid finalbordet. Antal BIS-placeringar beror p� antal pettar som �r anm�lda till utst�llningen.

Innan du �ker hem

T�nk p� att st�da upp efter dig lite innan du �ker hem, sl�ng skr�p p� r�tt st�lle. Alla vill komma hem s� fort som m�jligt efter en utst�llning och snabbast g�r det om alla tar och bidrar till att det ser snyggt ut innan lokalen l�mnas.

Alltid b�st
T�nk p� att oavsett om du vinner n�gon rosett eller ej s� �r dina marsvin alltid finast

Vad beh�ver marsvin?

Wed, 06 Jan 2010 23:40:10 GMT

Vad beh�ver marsvin ha f�r tillbeh�r? Vad m�ste jag ha hemma n�r jag f�r hem mina marsvin, vad kan jag inf�rskaffa senare och vad ska jag inte ha �verhuvudtaget till dem? I den h�r artikeln f�r du f�rhoppningsvis svar p� det.

Saker som man m�ste ha

Bur

En bur av n�got slag d�r marsvinen ska bo m�ste man ha hemma n�r man f�r hem sina sm� kompisar.
Antingen k�per man en vanlig sm�djursbur i n�gon djuraff�r eller s� bygger man en sj�lv.
Att bygga en egen bur �r inte s� speciellt sv�rt och det blir ofta billigare (samt st�rre och snyggare) �n att k�pa en gallerbur- dessutom kan du ju sj�lv best�mma exakta m�tt och s� p� en egenbygd bur.

H�r kan du f� tips om hur man l�tt bygger en bur sj�lv.

Enligt jordbruksverkets regler m�ste en marsvinsbur vara minst 0,3 kvm (vid grupph�llning ska varje marsvin ha minst 0,15 kvm) men det �r egentligen alldeles f�r litet- ungef�r det dubbla borde vara minimum och jag tycker absolut inte man ska ha en bur som �r mindre �n 0,5 kvm.

H�r finns en utr�knare som r�knar ut hur m�nga marsvin man f�r ha i en bu enligt L80- bara att skriva in m�tten och f� fram resultatet.

Bottenmaterial

Bottenmaterial att ha i marsvinens bostad �r ett m�ste.
Det finns m�nga olika alternativ, man f�r prova sig fram och se vad man tycker passar en sj�lv och sina marsvin b�st.

Jag tycker att det �r b�st med ett lager tidningar l�ngst ner och sedan ett ganska tjockt lager med sp�n ovanp� det.

H�r kan du l�sa mer ing�ende om olika bottenmaterial.

Tips! Kolla p� Granng�rden eller n�gon butik som s�ljer foder etc till h�star, d�r brukar man kunna k�pa balar med sp�n- det �r mycket billigare �n att k�pa i djur- eller matvaruaff�r.

G�mst�lle

Eftersom marsvin �r bytesdjur m�ste de ha n�gon form av g�mst�lle i buren. Ett hus kan man l�tt snickra till sj�lv genom att anv�nda tre br�dbitar- en br�dbit som tak och en p� vardera kortsidan som ben. Hus g�r ocks� att k�pa i djuraff�rer- men t�nk p� att undvika de som har f�nster eller andra sm� �ppningar eftersom det �r vanligt f�rekommande att marsvinen fastnar d�r n�r de blir st�rre och inte l�ngre kommer genom som de gjort tidigare.
Man kan �ven anv�nda sig av r�r som g�mst�lle om man vill det.

Att marsvinen skulle bli sv�rare att f� tama f�r att man har g�mst�lle till dem st�mmer absolut inte- det �r snarare tv�rtom eftersom de k�n

ner sig tryggare med g�mst�lle s� v�gar de unders�ka mer.
Det st�r �ven i Djurskyddslagen att marsvin m�ste ha m�jlighet att g�mma sig.

L�s mer om vad Djurskyddslagen s�ger om marsvin h�r.

H�

Marsvin ska alltid ha fri tillg�ng till h�- ungef�r 80% av marsvinens f�da �r h�.
H�et ska vara s� gr�nt som m�jligt och lukta gott. V�ldigt dammigt, fuk

tigt eller illaluktande h� b�r man inte anv�nda.

Tips! F�rs�k leta reda p� en bonde i n�rheten som du kan k�pa h� av- det brukar bli mycket billigare �n att k�pa i djur- eller matvaruaff�r.

Vattenflaska

Vattenflaska eller vattensk�l �r ett m�ste eftersom marsvinen alltid ska ha fri tillg�ng till rent och friskt vatten.

Jag rekommenderar Sippy vattenautomat fr�n Ferplast- jag anv�nder den till mina marsvin och tycker att den �r mycket b�ttre �n vanliga traditionella vattenflaskor, dock �r de n�got dyrare men jag tycker att det �r v�rt pengarna.

Matsk�l

En sk�l (eller flera) som man kan servera �tminstone torr mat i tycker jag att man beh�ver.
Den ska g�rna vara s� pass tung att den inte g�r att v�lta.

Gr�nsaker

Marsvin kan, liksom exempelvis m�nniskor, inte producera C-vitamin av sig sj�lva utan beh�ver f� detta i sin kost dagligen. Ett vuxet marsvin beh�ver 10 mg C-vitamin/ kg kroppsvikt, v�xande, dr�ktiga och

digivande beh�ver 30 mg/ kg kroppsvikt.

Det b�sta och mest uppskattade s�ttet att tillgodose C-vitaminbehovet �r att ge sina marsvin f�rska gr�nsaker dagligen.

Exempel p� gr�nsaker �r vitk�l, paprika, persilja och blomk�l- h�r och h�r kan du l�sa mer om tips p� gr�nsaker och h�r finns en artikel som handlar marsvin och C-vitamin.

Det g�r �ven bra att plocka in gr�nt utifr�n n�r v�dret och �rstiderna till�ter, h�r kan du l�sa lite om vad som g�r bra att plocka in till dem.

Kraftfoder

Marsvin som v�xer, de som har sv�rt att h�lla sin vikt samt dr�ktiga och digivande honor b�r f� kraftfoder- �r de i lagom hull och inte har n�gra problem att h�lla det s� r�cker det oftast att ge h� och gr�nsaker.

Fr�blandningar som finns att k�pa i djur- och matvarubutiker �r ingenting som kan rekommenderas utan kan snarare j�mf�ras med l�sgodis f�r m�nniskor- inget som �r nyttigt.

Det finns en pellets som �r speciellt framtagen f�r marsvin- den heter Oxbow och finns i tv� olika varianter, tyv�rr �r den v�ldigt dyr. S�ljs i v�lsorterade djuraff�rer och hos en del veterin�rer.

En billigare variant p� pellets som anv�nds av m�nga marsvins�gare �r Lottie som kan k�pas bland annat p� Granng�rden.

Ett naturligare alternativ �r att anv�nda kross av olika slag- bland annat havre- och kornkross vilket brukar vara v�ldigt uppskattat.
�ven havregryn �r bra och brukar vara uppskattat av de marsvin som beh�ver �ta kraftfoder.

Vill man kan man ge sina marsvin kligr�t ocks� som kraftfoder- brukar vara v�ldigt upskattat. H�r kan du l�sa mer m kligr�t.

L�s mer om kraftfoder h�r och om Oxbow h�r.

Kompis

Marsvin �r flockdjur och det �r oerh�rt viktigt att man inte l�ter sitt marsvin bo ensamt utan en annan marsvinskompis. Om man best�mmer sig f�r att ha honor eller hanar spelar ingen st�rre roll s� l�nge det �r samma k�n p� dem.

En m�nniska, kanin eller n�got annat kan aldrig ers�tta marsvinens behov av att ha en artfr�nde. Det �r s� viktigt f�r marsvinen att det till och med st�r i Djurskyddslagen.

Jag rekommenderar att man k�per sina marsvin direkt fr�n en seri�s uppf�dare eller eventuellt fr�n ett omplaceringshem. Att st�dja djuraff�rer �r ingentings som jag tycker att man ska g�ra.
Mer om detta kan du l�sa h�r och h�r.

Oavsett var man k�per sina marsvin s� b�r man titta genom dem och kontrollera att de verkar vara friska. I den h�r artikeln f�r man tips om hur en h�lsounders�kning kan g� till.

Ibland kan det vara jobbigt att s�tta ihop ok�nda marsvin med varandra- i den h�r artikeln finns det lite tips p� hur man kan g� tillv�ga f�r att minimera risken f�r br�k.

L�s mer om varf�r marsvin inte ska vara ensamma h�r samt vad Djurskyddslagen s�ger om marsvin h�r.

Klosax

Marsvinsklorna beh�ver i genomsnitt klippas ungef�r en g�ng i m�naden d�rf�r �r det viktigt att man snarast inf�rskaffar en bra klosax.

Jag rekommenderar en klosax som brukar anv�ndas till sm�djur och katter.

L�s mer h�r om tassv�rd.

Saker som du kanske vill ha

F�rs�kring

Alla vill inte ha f�rs�kring p� sina marsvin men vissa tycker att det k�nns tryggt och bra att ha dem f�rs�krade om n�got skulle intr�ffa.
Vad f�rs�kringen kostar och vad den innefattar varierar s� det b�sta �r att ta kontakt med f�rs�kringsbolaget.
�tminstone Sveland och Agria f�rs�krar marsvin.

Schampo

Marsvin beh�ver oftast inte bada speciellt ofta men ibland kan de beh�va f� sig ett bad.
Vilken sorts schampo (och eventuellt balsam) man ska anv�nda sig av r�der det delade meningar om.

Jag brukar anv�nda antingen Eden mj�llschampo eller Fungural till mina marsvin och jag tycker att det fungerar v�ldigt bra.

L�s mer h�r om att bada ditt marsvin.

Transportbur

�ven om du inte planerar att �ka iv�g n�gonstans med dina marsvin s� kan det vara sk�nt att ha en transportbur hemma- exempelvis om man beh�ver �ka akut till veterin�ren eller s�.

H�r kan du l�sa lite om transport av marsvin.

Medlemskap i SMF (Svenska Marsvinsf�reningen)

Om du �r intresserad av marsvin kan kanske ett medlemskap i SMF vara roligt.
F�r 300 kronor om �ret (svenska medlemmar) f�r du sex nummer av MM (Marsvins Magazinet) samt �rsboken och �ven m�jlighet att st�lla ut p� alla f�reningens officiella utst�llningar.

L�s mer om SMF i v�r artikel eller p� Svenska Marsvinsf�reningens hemsida.

Marsvinsvakt

Att ha n�gra personer i sin omgivning som kan st�lla upp som marsvinsvakt om man exempelvis �ker p� semester och inte kan eller vill ta med marsvinen �r bra.

Kan vara sk�nt att vara ute i god tid s� att man inte st�r med en bokad resa och ingen som kan ta hand om djuren.

H�r kan du l�sa lite om vad man beh�ver t�nka p� n�r man anlitar en marsvinsvakt.

Vad man inte b�r ha

Salt-/kalk-/mineralsten

Dessa olika sorters "stenar" �r ett stort nej f�r marsvin eftersom de �r skadliga och kan orsaka problem med njurar och liknande. Urinstenar �r inte ovanligt till f�ljd av anv�ndandet av s�dana "stenar".
Djuraff�rer h�vdar att det �r et m�ste att ha detta till sina djur men det �r f�r att de vill tj�na pengar p� l�ttlurade kunder samt eventuellt �ven p� grund av okunskap.

H�h�ck

Marsvin �r betesdjur och inte gjorda f�r att �ta mat som "flyger i luften" (ligger i h�h�ckar).
F�rutom att det blir en onaturlig st�llning f�r dem att �ta ur h�h�ck vilket kan vara jobbigt f�r dem och resultera i att de �ter mindre h� kan de �ven f� problem med ryggen. Har man dessutom en h�h�ck inne i buren kan marsvinen hoppa upp i den och skada sig genom att exempelvis fastna med benen och bryta dem.
Marsvinens h� b�r ist�llet serveras direkt p� burgolvet.

Vitamindroppar/-pulver

Att ge sina marsvin C-vitamindroppar i vattnet eller direkt i munnen eller str� vitaminpulver p� en gurkskiva eller p� h�et �r fullst�ndigt on�digt och i princip bara sl�seri med pengar.

C-vitamin bryts ner oerh�rt snabbt n�r det kommer i kontakt med bland annat ljus och syre och d�rf�r m�ste marsvinen dricka orimligt mycket precis n�r de f�r nytt vatten om man ger dem C-vitamin i vattenflaskan.

Att djuraff�rer h�vdar att man m�ste ge marsvin C-vitamindroppar �r f�r att de vill tj�na pengar p� l�ttlurade och l�ttp�verkade djur�gare- djuraff�rer �r en vinstdrivande verksamhet precis som vilket annat f�retag som helst.

�

Text: �2010 Sandra Bohman (Sandra-B)
Bilder: �Hanna Johansson (Abico), Sandra Bohman (Sandra-B), Svenska Marsvinsf�reningen

God Jul och ett gott nytt �r!

Wed, 16 Dec 2009 20:31:50 GMT

Fr�n oss alla till er alla, en riktigt God Jul!

L�gg g�rna in er julh�lsning i en kommentar s� l�gger vi upp den i artikeln!

�

Sajtv�rden & Medarbetarna p� Marsvin.iFokus

Vi vill �nska alla medlemmar och bes�kare en God Jul & ett riktigt Gott Nytt �r!

//Sandra, Anna, Camilla, Felicia, Hanna & Louise

Sandra-B

SMF 237 Sweet Dream's vill �nska alla en God Jul & ett Gott Nytt �r!

//Sandra- Candy, Harry, Bosse, Alfonz, Emil, Love, Albin, Kevin,
Annie, Benjamin, Melora, Agnez, Idun, Alva, Leia, Aztrid, Leo & Junior

Marsvinslove

God Jul alla h�r inne p� marsvin i fokus! �nskar mina sm�killar! Fr�n v�nster �r det Coffe & sen Baileys! (vi k�rde med dryckestema:P)

�

Stormviskaren

God Jul �nskar vi hos Stormviskaren

�

WeepingWillow

God Jul & Gott Nytt �r,alla mattar, hussar & s�tgrisar,�nskar Emelie med grisfamilj!

�

tinisch

God Jul & Gott Nytt �r

�nskar Tina & Marsvinen Mirra, Pytte, Vanilla och Engel

�

SssaraD

GOD JUL

�nskar

Sara , Marsvinen Ninni,Greta,Disa,wilma & Tindra och �ven kaninen Simba och hunden Dexter :)

�

Intresselista f�r marsvin i n�d

Sat, 12 Dec 2009 17:27:18 GMT

�r du intresserad av att tillf�lligt eller permanent ta hand om marsvin som akut beh�ver ett nytt hem? I s� fall kan du skriva upp dig p� den h�r listan.

Intresselista f�r marsvin i n�d

Om du kan t�nka dig att �ppna upp ditt hem, antingen tillf�lligtvis (exempelvis som jourhem eller �vernattningsplats) eller permanent f�r marsvin som �r i akut behov av ett nytt hem s� kan du skriva upp dig p� den h�r listan. N�r du inte l�ngre vill st� med p� listan s� m�ste du meddela det i tr�den.

En liknande lista finns inne p� Djurhem d�r ni ocks� v�ldigt g�rna f�r skriva upp er.

Beh�ver ni hj�lp med transporter s� rekomenderar vi er att i f�rsta hand bes�ka Djurtransport.

�

Denna informationen ska finnas med (* �r obligatoriskt)

*L�n
*Bostadsort
*Medlemsnamn p� iFokus:
Riktigt namn:
Alternativ kontakt:
*Typ av boende du erbjuder:
*Krav p� djuren du kan ta emot:
*Beh�ver tillbeh�r medf�lja:
*Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur:
�vriga viktiga upplysningar:

Blekinge

Bostadsort: Karlskrona
Medlemsnamn p� iFokus: Animalchild
Riktigt namn: Christel
Alternativ kontakt: pm eller mejl: lillamyran87@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: tillf�lligt, helst endast akut
Krav p� djuren du kan ta emot: Inga smittsamma �kommor!
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: beror p� typ av djur och plats vid tillf�llet
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: inom karlskrona/ ibland l�ngre
�vriga viktiga upplysningar: K�per inga djur tar endast emot! Kan ta emot olika sortes djur i m�n av plats

Dalarna

�

Gotland

�

G�vleborg

Bostadsort: Ljusne/S�derhamn
Medlemsnamn p� iFokus: Stirrup
Riktigt namn: Mari Ekengren
Alternativ kontakt: mari.ekengren@soderhamn.com
Typ av boende du erbjuder: Mestadels korttidsboende s� som akuthem vid n�dfall, kan �ven h�nda att jag kan ta emot djur som beh�ver stanna l�nge.
Krav p� djuren du kan ta emot: F�r tillf�llet kan jag bara ta emot friska djur.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Bur kan vara bra om det medf�ljer men inget krav.
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Kan h�mta djur inom rimliga gr�nser, kan t�nka mig att �ka bil eller m�ta upp genom t�g/bussresa n�gonstans. Om det �r n�got djur i stort behov av hj�lp kan jag resa l�ngre.
�vriga viktiga upplysningar: Jag kan b�de ta emot marsvin gratis och k�pa loss f�r en vettig peng.

Halland

Bostadsort: Halmstad
Medlemsnamn p� iFokus: Urfaren
Riktigt namn: Lina Bergman
Alternativ kontakt: minismarsvin@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: ev. permanent, givetvis tillf�llit
Krav p� djuren du kan ta emot: nej
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: ja, bur
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: har ingen bil, men kan ibland l�na. KAn �ka kollektivt
�vriga viktiga upplysningar: nej

J�mtland

�

J�nk�ping

�

Kalmar

Bostadsort: Kalmar
Medlemsnamn p� iFokus: Tisslibiie
Riktigt namn: Jenny Lindman
Alternativ kontakt: Jenny_Figaro@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: Tillf�lliga och permanenta
Krav p� djuren du kan ta emot: Att de �r honor och fria fr�n ohyra eller annan sjukdom som smittar.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Tillf�lliga beh�ver ha bur med sig.
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Kan tyv�rr inte h�mta djur pga att jag precis har blivit mamma, och att jag inte har varken k�rkort eller bil. Men jag kan ta mig till Kalmar Central.
�vriga viktiga upplysningar: Om de tillf�lliga marsvinen blir sjuka s� vill jag ha ers�ttning f�r ev kostnad f�r behandling. Och jag k�per inga djur som ev blir permanent boende, nybliven mamma som har ont om pengar tyv�rr.

Kronoberg

�

Norrbotten

�

Sk�ne

Bostadsort: Malm�
Medlemsnamn p� iFokus: Caspia
Riktigt namn: Anna
Alternativ kontakt: maskrosmarsvin@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: Tillf�lligt
Krav p� djuren du kan ta emot: Nej
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Nej
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Jag har ingen bil men kan �ka kollektivt.

Bostadsort: Lund
Medlemsnamn p� iFokus: ratatat
Riktigt namn: Nellie Taylor
Alternativ kontakt: nellie.elisabeth@gmail.com
Typ av boende du erbjuder: Tillf�lligt eller permanent, beror p� marsvin.
Krav p� djuren du kan ta emot: Friska
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Alt. bur
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Max 5 mil
�vriga viktiga upplysningar: Har inga marsvin f�r tillf�llet, men har tidigare haft tv� teddy hanar.

Bostadsort : Tomelilla
Medlemsnamn p� iFokus: Magda
Riktigt namn: Magdalena
Alternativ kontakt: viljans@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: tillf�lligt om det finns n�gon annan som hj�lper till med omplacering, just nu (jan 2010) kan jag ta emot n�gon hona permanent
Krav p� djuren du kan ta emot: friska eller l�ttare �kommor, kan tyv�rr inte ta n�gon som beh�ver omg�ende veterin�r v�rd
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: nej
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: har bil, kan h�mta djur inom ett par mils avst�nd eller ev l�ngre efter �verenskommelse
�vriga viktiga upplysningar: kommer att st�lla upp lite d� och d� eftersom jag �r sjuk och inte alltid har varken ork tid eller r�d f�r extra grisar

Bostadsort : Bara, 20 min utanf�r Malm�.
Medlemsnamn p� iFokus: gummish
Riktigt namn: Amanda
Alternativ kontakt: gummish@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: tillf�lligt, men i m�n av plats l�ngre.
Krav p� djuren du kan ta emot: friska eller l�ttare �kommor, kan tyv�rr inte ta n�gon som beh�ver omg�ende veterin�r v�rd
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: nej
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Har ingen bil s� med kollektivtrafik, kan ibland fixa skjuts.
�vriga viktiga upplysningar:Kan alltid st�lla upp s�l�nge jag har plats h�r hemma.

Stockholm

Bostadsort: Stockholm
Medlemsnamn p� iFokus: mickro
Riktigt namn: Michaela
Alternativ kontakt: michaela-hedberg@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: omplacering
Krav p� djuren du kan ta emot: helst friska
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: ev bur beroende p� hur m�nga marsvin jag har hemma.
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: har sv�rt att h�mta djur d� jag inte har k�rkort. men ibland kan jag �vertala min sambo :)

S�dermanland

�

Uppsala

Bostadsort: Skoby, Uppsala
Medlemsnamn p� iFokus: djurskydd
Riktigt namn: Jennie Elmkvist
Alternativ kontakt: e-post: djurskydd@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: Inne- och utevistelse f�r kaniner, marsvin och andra gnagare. Ev i burar till en b�rjan, annars i h�gn.
Krav p� djuren du kan ta emot: Friska djur, dvs inga kroniska sjukdomar, �r de endast i "tempor�rt" d�ligt skick av olika anledningar �r detta f�rst�s ok. Kaniner, marsvin, hamstrar, fiskar, ev sk�ldpaddor.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Nej, men s�klart f�rdel om det g�r
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Beroende p� avst�nd, g�r alltid att l�sa om det �r akuta �renden
�vriga viktiga upplysningar: Jag n�s via mail, s� MAILA om det �r n�got akut! www.pensionatgnaget.weebly.com

Bostadsort: Enk�ping
Medlemsnamn p� iFokus: L0611
Riktigt namn: Lillemor Eklund
Alternativ kontakt: lillemor0611@yahoo.se
Typ av boende du erbjuder: Akut men �ven f�r lite l�ngre tid, ev permanent hem.
Krav p� djuren du kan ta emot: Alla djur tas emot, vid ev sjukdom vill jag ha skriftlig dokumentation, om m�jligt, �ver ev medicinering/�tg�rd.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: G�rna bur/l�da, speciellt om djuren har ngn form av ohyra och beh�ver h�llas separat under behandling.
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Vi kan �ka ca 5 mil, ibland l�ngre om det sammanfaller med annan aktivitet s�klart.
�vrigt: Vi betalar ej f�r djuren! D�remot ombes�rjer vi omplacering till goda och varaktiga hem.
Om djuren uppenbarligen �r angripna av ohyra vill vi ha en mindre ers�ttning f�r behandling. Ohyremedel �r inte gratis f�r n�gon=) Vi tar emot marsvin, �ven gerbiler om plats finnes men d� m�ste rymningss�ker bur medf�lja.

V�rmland

�

V�sterbotten

Bostadsort: Lycksele
Medlemsnamn p� iFokus: Diva
Riktigt namn: Maria Johansson
Alternativ kontakt: maria_johansson65@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: Tiiff�lligt/omplacering
Krav p� djuren du kan ta emot: Inga krav
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Har n�gra burar, men blir det m�nga marsvin s� beh�ver jag fler
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Har ingen bil f�r tillf�llet.

Bostadsort: Ume�
Medlemsnamn p� iFokus: elin85
Riktigt namn: Elin
Alternativ kontakt: pm h�r, maila: elinlindberg1985@yahoo.se
Typ av boende du erbjuder: Kan fungera som "mellanhand" i v�ntan p� transport vidare, max 8 veckors vistelse
Krav p� djuren du kan ta emot: Inget
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Bur kan vara bra, kan ev ordnas men ingen garanti
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Kan h�mta djur inom max 5 mil, eller l�ngre om ers�ttning erbjuds, eller om det �r l�ngs E4:an norrut kan jag str�cka mig 7 mil.
�vrigt: Jag k�per inga djur, men kan st� f�r bensinkostnad (max 10 mil t.o.r, undantag n�mns ovan) f�r att hj�lpa till att r�dda att djur som far illa.

V�sternorrland

Bostadsort: Timr� (/Sundsvall)
Medlemsnamn p� iFokus: Binajis
Riktigt namn: Mimmi
Alternativ kontakt: binajis_@hotmail.com, PM h�r p� iFokus eller hemsidan/g�stboken
Typ av boende du erbjuder: Permanent eller tillf�lligt, beroende p� marsvin.
Krav p� djuren du kan ta emot: Helst honor men �ven hanar kan vara v�lkomna.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Nej
Kan (hur l�ngt)/kan inte h�mta djur: Har sj�lv inte bil men bra kontakter, v�nliga anh�riga och chanser till att fixa transport.

V�stmanland

Bostadsort: K�ping
Medlemsnamn p� iFokus: Strawberi
Riktigt namn: Linnea
Alternativ kontakt: aprilbarn@hellokitty.com & PM p� IFOKUS
Typ av boende du erbjuder: 2 Honor kan stanna, och har �ven plats f�r korttids boende. d� var, 3 marsvin korttids kan jag fixa plats f�r.
Krav p� djuren du kan ta emot: Friska (inga sjukdomar) s� l�nge de inte �r n�got farligt, s� som p�lsv�rdsproblem och annat kan jag l�sa.
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Kanske bur.
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: 10 mil �r max. Om det �r kris, str�cka till Ludvika kan jag h�mta marsvin p�. V�ster�s & �rebro & Stockholm & Arboga, kanske Uppsala om det krisar.
�vriga viktiga upplysningar: Kan inte k�ra marsvinen f�r flera hundra kronor. G�r med p� runt 50-150 kr.

V�stra G�taland

Bostadsort: M�lnlycke (15 min fr�n G�teborg)
Medlemsnamn p� iFokus: FeliciaS
Riktigt namn: Felicia
Alternativ kontakt: F�rutom pm p� ifokus, cobaya.92@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: Tillf�lligt, max runt 1 m�n
Krav p� djuren du kan ta emot: Fria fr�n sjukdomar och ohyra
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Nej
Kan (hur l�ngt)/kan inte h�mta djur: Dit det g�r att ta sig med kollektivtrafik
�vriga viktiga upplysningar: Max tv� marsvin �t g�ngen, har ingen m�jlighet att betala f�r marsvinen

Bostadsort: M�lnlycke
Medlemsnamn p� iFokus: Chieko
Riktigt namn: Karin Stenqvist
Alternativ kontakt: mail thats_me_89@hotmail.com
Typ av boende du erbjuder: korttid, hona eventuellt permanent
Krav p� djuren du kan ta emot: nej
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Ja, bur.
Kan (hur l�ngt)/kan inte h�mta djur: Kan h�mta djur i G�teborgstrakten
�vriga viktiga upplysningar: K�per inga marsvin, endast r�ddar och placerar om.

Bostadsort: H�rryda
Medlemsnamn p� iFokus: Emelie92
Riktigt namn: Emelie
Alternativ kontakt: PM:a
Typ av boende du erbjuder: Tillf�lligt
Krav p� djuren du kan ta emot: Friska, helst honor
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Bur
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: I G�teborg, utanf�r G�teborg och i H�rryda
�vriga viktiga upplysningar: Jag kan inte ha marsvinen l�ngre �n cirka 4 veckor.

�

�rebro

�

�sterg�tland

Bostadsort: Norrk�ping, kan h�mta i Stockholm de flesta veckor
Medlemsnamn p� iFokus:Colina

Riktigt namn:Natalie
Alternativ kontakt: pm h�r, maila: natalie@colina.se
Typ av boende du erbjuder: Tar emot f�r omplacering, hona kan eventuellt f� permanentboende.
Krav p� djuren du kan ta emot: Fullt friska och fria fr�n ohyra
Beh�ver tillbeh�r medf�lja: Nej
Kan (hur l�ngt)/ kan inte h�mta djur: Kan h�mta djur i Norrk�ping och Stockholm enligt �verenskommelse.
�vrigt: Tar normalt en avgift p� 100kr vid inl�mnande av marsvin men handlar det om djur som far illa och "r�ddas" kommer de hit gratis. Kan inte k�pa marsvin, men om n�gon "k�per loss" dem �r de v�lkomna.

Hemsida till omplaceringhemmet:

Colinas marsvin

Om upphovsr�tt/copyright

Fri, 13 Nov 2009 05:15:56 GMT

M�nga vet inte vad upphovsr�tten inneb�r. Vet inte om att man inte f�r anv�nda andras bilder eller texter hur som helst, att det faktiskt �r olagligt att publicera andras bilder utan tillst�nd. I den h�r artikeln kan du l�sa lite om vad det inneb�r.

Upphovsr�tt/ copyright

Upphovsr�tten skyddar alla litter�ra och konstn�rliga verk som uppn�r n�got som kallas f�r verksh�jd, i Sverige �r det inte sv�rt att uppn� detta varf�r man alltid b�r anta att verket �r skyddat av upphovsr�tten.

Att ett verk skyddas av upphovsr�tten inneb�r att skaparen till verket �ger ensamr�tten till det och att ingen f�r anv�nda verket utan tillst�nd. G�r man det �r det att likst�lla med st�ld och f�rutom dryga b�ter kan man d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.

Vanligtvis g�ller upphovsr�tten i 70 �r efter upphovsmannens d�d.

Man beh�ver inte ans�ka, registrera eller betala n�gonting f�r att f� sitt verk skyddat av upphovsr�tten utan den b�rjar automatiskt g�lla n�r verket skapas.
I Sverige beh�ver man heller inte anv�nda copyrightsymbolen eller n�gonting annat p� sitt verk, men f�r att det ska skyddas av V�rldskonventionen kr�vs copyrightsymbolen p� verket.

F�r at f� fram copyrightsymbolen h�ller man in tangenten Alt samtidigt som man skriver 0169.

P� grund av detta �r det oerh�rt viktigt att man inte publicerar bilder eller annat som man inte har tillst�nd till. Det g�r ingen skillnad om man skriver ut vem som �r upphovsmannen eller l�nkar till sidan d�r man "l�nat" (tagit/stulit) bilden.

Man f�r lov att skriva ut och anv�nda upphovsr�ttsskyddat material f�r privat bruk utan tillst�nd fr�n upphovsmannen.

�

Citatr�tt

N�r det g�ller offentlig litteratur har man laglig r�tt att g�ra kortare citat, exempelvis f�r att hylla eller kritisera en viss del av n�gon annans verk eller p� ett tydligt s�tt visa sitt st�llningstagande i ett p�st�ende som n�gon annan gjort. N�r man citerar n�gon m�ste man g�ra det med god sed.

God sed i detta sammanhang inneb�r f�r det f�rsta att man p� ett tydligt s�tt klarg�r att det �r ett citat (antingen genom att b�rja med att skriva citat och avsluta med slut citat, eller genom att anv�nda sig av citattecken "), man m�ste �terge citatet exakt s� som det �r skrivet, exempelvis s� f�r man inte �ndra p� stavfel eller andra grammatiska felaktigheter. Man f�r heller inte ta n�gra meningar ur sitt sammanhang s� att inneb�rden av det man citerar f�r�ndras, det vill s�ga bli kr�nkande f�r upphovsmannen. Det m�ste �ven framg� tydligt vem det �r som skrivit originaltexten, om den �r h�mtad fr�n en annan sida eller fr�n en bok eller liknande b�r man �ven ange k�llan till det.

Svenska Marsvinsf�reningen

Wed, 12 Aug 2009 19:58:58 GMT

Vad �r Svenska Marsvinsf�reningen f�r n�got? Vad g�r den och hur blir man medlem?

Svenska Marsvinsf�reningen, f�rkortat SMF, �r en ideellt driven f�rening, det vill s�ga att den �r helt beroende av sina medlemmars engagemang. SMF ordnar varje �r en rad olika aktiviteter, fr�mst utst�llningar.

N�r bildades SMF?
SMF bildades 1983 av ett par marsvinsentusiaster som ville ha en f�rening vars fr�msta m�l var att utveckla rasaveln. Idag �r en av SMF's viktigaste uppgifter att sprida information och kunskap om marsvin. Detta g�rs genom att h�lla kurser samt visa upp marsvin och dela ut information om dom p� husdjursm�ssor och liknande.

De olika lokalavdelningarna
Totalt finns d�r sju olika lokalavdelningar.
*Polar - postnr. 90-99
*Mitt - postnr. 77-82
*Norrort - postnr. 10-19, 62, 74-76, 83-89
*Svealand - postnr. 63-73
*V�stra - postnr. 40-54
*�stra - postnr. 33-36, 38-39, 55-61
*Sydv�st - postnr. 20-32, 37

Vilken lokalavdelning man tillh�r beror p� var i landet man bor. D� man blir medlem hamnar man automatiskt i den lokalavdelning som �r "n�rmast".�Man kan dock sj�lv v�lja vilken lokalavdelning man vill tillh�ra. S� �ven om du bor i sk�ne f�r du lov att vara med i Polar om du av n�gon anledning skulle vilja det. Aktivitetsm�ngd varierar n�got mellan de olika lokalavdelningarna beroende p� hur m�nga aktiva medlemmar det finns och hur stort intresset att anordna saker �r hos dessa. Det �r till�tet att bes�ka och delta i�andra lokalavdelningars utst�llningar, undantaget �r klubbm�sterskapen som h�lls i respektive lokalavdelning och�som bara �r f�r lokalavdelningens medlemmar.

Vem f�r vara medlem?
Alla f�r vara medlemmar i SMF. Allt som kr�vs �r ett intresse f�r marsvin.

Hur blir man medlem?
F�r att bli medlem i SMF beh�ver du bara betala in medlemsavgiften p� SMF riks postgiro som du finner h�r. Det �r viktigt att du skriver in ditt f�r- och efternamn samt adress. Ett medlemskap g�ller under ett kalender�r, det vill s�ga fr�n januari till december. Om du blir medlem senare p� �ret skickas de nummer av Marsvins Magazinet som kommit ut tidigare under �ret hem till dig, ihop med �rsboken.

Marsvins Magazinet �r SMF's medlemstidning och den utkommer varannan m�nad, dvs. 6 g�nger p� ett �r. I tidningen finns det b�de intressanta artiklar, utst�llningsannonser, resultat och en del bilder. �rsboken som kommer hem en g�ng om �ret inneh�ller �rets alla champions och kul statistik. �ven om man inte �r intresserad av att st�lla ut kan det vara v�rt att vara medlem bara f�r att f� hem tidningen.

Som medlem i SMF f�r du �ven lov att delta p� alla utst�llningar som arrangeras, registrera rasrena marsvin och delta i SMF's �vriga aktiviteter.

Ideellt driven
Det �r ibland l�tt att gl�mma hur beroende f�reningen �r av sina medlemmar och att det �r frivilligt arbetande medlemmar som h�ller i f�reningen och till exempel registrerar marsvin, uppdaterar hemsidor och ser till att utst�llningarna blir av och fungerar bra. D�rf�r vill jag passa p� att uppmana alla till att t�nka p� dessa eldsj�lar, underl�tta f�r dom s� gott det g�r, tacka dom f�r hj�lpen med registreringen eller vad det nu m� vara och inte minst hj�lpa till p� utst�llningarna. En s�n grej som att stanna kvar 10 minuter efter en utst�llning och hj�lpa till med att lyfta undan stolar och bord g�r att allt g�r mycket fortare och alla f�r komma hem n�got tidigare.

Svenska Marsvinsf�reningen

Sajtregler

Fri, 24 Jul 2009 14:50:19 GMT

F�r att s� m�nga som m�jligt ska trivas p� sajten s� har vi n�gra regler som alla medlemmar ska f�lja. Bryter man mot dessa regler riskerar man att f� en varning och/eller bli avst�ngd fr�n sajten, antingen tidsbegr�nsat eller permanent.

Dessa regler �r framtagna av n�tverket ifokus och �r gemensamt f�r alla sajter som ing�r i n�tverket (de tv� f�rsta g�ller svenska lagar).

Som medlem p� marsvin.ifokus godk�nner du samtliga regler nedan.

Det �r inte till�tet att:

Bryta mot svenska lagar och f�rordningar.

Kopiera upphovsr�ttsskyddat material.

Skriva inl�gg i reklamsyfte eller marknadsf�ra produkter/tj�nster utan sajtv�rdens medgivande. (P� marsvin.ifokus �r annonser r�rande marsvin och marsvinstillbeh�r till�tna i r�tt kategori).

Skriva inl�gg som r�jer eller antyder annan anv�ndares verkliga identitet.

�gna sig �t personangrepp.

Anv�nda svordomar eller annat ov�rdat spr�k.

Skriva inl�gg med inneh�ll av diskriminerande karakt�r.

Inneh�ll:

Du godk�nner att sajten publicerar det material du bidrar med. Sajten f�rbeh�ller sig �ven r�tten att redigera inneh�llet.

T�nk p� att:

Alltid l�sa igenom dina inl�gg en g�ng innan du trycker p� "Publicera inl�gg". D� uppt�cker du antagligen om du har skrivit fel och kan korrigera det.

Utg� ifr�n att allt du l�ser har skrivits med gott upps�t.

Inte bem�ta inl�gg som bryter mot sajtens skrivregler genom att sj�lv bryta mot skrivreglerna.

Visa h�nsyn och vara artig mot andra medlemmar p� iFokus.

Respektera �ven uppfattningar som avviker fr�n dina egna.

�

P� marsvin.ifokus �r det dessutom inte till�tet att

Forts�tta br�k eller dylikt som p�b�rjats p� andra sidor/sajter eller via PM/mail.

Att negativt kritisera person och inte sak. Exempelvis �r det inte till�tet att skriva att "Jag tycker att du �r dum" men det �r okej att skriva "Jag tycker att det var dumt gjort f�r att...".

Spekulera i huruvida en medlem �r ett troll eller ej.

Anv�nda n�gon form av svordomar, oavsett om de �r censurerade (med exempelvis stj�rnor "*") eller ej.

S�ga till n�gon att denne inte �r v�lkommen att skriva i en tr�d.
Starta en ny tr�d och l�nka till eller diskutera exempelvis en blocketannons (om det inte �r ens egen annons). D�remot �r det till�tet att tipsa om exempelvis blocketannonser om det �r n�gon som letar efter marsvin/tillbeh�r.
Publicera bilder tagna p� avlidna djur eftersom de kan uppfattas som obehagliga och st�tande.

T�nk p� att

Inte bem�ta otrevliga inl�gg p� samma vis, ignorera dem ist�llet och anm�l dem till en av forumadministrat�rerna. Bara f�r att n�gon bryter mot reglerna beh�ver inte du ocks� g�ra det!

F�rs�k att l�sa alla inl�gg som om den som skriver menar v�l och �r trevlig- tonl�ge h�rs inte p� Internet.

Enas om att vara oense! Alla tycker inte p� samma s�tt som du men alla har r�tt till att ha sin �sikt, ta det inte som en personlig f�rol�mpning om alla inte tycker som du.

Respektera dina meddebatt�rer! H�lla dig till en saklig diskussion, g� inte �ver till att kritisera personen bakom argumenten, det �r ett tecken p� att dina argument i sakfr�gan �r slut.
Ange k�lla till dina p�st�ende (exempelvis om det �r en egen �sikt, egen erfarenhet, h�mtat fr�n en bok/webbsida eller n�got annat) det f�r att det �r viktigt var informationen kommer. Om det bara �r n�got man sj�lv tror/tycker eller om det �r n�gon "expert" som uttalat sig.

Inte anv�nda �verdrivet m�nga skiljetecken, ett eller tv� r�cker.

Om man endast skriver med versaler (stora bokst�ver) r�knas det som skrik p� Internet, �ven m�nga utropstecken (!) ses som en skrikig attityd.

Om du �r uppr�rd �ver ett inl�gg g� ifr�n datorn i n�gra minuter s� att du hinner lugna ner dig lite, l�s sen inl�gget igen och f�rs�k se det ur en positiv synvinkel, ibland finns det tv� s�tt att l�sa en sak, personen som skrivit det andar inl�gget menar det kanske inte alls p� det viset som du f�rst uppfattade det.

Skriva en s� tydlig rubrik som m�jligt (inte HJ�LP!, SE HIT! etc. utan en som g�r att man f�rst�r vad tr�den handlar om). F�rs�k att ha nyckelordet med i rubriken. Ju tydligare rubriker vi har, desto mindre liknande tr�dar kommer f�rmodligen att startas.

Inte styra iv�g f�r l�ngt fr�n huvud�mnet (en tr�d d�r huvudfr�gan handlar om kloklippning ska inte sluta med att den handlar om dr�ktigheter, d�remot tassv�rd eller liknande �r okej).

Innan du startar en ny tr�d f�rs�k se om det finns n�gon liknande redan (prova exempelvis s�kfunktionen eller bl�ddra bak�t n�gra sidor i kategorin).
Alla bilder, texter etc som finns (b�de p� internet och p� andra st�llen) �gs av den person som skapat det (fotografen som tagit bilder, f�rfattaren som skrivit texten etc) och det �r inte till�tet att publicera det om man inte har upphovsmannens till�telse. G�r man det kan upphovsmannen ta till r�ttsliga �tg�rder vilket kan bli mycket dyrt.
Vid minsta tvekan om det �r okej att publicera n�got som n�gon annan gjort s� l�t bli. Det �r mycket b�ttre att bifoga en l�nk till en bild eller text man vill visa. Man har dock r�tt att citera kortare texter men man m�ste ange f�rfattare samt varifr�n det �r h�mtat och man f�r inte �ndra n�gonting i den text man citerar.
Rubrikerna i annonstr�dar ska utformas som f�ljande:
[S�ljes/K�pes/Etc] Ras K�n Eventuellt f�rg
Exempel [S�ljes] Peruanhane Black/White
[K�pes] Self Black hane
OT (off topic) diskussioner, det vill s�ga allt som inte r�r marsvin, sajten/n�tv�rket iFokus eller medlemmarna p� mif, finns tillg�nliga i en dold kategori som man f�r tillg�ng till geneom att bli medlem i privat sajt. Se den h�r tr�den f�r mer information.

�

Om personangrepp

Brottsbalken 5 kapitel 1 � Den som utpekar n�gon s�som brottslig eller klanderv�rd i sitt levnadss�tt eller eljest l�mnar uppgift som �r �gnad att uts�tta denne f�r andras missaktning, d�mes f�r f�rtal till b�ter.

�

Personangrepp definieras enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Inga_personangrepp som f�ljande:

�

Negativa kommentarer om en person och "Jag �r b�ttre �n du"-angrepp som "Du har inget liv" och dylikt.

Att utpeka meningsmotst�ndare som f�rkastliga, d�liga m�nniskor, jobbiga, m.fl. f�rol�mpningar

Rasistiska, sexistiska, homofobiska kommentarer riktade mot andra anv�ndare. Kommentarer om en deltagares religi�sa eller etniska tillh�righet �r heller aldrig acceptabla.

Politiska gliringar, som att kalla n�gon "nazist", "kommunist", "sosse", "moderat" o.s.v., samt att anklaga n�gon f�r att ha en politisk agenda.

Sk�llsord eller svordomar riktade mot andra anv�ndare. �ven om dessa inte �r riktade mot en specifik anv�ndare, b�r fula ord undvikas.

Att utpeka n�gon som kriminell, psykiskt sjuk eller troll i syfte att v�cka missaktning mot den personen, oavsett om det �r sant eller inte.

Ett sakligt yttrande om att n�gon har fel i sak eller har agerat felaktigt �r inte personangrepp.

Om upphovsr�ttslagen

Upphovsr�ttslagen inneb�r bland annat att texter och bilder inte f�r publiceras av n�gon annan utan upphovsmannen tillst�nd.

Exempelvis s� f�r man inte "l�na" bilder man hittar p� Internet oavsett om man l�nkar till sidan man tagit bilden ifr�n , skriver vem som tagit den, �r en bild som man sj�lv skulle kunna tagit etc.

Marsvin och c-vitamin

Sat, 11 Jul 2009 18:49:43 GMT

N�r man k�per marsvin f�r man ofta h�ra att de m�ste f� i sig c-vitamin. I djuraff�rer kan man t.o.m. bli p�lurad vitamindroppar, men hur h�lsosamt �r det egentligen med c-vitamin och vilken m�ngd �r lagom?

Man kan s�ga att det finns tre "steg" av kunskap kring marsvinens c-vitaminbehov. Steg 1 - okunskap om att de �verhuvudtaget beh�ver c-vitamin. Tur nog �r detta relativt ovanligt, det man fr�mst f�r veta om arten marsvin �r att de beh�ver c-vitamin dagligen. Steg 3 - kunskap om ett stort c-vitaminbehov som �r sv�rt att tillgodose om man inte ger dem c-vitamintillskott. Mitt emellan, steg 2 - kunskap om att marsvin beh�ver c-vitamin dagligen, genom gr�nkost. Varken steg 1 eller steg 3 �r bra f�r marsvinets h�lsa. Varf�r ska jag f�rs�ka f�rklara i den h�r artikeln.

Marsvin, vissa apor och m�nniskor (samt n�gra f� andra djurarter) har en enzymdefekt vilket g�r att de saknar f�rm�gan att producera eget c-vitamin. Genom kosten beh�vs ist�llet ett dagligt c-vitaminintag f�r att t�cka behovet. Hos marsvin �r det ungef�r 1 mg c-vitamin/100 g kroppsvikt och dag, minst dubbelt s� stort behov f�r dr�ktiga och digivande honor. Allts� inte ett �verdrivet stort behov. Varf�r d� allt prat om c-vitamintillskott i form av droppar, brustabletter osv? Det beror endast p� djuraff�rernas m�l och taktik; att s�lja, s�lja och �ter s�lja.

Hur p�verkas marsvin av f�r mycket c-vitamin?
Normalt sett kissar marsvinen ut den �verblivna dosen av c-vitamin om de f�r mer �n vad de beh�ver (vilket de oftast f�r d� deras behov som n�mnt �r v�ldigt litet), det �r helt naturligt och ofarligt. Ger man d�remot tillskott, som �r koncentrerad c-vitamin, och dosen blir upp�t 10 g�nger f�r stor f�r att sedan komma ner p� en mer normal dos igen f�rtvinar�den normala mekanismen i marsvinet som tar upp vitamin C.�N�r marsvinet inte kommer tillbaka till normala m�ngder c-vitamin igen kan den inte heller ta upp tillr�ckligt med vitamin C och marsvinen kan drabbas utav Pseudo Sk�rbjugg. Det �r ett tillst�nd med precis samma symptom som vanlig Sk�rbjugg.

Ge d�rf�r aldrig marsvinen c-vitamin i annan form �n genom f�rska gr�nsaker. S� mycket k�l och mor�tter som marsvin kan �ta varje dag �r mer �n tillr�ckligt med c-vitamin f�r att m�ngden ska bli h�lsosam. Till dr�ktiga och digivande honor ges extra utav de gr�nsaker som har h�g halt av c-vitamin.

C-vitaminbrist: Sk�rbjugg
Ett marsvin med c-vitaminbrist kan bli f�rlamat i bakdelen, eller f� Sk�rbjugg. Symptomerna �r f�ljande:

d�lig aptit
sm�rta vid upplyftning/fasth�llning
svullna och �mma leder samt revben vilket skapar ovilja att r�ra sig
minskad utveckling av ben och t�nder (g�ller v�xande marsvin)
omedelbara bl�dningar i ex. tandk�ttet
diarr�
viktminskning
uppburrad p�ls

S� fort du misst�nker att ditt marsvin har Sk�rbjugg, eller c-vitaminbrist, �r det mycket viktigt veterin�r kontaktas f�r unders�kning. D� �r behandling med vitamintillskott (antingen i maten, vattnet eller via injektion) ett m�ste f�r att symptomen ska minska och marsvinet ska ha chans att klara sig. Chansen f�r att marsvinet ska klara sig �r st�rre ju fortare veterin�r upps�ks.

R�tt intag av c-vitamin
Marsvin ska dagligen f� f�rska gr�nsaker, inneh�llande c-vitamin, f�r att t�cka behovet av c-vitamin. Bra exempel p� gr�nkost �r Broccoli, K�lsorter (framf�rallt gr�nk�l), Paprika, Persilja och torkade n�sslor. Under sommarhalv�ret �r gr�nfoder utifr�n en otroligt bra vitamink�lla som glatt uppskattas. F�r att f� insikt i hur lite gr�nkost som beh�vs f�r att t�cka c-vitaminbehovet, kan ett marsvin p� ca 1 kg daligligen �ta:

28 gram vitk�l/14 gram blomk�l/12 gram broccoli/8 gram gr�nk�l/6 gram n�sslor/9 gram gr�n paprika/5 gram r�d paprika/5 gram persilja/28 gram k�lrot eller 26 gram salladsk�l, dvs. inga stora m�ngder!

T�nk p� att...
�ven c-vitamininneh�llet i gr�nsakerna kan variera, beroende p� �rstid och hur de �r odlade.

Inte f�rlita dig p� c-vitaminhalten i pellets! Efter tillverkning d� c-vitaminen kommer i kontakt med ljus och syre f�rst�rs den.

Vid f�rkylning och vissa andra sjukdomar blir immunf�rsvaret nedsatt och marsvinen beh�ver d� extra c-vitamin f�r att inte bli s�mre. Ge d� gr�nsaker inneh�llande mer c-vitamin, och inte tillskott i vattnet/maten. Om marsvinet d�remot inte �ter eller f�r i sig gr�nsaker �r det fortfarande viktigt med c-vitamin och d� �r det p� sin plats med tillskott, askorbinsyra l�st i vatten (eller det du st�dmatar med) f�rslagsvis.

F�r mycket av en bra sak kan allts� vara d�ligt - lagom �r b�st!

H�ll marsvinen svala

Mon, 01 Jun 2009 18:14:21 GMT

Marsvin �r k�nsliga f�r v�rme och blir snabbt d�liga om det �r f�r varmt. V�rmeslag kan leda till direkt d�d. I den h�r artikeln t�nkte jag tipsa om hur du kan h�lla dina marsvin svala i sommar s� att b�de du och dom kan njuta av den.

Kylklampar �r mina marsvins b�sta v�nner under sommaren och jag vill varmt(kallt) rekommendera�detta mycket enkla s�tt att h�lla marsvinen svala.

Allt som beh�vs �r en eller ett par kylklampar och en liten handduk. Jag brukar r�kna med att det g� en kylklamp per tv� marsvin.�

Plocka ut kylklamparna ur frysen och b�rja rulla in dom i handdukarna.
T�nk p� att det varken f�r vara f�r mycket eller f�r lite handduk mellan kylklampen och marsvinet. Vi vill ju inte att marsvinen ska kylas ner alldeles.

Om det �r m�nga marsvin som ska dela s� �r det smidigt att vira in tv� eller fler kylklampar i samma handduk, s� f�r alla plats att vila huvudet emot

F�rdigt kylpaket.

Mer tips i sommarv�rmen:
T�nk p� att dra ner rullgardiner/ persienner s� att solen inte ligger p� i burarna, ska du vara borta under dagen och inte �r s�ker p� om det blir soligt, g�r det i f�rebyggande syfte.
Se till att vattnet aldrig tar slut i flaskorna.
Har du inga kylklampar fungerar det lika bra att l�gga in stenar i frysen och kyla ner dom.
Genom att k�nna p� marsvinens �ron kan du ta reda p� hur varma dom �r.
Ligger marsvinet och fl�mtar i v�rmen, kyl snabbt ner det med en fuktig handduk eller liknande. Marsvin kan d� av v�rmeslag.

Gr�nfoder utifr�n

Mon, 20 Apr 2009 15:57:24 GMT

Redan i april n�r solen b�rjar visa sig mer och mer tar naturen nya krafter och b�rjar gr�nska p� nytt. Mycket gr�nt finns att plocka - fullt av vitaminer. Men vad kan man egentligen ge till sina marsvin? I den h�r artikeln ska jag ge dig tips p� vilda v�xter som du kan plocka utan tvekan.

Marsvin �r betesdjur och vad g�r d� upp mot turer p� gr�smattan under de varma m�naderna? Inte alla har m�jlighet att l�ta marsvinen vara utomhus och beta s� mycket som de kanske vill, och plockar d� med sig naturen in till marsvinsburarna ist�llet. Variation i kosten �r aldrig fel, och det finns mycket mer �n gr�s, maskrosblad och kl�ver som du kan ge dina marsvin. Kom bara ih�g att du m�ste v�nja marsvinens magar�vid�gr�nfoder utifr�n p� v�ren, samma sak g�ller vid nya v�xter. I listan nedan f�ljer vilda v�xter som du kan ge dina marsvin.

Kirsk�l (�ven kallad k�rs)
Ett h�gt�ogr�s med ganska sm�, spetsiga blad med flikiga kanter,�samt vita blommor l�ngst upp ut fr�n l�nga stj�lkar. Skotten kommer relativt tidigt p� v�ren och �r ljust gr�na - en riktig delikatess f�r marsvinen.�V�xten finns framf�rallt i�s�dra halvan Sverige, vanligtvis�p� skuggiga platser; skogs�ngar eller i diken intill mindre v�gar d�r det inte �r s� mycket trafik.

Med munnen full av�kirsk�l!

R�lleka
Oftast ser man de smala bladen ute p� gr�smattor�eller i omr�den d�r det inte v�xer s� mycket mer �n gr�s. Blommorna �r vita eller gula, men det �r bara bladen som man ska ge sina marsvin. R�lleka �r en ganska liten v�xt, men lukten �r relativt stark.

R�dmalva (bild t.h ->)
En�40-100 cm h�g��rt som blommar fr�n juli till september. Inte en j�ttevanlig v�xt, fr�mst syns den i de kustn�ra omr�dena i Sverige. Den v�xer d� p� g�rdar, hamnar och�vid v�gkanter samt kulturp�verkade omr�den. Har anv�nts/anv�nds som l�kev�xt och�k�nns igen p� de rosa-r�da blommorna och dess nedliggande stj�lk.

Br�nn�ssla
N�sslor �r��rter som �r utbredda i hela landet f�rutom allra l�ngst norrut.�De sp�da v�rskotten kommer redan i april i s�dra och v�stra delen av Sverige och sk�rdas redan d�. L�ngre in p� sommaren blir n�sslorna h�ga och m�rkare, de f�r sm� s�ta vita blommor. Eftersom br�nn�sslan har br�nnh�r som ger en br�nnande sm�rta och utslag p� huden kr�vs det att man har ordentliga handskar n�r man plockar �rten. Den �r otroligt c-vitaminrik och finns �ven att k�pa som pulver, som man kan blanda med ex. kligr�t. Observera att n�sslorna m�ste torkas innan de ges till marsvin! (se bild nedan)

Gr�fibbla
En l�g �rt med blommor liknande maskrosens - gula med en r�d strimma p� undersidan. Bladen �r sm� och ovala, stj�lken bladl�s. Det �r en vanlig v�xt som�finns i hela landet utom l�ngst i norr,�p� solvarma platser som skogsbryn, torrmarker, berg och i v�gkanter.

Groblad
En liten�v�xt som de flesta k�nner till d�den �r vanlig och�v�xer p� eller i kanten av�gr�smattor. Bladen �r ovala och ganska sm�samt�korta medan blomstj�lkarna �r l�ngre och ljust gr�na eller �t det gula h�llet. Man kan ge b�de bladen och blomstj�lkarna till marsvinen. Groblad s�gs ha en l�kande effekt och �r bra mot s�r samt luftv�gskatarr.

Vall�rt
En h�gv�xt �rt med stora och oval-spetsiga�blad som blommar i juni/juli. Blommorna �r allt fr�n blekt rosa till m�rkt lila. Vall�rten �r ganska s�llsynt och f�rekommer fr�mst vid g�rdar. Den v�xer fr�n Sk�ne till Uppland. F�rr i tiden anv�nde man �rten mot diarr�.�

V�tarv (bild t.h ->)
I hela landet v�xer denna mycket vanliga��rt, p� skuggiga platser som p� stigar, skogsbryn och�k�rr. Bladen �r ganska sm� men saftiga och blommorna �r �nnu mindre och vita.�Stj�lken �r vek och som man ser p� bilden h�r till h�ger; nedliggande i l�sa mattor.

Hark�l
Denna �rt �r�vanlig s�dra Sverige, men kan hittas l�ngre upp. V�xten �r ganska h�g, upp�t metern, och den blommar fr�n juli till september. Det �r mycket blad nertill p� stj�lken, som man kan plocka till marsvinen. Blommorna �r sm� och gula, n�got lika maskrosor.

K�ringtand
En �rtv�xt som kan bli upp till ca 4 dm h�g, med fina gula blommor som sitter i samlade flockar.�I hela Sverige f�rekommer K�ringtand, den �r vanlig �verallt f�rutom i de nordligaste landskapen d�r den finns mer sparsamt. Den v�xer p� �ngar och hedmarker - b�de p� torr och fuktig mark.

Luserner
Sl�ktet Luserner, som tillh�r �rtv�xterna,�har ett �ttiotal arter varav tre finns i Sverige. Flera av dem �r foderv�xter till bl.a. h�st. Alla �r gulblommiga utom den odlade och ofta f�rvildade arten bl�lusern som kan ha violetta blommor. Den vanliga arten�humlelusern �r l�gv�xt med sm� gula blommor.�Luserner har trefingrade blad och �rtblommor i korta, huvudlika klasar p� uppr�tta skaft i bladvecken.�Den odlas ofta som vallv�xt och f�rekommer ganska ofta f�rvildad p� kulturmark och�torr gr�smark; �ngar och i v�gkanter.

H�r syns bl.a. vicker - �rten med de lila blommorna.
(Foto: Ida H�gberg, Idipidi)

H�ck- och Kr�kvicker
Gemensamt f�r dessa vicker �r att de �r fler�riga �rter med smala, gr�na stj�lkar.��rterna blommar juni till augusti och har bl�lila blommor�som sitter i klasar fr�n bladvecken. Bladen sitter i par - ocks� i sm� kl�ngen.�De v�xer i hela�landet p� �krar, lundar och skogsbryn.

Annat som finns utomhus p� v�ren och sommaren �r grenar av diverse tr�d och buskar. Lingon- och bl�b�rsris uppskattas starkt av marsvinen och kan ges �ret runt, med blad och knoppar p� v�ren, blommor p� sommaren och b�r p� h�sten. Alla grenar�med tillh�rande�knoppar, skott�och blad fr�n frukttr�d g�r utm�rkt att ge, liksom �ven S�lg/Vide, Bj�rk, Bok, Hassel och L�nn.

T�nk p� att inte plocka vad som helst! M�nga odlade v�xter �r giftiga, f�r att se exakt vilka kolla h�r.

�ppelkvist med precis utslagna blad!

iFokus filmer

Thu, 09 Apr 2009 14:34:27 GMT

I denna artikel kommer det ligga lite hj�lp filmer om ifokus funktioner. Kanske du l�r dig n�t nytt. :)

Infoga l�nk i inl�gg p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=kmHu4BRDX2k

iFokus Minus iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=D8O1ocTTZWQ �

Inneh�ll i Plus-tj�nsten p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=pmNLmtd5c3I �

Infoga film i inl�gg p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=AfyUYeTp9hY�

Medlemsf�rm�ner p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=0x7ObMLoYG4�

Bli medlem p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=E6DTiQEmRp0�

Funktioner i inl�gg p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=4kf1eXCr02w�

Skapa unders�kning p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=dBf_pRCl6tM

Skapa autosignatur p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=mub-ME97hmk

Skriv en artikel p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=V2YJ3lAVazs��

L�gg till favoritsajter p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=uYjr18cSVZs�

L�gg till medlemmar p� din v�n-lista p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=1NmhxhU3KEo

Vad s�ger lagen om marsvin?

Tue, 31 Mar 2009 05:50:13 GMT

Att veta hur man ska tolka denna f�rfattningssamling, vad det verkligen �r som g�ller f�r h�llandet av v�ra marsvin �r inte helt enkelt. Jag har d�rf�r varit i kontakt med samtliga l�nsstyrelser i Sverige (dock svarade inte alla p� mina fr�gor) samt �ven Jordbruksverket och h�r kommer en sammanfattning av samtliga svar.

Inledning

Man kan s�ga att DFS 2005:8 Saknr L80 �r en f�rdjupning av Djurskyddslagen 1988:534.
Om det kommer in anm�lningar s� �r det L80 man utg�r ifr�n n�r man bed�mer om djuren sk�ts v�l eller ej.
D�r det i L80 st�r, ska, m�ste etc s� �r det krav, st�r det b�r eller liknande s� �r det en stark rekommendation.
I L80 finns �ven allm�nna r�d, dessa �r inte helt bindande utan �r just r�d vilket inneb�r att om man kan finna alternativa l�sningar som duger lika bra som det som st�r i r�den och d� �r det helt okej, alternativen f�r dock inte vara s�mre �n r�den. Djurskyddsinspekt�rerna har m�jlighet att utf�rda f�rel�ggande som g�r de allm�nna r�den tvingande f�r personen i fr�ga.

Att djur som h�lls i f�ngenskap ska skyddas mot on�digt lidande och sjukdom (SFS 1988:534 �2) samt f� tillr�ckligt med mat och vatten (SFS 1988:534 �3) vet s�kert alla och det �r f�rmodligen det de allra flesta som har djur vill och man g�r nog det man anser b�st men faktum �r att det finns regler (lagar) f�r hur man ska g�ra och alla som har djur �r skyldiga att f�lja dessa regler oavset vad man anser om dem..

DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 8 handlar on s�rskilda best�mmelser f�r h�llande av kaniner och gnagare, DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 4 handlar om gemensamma best�mmelser f�r h�llande av olika djurarter och det �r dessa tv� kapitel som jag kommer att fokusera p� i denna artikel.
Jag har inte tagit med alla paragrafer utan endast en del av det som r�r marsvin.

F�r kompletta lagtexter se jordbruksverkets hemsida.

Tolkningarna (/svaren) som jag f�tt f�ljer direkt under aktuell paragraf.

I slutet av artikeln finns en sammanfattning av vad det �r som g�ller.

4 kap. Gemensamma best�mmelser f�r h�llande av olika djurarter

Allm�nt

1 � Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska h�llas och sk�tas p� ett s�tt som tillgodoser dessa behov.

Allm�nna r�d till 4 kap. 1 �
Djur av arter som i vilt tillst�nd lever i par, familj eller grupp b�r h�llas tillsammans med artfr�nder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsst�lls genom kontakt med m�nniskor eller djuret �r s� onormalt aggressivt mot artfr�nder att det finns en uppenbar risk f�r att det skadar dem.

Tolkning
Se Kap 8 1 �

2 � De djur som konstant visar eller vid upprepade tillf�llen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur f�r inte h�llas tillsammans med dessa p� ett s�tt som kan medf�ra att de skadar eller stressar dem eller sj�lva skadas eller blir stressade.

Allm�nna r�d till 4 kap. 2 �
Djur av arter som i vilt tillst�nd lever solit�rt b�r h�llas ensamma. Djur som �r starkt revirh�vdande, s�som �dlehanar, b�r inte h�llas tillsammans om inte utrymmet �r s� stort att det medger ett tillr�ckligt antal revir. K�tt�tande djur och djur som �r eller skulle kunna utg�ra deras bytesdjur b�r h�llas �tskilda p� ett s�dant s�tt att de inte skadar eller stressar varandra.

Tolkning
Se Kap 8 1 �

Avel

3 � De djur som ned�rver missbildningar, eller andra egenskaper som medf�r lidande f�r avkomman eller negativt p�verkar avkommans naturliga funktioner, f�r inte anv�ndas i avel.

Tolkning
Djur som �r aggressiva, eller b�r p� �rftliga sjukdomar eller s� ska man inte anv�nda i sin avel.

Konstruktion av f�rvaringsutrymmen

4 � Ett f�rvaringsutrymme ska vara utformat s� att tillsyn kan ske utan sv�righet.

5 � Ett f�rvaringsutrymme ska vara rymningss�kert. Mellanrum i galler, n�t och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren s� att de inte kan tr�nga sig ut eller fastna. Material och inf�stningar i galler, n�t och andra anordningar ska vara anpassade till f�rvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagben�genhet.

Allm�nna r�d till 4 kap. 5 �
Ett f�rvaringsutrymme utomhus som �r placerat direkt p� marken, och som inneh�ller gr�vande djur, b�r ha ett nedgr�vt n�t under utrymmet eller p� annat s�tt vara konstruerat s� att djuren hindras fr�n att gr�va sig ut. Ytterd�rrar till utomhusvolj�rer f�r f�glar b�r vara f�rsedda med d�rrsluss.

Tolkning
Att ha v�ldigt l�ga kanter p� sina burar �r inte acceptabelt, speciellt inte om det inneb�r att de kan falla ner fr�n h�ga h�jder eller ta sig in i andra burar.

6 � Om f�rvaringsutrymmen �r placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppst�llda s� att djuren inte kan n� och skada varandra.

9 � Om flera djur h�lls i hyllsystem ska dessa vara utformade s� att spillning och dylikt avfall inte kan f�rorena l�gre bel�gna utrymmen.

Utrymmen

10 � Ett f�rvaringsutrymme ska vara tillr�ckligt stort f�r att m�jligg�ra de r�relser och den motion som varje djur beh�ver.

Tolkning
Se kap 8 9 �

Klimat

14 � Djur ska h�llas i ett klimat som �r anpassat efter varje djurs behov och till djurh�llningsformen.

Allm�nna r�d till 4 kap. 14 �
F�r�ndringar av omgivningstemperaturen b�r ske successivt. Ett djur b�r inte flyttas mellan inomhush�llning och utomhush�llning n�r det medf�r stora temperaturf�r�ndringar f�r djuret.

Tolkning
Se kap 8 19 �

Tillsyn och sk�tsel

21 � Tillsynen ska ske p� ett f�r djuren betryggande s�tt och normalt minst en g�ng dagligen.

Tolkning
Detta inneb�r att man inte f�r lov att l�mna sina djur ensamma hemma mer �n ett dygn.

22 � Reng�ring av ett f�rvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, str�medel och bomaterial ska ske med s�dana intervall att en god hygien uppr�tth�lls.

Allm�nna r�d till 4 kap. 22 �
Ett f�rvaringsutrymme f�r djur b�r reng�ras och utg�dslas minst en g�ng per vecka om inte systemet f�r djurh�llning �r uppbyggt f�r andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur b�r renas kontinuerligt med pump och filteranl�ggning samt bytas vid behov.

23 � Om flera djur h�lls tillsammans ska djur som d�tt avl�gsnas samma dag.

Foder

25 � Djur ska ha fri tillg�ng till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.

26 � Djur ska ha daglig tillg�ng till foder om inte annat anges i 9 - 13 kap. Foder ska vara av l�mplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs n�ringsbehov.

Tolkning
Se kap 8 20 �

8 kap. S�rskilda best�mmelser f�r h�llande av kaniner och gnagare

Allm�nt om h�llande av kaniner och gnagare

1 � Gnagare, utom guldhamstrar, ska h�llas i par, av samma eller motsatt k�n, eller i grupp. Detta g�ller inte om det finns s�rskilda sk�l. Tidpunkten f�r, och tillv�gag�ngss�ttet vid, sammanf�randet av djur till par eller grupp ska v�ljas med h�nsyn till djurens art, �lder och k�n samt andra omst�ndigheter, s� att risken f�r os�mja minimeras.

Allm�nna r�d till 8 kap. 1 �
Kaniner b�r h�llas i par eller grupp, n�r s� �r m�jligt. Par och grupper av kaniner eller gnagare b�r s�ttas samman av unga djur och h�llas stabila. Om vuxna djur ska sammanf�ras b�r buren eller inredningen �ndras s� att den upplevs som en ok�nd plats f�r alla. Vuxna honor med diande ungar b�r inte sammanf�ras i nya grupper. En grupp b�r inte best� av fler �n tio vuxna djur. Djur som h�lls i par eller grupp b�r ha tillg�ng till g�mst�llen eller f�rem�l som ger dem m�jlighet att komma utom synh�ll f�r varandra. K�nsmogna okastrerade hanar b�r inte h�llas tillsammans. En hona b�r
inte h�llas kontinuerligt tillsammans med en k�nsmogen okastrerad hane om det inneb�r att honan uts�tts f�r h�lsost�rningar p� grund av upprepade bet�ckningar och f�dslar.

Tolkning
Marsvin ska ha minst en burkompis, att ha marsvin separerade med galler �r inte att anses som fullgott s�llskap. Om marsvinen har, eller misst�nks ha, en smittsam sjukdom f�r man tillf�lligt h�lla den isolerad, likas� om de �r skadade och m�ste h�llas stilla eller isolerade p� grund av att skadan annars kan f�rv�rras. Djur med onormalt aggressivt beteende f�r givetvis inte heller h�llas ihop.

S�rskilda sk�l inneb�r att det �r till�tet att h�lla marsvin ensamma om det �r skadligt f�r deras h�lsa att bo tillsammans med en eller flera artfr�nder.

Att marsvinet bor med en kanin eller f�r mycket uppm�rksamhet av sin �gare �r inte ett s�rskilt sk�l.

Att h�lla dem ensamma av egoistiska sk�l (exempelvis att man inte vill ha fler marsvin, att man tycker det r�cker med ett etc.) �r inte heller ett s�rskilt sk�l.

Det �r okej att ha grupper som inneh�ller mer �n tio vuxna djur under f�ruts�ttning att ytan till�ter det samt att man h�ller koll p� att inga djur blir mobbade och inte f�r �ta exempelvis.

�ven hanar beh�ver s�llskap och det �r till�tet att h�lla okastrerade hanar ihop s� l�nge de accepterar varandra.

Att h�lla en fertil hona konstant med en fertil hane �r mycket tveksamt eftersom det sliter mycket p� honans kropp. Det �r inte heller till�tet att l�ta en hona f�r s� m�nga kullar att det p�verkar hennes h�lsa negativt.

3 � Kaniner och gnagare ska ha tillg�ng till gnagmaterial.

Allm�nna r�d till 8 kap. 3 �
Gnagmaterial b�r utg�ras av h�rda fodermedel s�som kn�ckebr�d, r�a rotfrukter, h�, f�rska grenar med bark eller dylikt.

4 � Kaniner och gnagare, som har en s�dan l�ng eller ullig p�ls att de inte sj�lva kan h�lla sig rena, ska ges p�lsv�rd.

5 � Ungar av kanin och gnagare ska h�llas tillsammans med modern, eller en likv�rdig ers�ttare f�r henne, s� l�nge de beh�ver hennes mj�lk och omv�rdnad.

Allm�nna r�d till 8 kap. 5 �
Ungar av kaniner och gnagare b�r efter f�dseln h�llas tillsammans med modern, eller hennes ers�ttare, enligt f�ljande:
marsvin minst 4 veckor

Tolkning
Marsvinsungar ska h�llas med sin mamma (eller hennes ers�ttare) tills de uppn�tt en �lder av minst fyra veckor om det inte finns sk�l som s�ger att man m�ste flytta dem tidigare (moderns d�d, smittsam sjukdom, aggressivitet eller p� inr�dan av veterin�r).

Konstruktion av f�rvaringsutrymmen

7 � Kaniner och gnagare f�r inte h�llas p� n�tgolv. Detta g�ller dock inte d� djuren h�lls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Utrymmen

9 � Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framg�r av bilagorna 1:3 respektive 1:4.

Tolkning
F�r marsvin inneb�r det att buren m�ste vara minst 0,3 m2 (vid grupph�llning ska varje djur ha minst 0,15 m2 och hona med kull minst 0,25 m2). Minska till�tna h�jd �r 25 cm och den kortaste sidan m�ste vara minst 40 cm.

Inredning

11 � Kaniner och gnagare ska h�llas i en f�r syssels�ttning berikad milj�.

Allm�nna r�d till 8 kap. 11 �
En f�r syssels�ttning berikad milj� b�r inneh�lla material och anordningar att kl�ttra p�, hoppa upp p� eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar f�dos�ksbeteende. Gr�vande djur b�r ha gr�vm�jligheter och hamstrande djur m�jligheter att samla foderf�rr�d.

12 � Marsvin ska ha s�dan inredning att de kan s�ka skydd.

Tolkning
Detta inneb�r att marsvin alltid m�ste ha tillg�ng till hus eller liknande (exempelvis r�r). Att bara ha h� duger inte eftersom det l�tt trampas ner och �ts upp vilket inneb�r att skyddet f�rsvinner. Att inte ha skydd i b�rjan och h�vda att det g�r dem tamare �r inte acceptabelt.

18 a � Kaniner ska ha tillg�ng till en hylla med tillr�ckligt utrymme f�r att kunna sitta p� och under denna. Hyllan kan utg�ras av bol�dans tak. Om flera djur h�lls tillsammans ska det finnas hyllutrymme s� att alla samtidigt kan f� plats p� dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppst�r. Hyllans yta ska inte adderas till den totala tillg�ngliga burytan vid ber�kning av burstorlek.

Tolkning
Detta g�ller �ven marsvin, om man exempelvis bygger en ovanv�ning till sin bur s� �r det ett extrautrymme, bonusyta f�r djuren, men man f�r inte r�kna med det i den totala burytan n�r man r�knar ut burstorleken.

Klimat

19 � Gnagare f�r inte h�llas vid temperaturer som understiger 0�C. De ska alltid ha tillg�ng till en plats d�r de kan uppn� termisk komfort.

Tolkning
Att l�ta sina marsvin ha tillg�ng till ett utrymme d�r temperaturen understiger noll �r inte acceptabelt. Termisk komfort inneb�r att temperaturen �r "lagom" f�r djuren, de ska inte frysa och heller inte svettas.

Foder

20 � Guldhamstrar, dv�rghamstrar, gerbiler, brunr�ttor och m�ss ska ha fri tillg�ng till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusr�ttor ska ha fri tillg�ng till grovfoder s�som h� eller gr�s. F�r�ndringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusr�ttor ska ske successivt. Detta g�ller s�rskilt vid �verg�ng fr�n h� till f�rskt gr�s. Marsvin ska ges daglig tillf�rsel av vitamin C.

Allm�nna r�d till 8 kap. 20 �
Om flera kaniner eller gnagare h�lls tillsammans b�r fodret vara tillg�ngligt s� att alla djur har m�jlighet att �ta samtidigt. H� och slaget gr�s b�r ges i h�h�ck. Marsvin b�r ges daglig tillf�rsel av vitamin C i form av tillskott i foder eller vatten, eller i form av C-vitaminrika gr�nsaker eller frukter. Om vitamin C ges i dricksvattnet b�r detta bytas dagligen. Ett v�xande marsvin b�r inta 10 mg vitamin C per kg kroppsvikt och dag. Ett vuxet marsvin b�r inta 10 mg per kg kroppsvikt och dag, och en dr�ktig hona b�r inta 30 mg per kg kroppsvikt och dag.

Tolkning
Marsvin ska alltid ha tillg�ng till h� och de ska dagligen ges tillr�ckligt med C-vitamin.

Om man anv�nder sig av h�h�ck s� m�ste den vara utformad p� ett s�dant s�tt att djuren inte kan fastna eller skada sig p� den. Den m�ste �ven vara placerad p� ett s�nt s�tt att djuren utan n�gra problem kommer �t att �ta fr�n den.

Det �r till�tet att inte anv�nda h�h�ck om man ger h� ofta s� att det alltid finns fr�scht och of�rorenat h� att tillg�.

Det �r att rekommendera att ge marsvinen f�rska gr�nsaker dagligen framf�r att ge i vattnet eftersom C-vitamin f�rst�rs relativt fort och det �r v�ldigt sv�rt att vara s�ker p� att djuren f�r i sig vad de beh�ver. Det �r dock inget krav om man kan garantera C-vitamintillf�rseln p� annat vis.

N�r man har ungar som av en eller annan anledning inte f�r i sig tillr�ckligt med mat (exempelvis att modern st�ter bort ungen, den inte f�rst�r hur man ska dia, den kommer inte �t att dia f�r syskonen tr�nger undan den eller mj�lken r�cker inte �t alla) s� �r det absolut inte till�tet att "l�ta naturen ha sin g�ng" som man h�r och l�ser m�nga som f�der upp djur s�ga. Man �r skyldig at h�lla koll p� att alla ungar f�r i sig tillr�ckligt mycket mat f�r att de ska bli m�tta och v�xa ordentligt, f�r de inte det fr�n sin mamma har man tv� val, antingen st�dmatar man ungen eller s� avlivar man den. Att l�ta den k�mpa sj�lv och slutligen d� sv�lta ihj�l eftersom den inte f�r i sig tillr�ckligt med mat �r under all kritik och totalt oacceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

Sammanfattning

�

Marsvin ska bo tillsammans med minst en annan artfr�nde om inte s�rskilda sk�l finns.
S�rskilda sk�l inneb�r att det ska finnas ett hot mot marsvinets h�lsa om det bor tillsammans med ett annat marsvin.
Marsvin f�r inte bo ihop med k�tt�tande djur.
Exempelvis r�ttor
Marsvin ska ha tillg�ng till gnagarmaterial.
Exempelvis h�, f�rska grenar, rotfrukter
De djur som beh�ver p�lsv�rd ska f� det.
Marsvin ska bo tillsammans med sin mamma eller en ers�ttare f�r henne fram tills de �r minst fyra veckor.
Marsvin f�r inte h�llas p� n�tgolv om inte n�tet har direktkontakt med marken.
Minsta till�tna burstorlek f�r marsvin �r 0,3 m2 (vid grupph�llning ska varje marsvin ha minst 0,15 m2 och en hona med kull minst 0,25 m2). Minsta till�tna h�jd �r 25 cm och den kortaste sidan m�ste vara minst 40 cm.
Marsvin ska h�llas i en syssels�ttningsberikad milj� vilket inneb�r att de ska ha m�jlighet att exempelvis hoppa upp p� hus, springa genom r�r, leka i h� eller liknande.
Marsvin ska ha m�jlighet att s�ka skydd vilket inneb�r att man m�ste ha hus eller liknande till sina marsvin.
Marsvin f�r inte ha tillg�ng till utrymmen d�r temperaturen understiger noll grader.
Marsvin ska alltid ha fri tillg�ng till h�.
Marsvin ska dagligen ges tillr�ckligt med C-vitamin.
Att l�ta marsvinsungar som inte f�r tillr�ckligt med di fr�n sin mamma (eller annan hona) sv�lta ihj�l �r definitift inte acceptabelt. Antingen m�ste man handmata ungarna eller avliva dem (p� korrekt vis!).
Det vill s�ga att "l�ta naturen ha sin g�ng" strider mot djurskyddslagen.
Djur som ned�rver missbildningar eller andra o�nskade egenskaper som medf�r lidande f�r djuret eller dess avkommor eller p�verkar avkommans naturliga beteende f�r man inte anv�nda i avel
Exempelvis aggressiva marsvin som inte fungerar i grupp b�r man inte avla p�.
Burar m�ste vara rymningss�kra.
Att ha s� l�ga kanter eller p� annat s�tt s� att marsvinen kan ta sig ur sina burar och/eller in i andras �r inte acceptabelt. Speciellt inte om det finns risk att djuren skadar sig, exempelvis fall fr�n h�g h�jd.
Marsvin ska ha tillsyn minst en g�ng dagligen.
Reng�ring av burar ska ske regelbundet och god hygien ska uppr�tth�llas.
Burar b�r st�das minst en g�ng i veckan.

�

Tack f�r l�net av bilder samt korrekturl�sning av artikeln Hanna (Abico)!

Reklamfritt iFokus

Sat, 14 Mar 2009 20:54:06 GMT

Nu �r det m�jligt att best�lla tj�nsten iFokus minus f�r att slippa reklam p� iFokus n�tverket.

Med den nya tj�nsten iFokus Minus slipper du reklamen p� iFokus (b�de den i h�gerspalten, mellan inl�gg, i bloggen�och s� vidare).

Listan "Mina sajter/ Mina v�nner" blir ocks� l�ngre.
P� en l�ngsam dator eller uppkoppling kan iFokus �ven upplevas snabbare med iFokus Minus.

S� h�r best�ller du

1. Skicka best�llnings-SMS

Skicka texten "IFOKUS�MINUS�anv�ndarnamn" (utan citationstecken) till nummer 72550.

Priset f�r denna tj�nst �r 20 kr per m�nad plus eventuella operat�rsavgifter f�r att skicka SMS.

Det fungerar endast att best�lla tj�nst med ett svenskt mobilabonnemang.

2. V�nta p� bekr�ftelse-SMS

En stund efter ditt SMS har skickats kommer du att f� en bekr�ftelse p� att tj�nsten �r aktiverad. Du f�r �ven ett privat meddelande som bekr�ftelse. Eventuellt kan du beh�va logga ut fr�n iFokus och logga in igen innan det verkligen aktiveras p� iFokus.

Om det mot f�rmodan skulle uppst� n�gra problem med tj�nsten ber vi dig bes�ka Support iFokus.

Sj�lvklart kan du anv�nda b�de iFokus plus (l�gger till nya funktioner)�och iFokus minus (tar bort reklam)�samtidigt.

F�r stunden �r det inbetalning varje m�nad som g�ller om man vill ha iFokus minus j�mt.�I framtiden kan det bli m�jligt�med n�gon form av prenumeration s� att pengar automatiskt dras�varje m�nad om man vill det.

Ringorm

Fri, 13 Mar 2009 14:23:24 GMT

Jag skriver denna artikel f�r att jag tycker att det �r dags f�r mer �ppenhet och d� jag sj�lv arbetar p� ett laboratorium och har viss utbildning i mikrobiologi, smittspridning och hygien s� vill jag dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter.

VAD �R RINGORM?
Ringorm �r en hudinfektion orsakad av hudsvampar (dermatofyter). Den har f�tt sitt namn efter utslagens utseende p� m�nniska: R�da ringformade eller ovala fl�ckar med�fj�llande kant. N�r utslagen blir tv� till tre centimeter stora b�rjar de l�ka i mitten vilket g�r att fl�ckarna ser ut som ringar. Ringorm �r egentligen en grupp (ca 40 st) av m�gelsvampar som kan angripa b�de m�nniskor och djur. Det �r dessutom en zoonos, dvs. den kan smitta fr�n djur till m�nniska.

De tre huvudgrupperna av ringorm �r: Epidermophyton som drabbar m�nniska samt Microsporum och Trichophyton som drabbar djur + m�nniska.

Den vanligaste sorten som marsvin drabbas av �r Trichophyton Mentagrophytes. Denna har gnagare som huvudv�rd och anses som en "sn�llare" variant av ringorm och det �r ocks� denna sort som jag har hemma hos mig. Men marsvin kan �ven drabbas av andra sorter, tex. Microsporum Canis (kattens ringorm). Har �ven h�rt marsvin som drabbats av "n�tkreatursvarianten" men det torde vara ovanligt.

HUR SMITTAR RINGORM?
Ringorm smittar via svampsporer, antingen vid direkt kontakt eller indirekt kontakt ( tex. vid incheck, domare/domarbord, l�n av handdukar/borstar/utst�llningsplattor mm, mm.)

Problemet vi har bland marsvinen �r att de liksom katter kan vara symtomfria smittb�rare. De kan allts� sprida sporer till omgivningen och till andra marsvin utan att sj�lva visa n�gra symtom. Detta medf�r ocks� att smittan hos marsvinen och i omgivningen kan vara ganska omfattande innan den uppt�cks. Sporerna �verlever dessutom mkt l�nge i milj�n (m�nader till �r) och smittrisk finns s� l�nge som det finns levande svampsporer.....

Inkubationstiden hos marsvin �r flera veckor men i praktiken kan man aldrig s�ga n�r/var och hur de blivit smittade eftersom att de kan vara symtomfria l�nge innan det bryter ut. Oftast bryter det ut p� nedsatta eller unga djur. Hos mig b�rjade det p� en hona som precis f�tt en kull.

HUR SER RINGORM P� MARSVIN UT?
Skinny verkar f� utslag liknande de hos m�nniska och de verkar s�tta sig varsomhelst p� kroppen. P�lsade marsvin f�r inte lika ofta de typiska ringformade utslagen utan angreppen ser ofta ut som "vanlig" svamp och sitter oftast, men inte alltid, p� huvudet, runt �gon, nos och �ron. P�lsl�shet med skorviga, fnasiga, "m�gliga" svampangrepp ofta i kombination med s�r �r bra k�nnetecken. Djuren verkar dock inte lida s�rskilt mycket av ringorm utan beter sig och �ter som vanligt. Det verkar inte heller klia n�got n�mnv�rt.

N�r ska man d� reagera? Detta �r j�ttesv�rt d� ringorm i lindriga fall ofta ser ut som "vanlig" svamp, men f�r man svampangrepp p� flera djur ungef�r samtidigt s� ska man definitivt dra �ronen �t sig.

PROVTAGNING
Misst�nker man ringorm s� �r ett veterin�rbes�k ett m�ste. Tyv�rr �r kunskaperna lite si och s� bland veterin�rerna s� det kan l�na sig att bes�ka en st�rre klinik som har mer erfarenhet av marsvin. Sj�lv valde jag att k�ra 5 mil ist�llet f�r att bes�ka min lokala veterin�r. Min klinik tog dessutom kontakt med Djurkliniken Roslagstull f�r att f� ytterligare hj�lp ang. behandlingen.

F�r att diagnostisera ringorm kr�vs det att ett skrapprov tas som skickas p� odling. Det �r bra om man provtar alla djur med symtom f�r att vara s�ker p� att f�nga upp ringormen. Ett tips som min klinik anv�nder sig av �r att ta prov fr�n alla djur med symtom men sen skicka det som ett samlingsprov. Det blir mycket billigare kan jag s�ga. Det viktiga �r ju faktiskt inte att veta vilket djur som har ringorm utan att f� veta om det �r ringorm �verhuvudtaget eftersom att alla djur man har �nd� ska behandlas. Mycket viktigt att man inte b�rjar behandla djuren p� n�got s�tt f�re provtagning f�r d� kan man f� falskt negativa resultat!

Ringorm som odlas v�xer mycket l�ngsamt s� det brukar ta 2-3 veckor innan man f�r provsvaren. Och �ven om man f�r ett negativt provsvar s� ska man enligt en del veterin�rer inte lita till 100% p� det f�r det finns en risk att man vid provtagningen missat livsdugliga sporer eller att provet inte behandlats/tagits/transporterats p� r�tt s�tt......S� ibland utg�r de fr�n symtom, sjukdomshistoria, utsatthet f�r smitta osv. och rekommenderar behandling i alla fall.

BEHANDLING OCH SANERING
F�rsta steget i behandlingsproceduren �r att s�tta sina marsvin/uppf�dning i fullst�ndig karant�n! Detta ska g�ras vid minsta misstanke om ringorm. Man ska allts� inte s�lja djur, l�na ut djur eller �ka p� utst�llning under karant�ntiden. Man b�r ocks� som seri�s uppf�dare informera de man s�lt/l�nat ut marsvin till den senaste tiden. Karant�ntiden �r ganska l�ng, fr�n f�rsta misstanke tills behandling och sanering �r genomf�rd + g�rna n�gra veckor till f�r att vara p� den s�kra sidan.

N�sta steg �r att behandla ALLA sina marsvin. Detta pga de symtomfria smittb�rare som kan finnas.

Det finns nog n�stan lika m�nga behandlingar som det finns veterin�rer tyv�rr, ofta pga okunskap.

Har h�rt om flera helt verkningsl�sa behandlingsf�rslag med mediciner som tex. Program.vet och Ivomec. Dessa mediciner �r inga antimykotikum (medel mot svamp) och fungerar inte alls mot ringorm!

Det finns dock tv� bra behandlingsmetoder som har god effekt mot ringorm.

1. Den mest klassiska behandlingen �r bad i Imaverol. Tyv�rr �r Imaverol ett licenspreparat och kan vara lite sv�rt att f� tag p�. Sen hur m�nga g�nger marsvinen ska badas har jag ocks� h�rt flera olika varianter p�, men enligt de flesta veterin�rer och enligt info som jag hittat p� n�tet s� �r det bad fyra ggr med tre dagars mellanrum som g�ller. 20ml Imaverol sp�des i 1 liter vatten.

2. Den "nya" behandlingen �r Itrafungol, oral l�sning. Behandlingstiden �r 5 veckor d� man ger Itrafungol v.1, 3, 5 med behandlingsfria veckor d�remellan. Dosen �r 0,5 ml/kg/dag. Itrafungol kan dock ge fosterskador och skall inte ges till dr�ktiga och digivande honor. Har man s�dana m�ste man antingen kombinera med bad i tex. Imaverol eller h�lla djuren i tv� karant�ngrupper och behandla dr�ktiga honor och ungar senare. Detta �r dock komplicerat och kr�ver strikt hygien, mycket god planering och gott om plats. Vet att vissa veterin�rer f�respr�kar bad med Fungoral schampo men de veterin�rer jag varit i kontakt med har inte v�gat garantera att det ska vara effektivt mot ringorm. Det jag sj�lv hittat �r att Fungoral tabletter har effekt mot ringorm, men schampot har jag inte f�tt n�gon klarhet i. Virkonbad borde annars fungera, men det �r naturligtvis inget som n�gra svenska veterin�rer rekommenderar..... Detta gjorde jag �nd� ett par ggr i v�ntan p� provsvaren f�r att minska smittspridningen och djuren har inte tagit n�gon skada. Det �r en allm�n missuppfattning att Virkon skulle vara extremt starkt och farligt. Faktum �r att Virkon i l�sning �r ganska milt, har en v�l dokumenterad effekt mot ringorm, �r milj�v�nligt och biologiskt nedbrytbart till skillnad mot tex. Klorin. Virkon i st�rre f�rpackningar �r heller inte s�rskilt dyrt.

Saneringen
Sen kommer vi till det st�rsta och mest tidskr�vande arbetet, saneringen. Sanering i samband med behandlingen �r a och o f�r att bli av med ringormen. L�ter man bli att sanera eller g�r det slarvigt s� kan man lika g�rna l�ta bli att behandla.....

Allt som p� n�got s�tt kan ha kommit i kontakt med marsvinen/svampsporerna ska saneras med Virkon (1%-ig l�sning, 10 gram pulver till 1 liter vatten). Naturligtvis djurens n�rmilj�, burar, matsk�lar, flaskor och annan utrustning s�som transporter, handdukar, fodertunnor men �ven hela marsvinsrummet om man har ett s�nt (fr�n tak till golv). Sen blir det ofta aktuellt att sanera resten av huset ocks� f�r man har s�kert burit omkring med marsvinen (s�rskilt om man har barn) och sen har man med all s�kerhet spridit sporer fr�n marsvinsrummet via kl�der och skor.

Det b�sta �r om man under behandlingstiden kan ha sina marsvin i plastl�dor/kartonger i ett annat rum s� att man kan sanera marsvinsrummet i lugn och ro, f�r det tar tid. L�dorna/kartongerna desinficeras/byts ut varje g�ng man st�dar �t djuren.

Svampsporer avd�das vid 43,3� men man rekommenderar tv�tt/disk i minst 60� f�r att f�rs�kra sig om att sporerna uts�tts f�r tillr�ckligt h�g temperatur under tillr�ckligt l�ng tid. Alla textilier, kl�der mm tv�ttas i maskin och annan utrustning maskindiskas, kokas eller desinficeras i Virkon i minst 10 min. Mycket g�r man �ven b�st i att sl�nga. Foder, h� och sp�n som f�rvarats i anslutning till marsvinen tex. �ven s� mycket som m�jligt som �r gjort av tr�. Tr� �r tyv�rr ett gissel n�r man ska sanera ringorm.

Marsvinsrummet st�das noggrant med Virkon (tak, v�ggar, golv, ja allt) och �vriga golv och ev. ytor i huset v�ttorkas med Virkon. Dammsugning undviks och g�rs bara d�r man m�ste (mattor, soffor osv.) Var noga med att sl�nga dammsugarp�sen varje g�ng och desinficera dammsugaren. Golv v�ttorkas regelbundet under hela behandlingstiden samt en tid d�refter.

Som ni f�rst�r s� �r sanering och behandling av ringorm ett kostsamt och mycket tidskr�vande arbete. Men noggrannhet �r ett m�ste!

HUR F�RHINDRAR VI FORTSATT SMITTSPRIDNING?

1. F�r det f�rsta genom att alla tar sitt ansvar! Djur med svamp eller s�r ska stanna hemma fr�n utst�llning och vid minsta misstanke om ringorm s� l�mnar man alla sina djur hemma!

Man ska absolut inte chansa och riskera att man sprider smittan vidare f�r av erfarenhet vet vi att saker kan missas i ett stressigt incheck.

2. Noggrann desinficering med Virkon av h�nder och underarmar samt helst byte av f�rkl�de mellan varje djur�gare i incheck.

3. Djur med svamp och/eller s�r ska avvisas oavsett vad djur�garen har f�r urs�kter. Finns minsta misstanke om ringorm b�r alla �garens djur avvisas.

4. Noggrann desinficering med Virkon av domarnas h�nder/underarmar och domarbord, helst mellan varje klass.

Ovanst�ende �r mina egna f�rslag utifr�n mina kunskaper och mitt sunda f�rnuft. Drastiska �tg�rder kan tyckas men om vi ska f� bukt med detta s� kanske saker m�ste f�r�ndras och n�gon form av beslut tas fr�n f�renings- och domarh�ll.....

Slutligen skulle jag vilja po�ngtera att man inte beh�ver sk�mmas om man f�r ringorm p� sina marsvin! Vem som helst kan drabbas oavsett hur noggrann man �r. Man beh�ver heller inte vara r�dd f�r att man ska f� sv�rare att s�lja marsvin fram�ver. Jag har f�tt flera f�rfr�gningar fr�n folk som vill k�pa marsvin under karant�ntiden och jag har varit �rlig och talat om hur l�get �r och de har alla varit villiga att v�nta. Jag tror faktiskt att folk i l�ngden uppskattar �rlighet och �ppenhet.

Jag hoppas att jag genom denna artikel bidragit till lite mindre okunskap och mer f�rst�else f�r problemet.

Skrivet av Ulrika Jansson SMF 289 V�nerlands
Foto: Ulrika Jansson och Ulrika Wretfors
Utgiven i nr. 1-09 av Marsvins Magazinet

Marsvin utomhus

Sun, 15 Feb 2009 13:52:08 GMT

Det finns f� saker som kan g�ra ett marsvin s� lyckligt som n�r det f�r komma ut i tr�dg�rden p� sommaren och busa i gr�set. Men hur ska man g�ra n�r man tar ut marsvinen och vad ska man t�nka p�?

N�r kan man ta ut marsvinen?
Eftersom marsvin kommer fr�n Sydamerika d�r klimatet �r varmt och ganska milt klarar dom inte av att bo ute �ret runt i Sverige. Marsvin kan inte som till exempel kaniner skaffa vinterp�ls, s� det spelar ingen roll om man l�ter dom v�njas in under h�sten - marsvin ska inte bo ute under vinterhalv�ret!

Beroende p� var i Sverige du bor kan marsvinen tas ut olika tidigt. Ett bra m�tt brukar vara att n�r du kan g� ut i t-shirt och kortbyxor utan att frysa �r det ungef�r lagom "marsvinstemperatur". 10-15 grader Celsius som minst. Undvik att ha ute marsvinen om det bl�ser mycket, om det regnar eller om det �r f�r varmt.

T�nk p� att k�nna p� marken ocks�, �ven om det �r varmt i luften kan det vara kallt och fuktigt p� marken. V�nta d� ett tag till eller se efter igen senare fram p� dagen om solen har tinat och torkat upp marken.

F�rberedelser
Innan du tar ut marsvinen �r det viktigt att v�nja dom vid gr�s. Marsvinsmagar �r k�nsliga och en f�r snabb introduktion kan leda till diarr� och d�den. Ge dom sm� m�ngder gr�s dagligen och �ka l�ngsamt m�ngden i ungef�r tv� till tre veckor.

Allt gr�s du ger och sedan har buren i ska vara of�rorenat. Det vill s�ga att nyklippt gr�smatta inte �r den b�sta platsen eftersom det s�kert finns sp�r av olja och liknande d�r. En gr�smatta precis invid en v�g d�r bilar k�r eller hundar rastas �r heller inte bra.

Under tiden som du v�njer marsvinen vid gr�set �r det en bra id� att se �ver uteburen som dom ska g� i. Kanske beh�ver f�rra �rets bur lagas eller s� �r det dags att k�pa eller bygga en ny.

Vilken sorts bur?
Ett enkelt�alternativ om man inte vill l�gga ut j�ttemycket pengar p� uteburen och inte vill bygga sj�lv �r att k�pa kompostgaller. Kompostgaller finns att k�pa p� de flesta byggvaruhus och liknande f�r runt 100 kronor. Enkelt att s�tta ihop, f�lla ihop och flytta runt - tar n�stan ingen plats alls hopf�lld. Om du har sm� marsvin eller duktiga smitare �r det ett bra tips att kl� nedre delen av kompostgallret med sm�maskigt h�ns/ kycklingn�t.

T�nk dock p� att en utebur utan tak kr�ver att du passar marsvinen hela tiden n�r dom �r ute.

Om du vill bygga en egen bur s� �r det bara fantasin som s�tter gr�nserna. Se till att n�tet �r s� pass finmaskigt att det inte g�r att smita in eller ur buren. Samt att buren �r stadig.

Viktigt n�r det g�ller alla uteburar f�r marsvin �r att det inte f�r ligga n�t �ver marken. Marsvinen gr�ver sig inte ut �ven om dom g�r direkt p� marken. N�tet kommer enbart att orsaka obehag eftersom marsvin har bara tassar (j�mf�r det med att du sj�lv g�r runt barfota p� h�nsn�t en hel dag). Risken finns �ven att marsvinen fastnar i n�tet med tassarna och d� kan dom skada sig illa.

Ute i buren b�r det finnas g�mst�llen och�eventuellt vattenflaska om dom �r ute l�ngre stunder och det �r varmt ute.

Att ha marsvin i sele
I djuraff�rer s�ljs ofta s� kallade marsvinsselar i olika modeller. Det kan tyckas smidigt att anv�nda selar n�r man ska ha ute marsvinen men selar �r ingenting f�r marsvin. F�r det f�rsta �r v�ldigt m�nga selar av d�liga modeller och att smita ur dom �r ingen konst. Sedan �r marsvin flyktdjur, en kr�ka som kraxar eller en bil som startar ute p� parkeringen kan orsaka en panikflykt och d� har du ingen som helst chans att h�nga med. Detta kan sluta i att marsvinet antingen tar sig ur selen och st�rtar rakt in i grannens tr�dg�rd d�r grannens hund snabbt uppt�cker den nya leksaken eller att det blir ett rej�lt ryck i kopplet och att marsvinets rygg skadas allvarligt.

Hur som helst finns det inget positivt med marsvinsselar, det �r �terigen bara ett s�tt att tj�na pengar utan att riktigt se till djurens s�kerhet.

Solen d�dar!
Marsvinen m�ste alltid ha skugga att tillg� n�r dom �r ute i gr�set, en bur i direkt sol kan d�da marsvinen p� mindre �n en timma! Detta d� dom drabbas v�ldigt l�tt av v�rmeslag.

Ett marsvin som f�tt v�rmeslag hyperventilerar, med �ppen mun, och �r helt apatiskt. Skulle ditt marsvin drabbas av v�rmeslag �r det nerkylning som g�ller s� fort som m�jligt, ett kallt (inte iskallt) bad till exempel eller invirning i en kall, fuktig handduk.

Bo ute dygnet runt
Om man har en s�ker bur kan marsvinen absolut bo ute dygnet runt under de varmare m�naderna. Se till att dom har ett par hus (beroende p� antal marsvin), i vilka dom kan komma upp lite fr�n marken, med mycket h� i. �ven om marsvinen �ter gr�s beh�ver dom h� ocks�. Sedan ska det sj�lvklart finnas vattenflaskor och som tidigare n�mnts skugga i buren.

Regniga dagar �r det bra att t�cka �ver buren s� att det inte regnar in. Om det �sregnar b�r man �verv�ga att ta in marsvinen s� att dom slipper ifr�n det, bl�ta marsvin �r s�llan glada marsvin.

Om marsvinen g�r ute �r det �nnu viktigare att ha en in- och utbrottss�ker bur. Att gr�va ner n�t eller br�dor runt buren kan vara ett bra s�tt att h�lla rovdjur ute. Hasp eller rentav l�s p� locket/ d�rren �r ocks� v�ldigt bra.

En annan variant �r att koppla ihop uteburen med till exempel en lekstuga i vilken man kan st�nga in marsvinen om n�tterna och sl�ppa ut dom p� dagarna.

N�r marsvinen bor ute dygnet runt, se d� till att v�rmen aldrig sjunker under 10 plus grader. N�tterna kan vara kalla �ven en bra bit in i sommaren.

Ett tips f�r att undvika drag l�ngsmed marken i uteburen �r att s�tta upp br�dor runt om kanterna p� utsidan av buren.

�ven om marsvinen bor ute s� �r det viktigt, om inte viktigare �n vanligt, att dagligen se �ver dom. Marsvin som f�tt sm� s�r, ser h�ngiga ut eller tycks ha g�tt ner i vikt b�r tas in tills dom ser b�ttre ut igen.

Bilder: Bild 1,2 & 5 av mig
Bild 3 fr�n starlights
Bild 4 fr�n Hayah
Tack f�r l�net av bilder!

*mouse-over p� alla bilder*