Avel

Grundläggande genetik

2010-08-10 08:21 #0 av: Creation

Genetik, ärftlighetslära. Det kan tyckas vara ett invecklat och svårförstått ämne vid första anblick, men håller man sig till det mest väsentliga och inte fördjupar sig i detaljer är det ganska lätt att lära sig ändå. Så länge man har intresse och motivation finns det inget som hindrar en från att lära sig mer om detta ämne.

Förord

En del avskräcks snabbt av de lite mer komplicerade bitarna, men jag hoppas att ni som läser här har tillräckligt med motivation för att ta er igenom hela texten, då det verkligen är en nyttig kunskap att bära med sig. Särskilt för de som sysslar med avel. Genetiken låser nämligen upp möjligheten att lära sig räkna ut vad för anlag ens djur bär på och därmed också möjligheten att räkna ut vad för avkommor djuret kommer att ge ihop med en annan individ.

Ni som läser detta kanske främst är intresserade av att veta mer om marsvinsgenetik, och så småningom ska vi komma dit, men till att börja med ska vi gå igenom de mer allmäna genetikgrunderna. Det underlättar verkligen att kunna detta först. Jag ska försöka hålla det så förenklat som möjligt och enbart gå igenom det mest relevanta.

genmarsvin.jpgFoto: Sandra-B

Därför ser de ut som mor och far

Varje levande organism består av celler. Det finns två typer av celler i en varelse(ifall man generaliserar en del): könceller, det vill säga spermier och äggceller, och kroppsceller, de vanliga cellerna som utgör resten av kroppen. I människors, marsvins och alla andra djurs kropps- och könsceller finns en cellkärna. I cellkärnan ligger de så kallade kromosomerna.

I varje kromosom finns det hundratals upp till tusentals gener(arvsanlag). Dessa uppträder parvis, precis som kromosomerna. Det är generna som bär på all information om alla ytliga och innerliga egenskaper som formar oss som varelser.

Olika arter har olika antal kromosomer inuti sina cellkärnor. Marsvin har 64 stycken kromosomer i varje kroppscell, det vill säga 32 stycken par kromosomer. Kroppscellernas kromosomer uppträder nämligen alltid parvis(två och två), medan könscellernas kromosomer är ensamma. I var och en av könscellerna finns det bara 32 stycken ensamstående kromosomer.

Vid befruktning, när ett nytt marsvin bildas, smälter nämligen två könsceller ihop: en äggcell och en spermie. Det är då som könscellen blir till en kroppscell istället, genom att de 32 kromosomerna från äggcellen bildar par med de 32 kromosomerna från spermien. Alltså får avkomman(den nya kroppscellen) hälften av sina anlag från sin mor och hälften av dem från sin far. Sedan utvecklas denna kroppscell genom att den gång på gång delar sig och ökar antalet celler, och så vidare.

Sambandet mellan in-och utsida

Som ni nu redan vet så ärver ett marsvin alltid en typ av gen från sin mor och en typ av gen från sin far. Men dessa anlag måste inte nödvändigtvis vara likadana. Ett anlag för rödögdhet kan till exempel sitta ihop med ett anlag för mörka ögon. Hur vet man då  vilket anlag som kommer att slå igenom och synas?

Jo, då kommer vi till att ett anlag antingen kan vara dominant eller recessivt. När det finns ett dominant anlag bland ett par gener, är det alltid det dominanta anlagets egenskap som "slår igenom" och syns. När ett marsvin har ett dominant anlag och ett recessivt anlag brukar man säga att marsvinet bär på den recessiva genen. För att ett recessivt(vikande) anlag ska synas, behöver genen alltid vara i dubbel uppsättning och alltså komma ifrån både modern och fadern.

Det måste dock inte alltid finnas någon dominant gen i paret. Recessiva gener kan också samverka och ge ett helt nytt resultat.

Att beräkna nedärvning

Låt oss nu ta ett exempel. En marsvinshona och en marsvinshane ska få en kull. I detta fall säger vi att fadern är rödögd golden och modern är mörkögd golden. Genen för röda ögon är recessiv, medan genen för mörka ögon är dominant. Ett marsvin som har en gen för mörkögdhet ser alltså mörkögt ut, oavsett om den har ännu en gen för mörkögdhet eller en gen för rödögdhet därtill.

Och nu kan vi försöka beräkna vad för ungar dessa två föräldrar skulle kunna få. Här kommer vi till att tala om "genkoder". Varje gen har en särskild beteckning, vanligtvis bestående av en eller två bokstäver, och de mest dominanta generna skrivs alltid med versaler, det vill säga stora bokstäver. De dominanta generna skrivs också alltid först.

Ögonfärgen beror i detta fall på anlagen P och p. Anlaget som ger mörka ögon betecknar vi med ett versalt P och anlaget för röda ögon betecknar vi med ett gement p. Fadern är då pp, då det behövs minst två gener för rödögdhet för att det ska synas i och med att anlaget är recessivt. I det här fallet är modern Pp, vilket betyder att hon har en dominant gen för mörka ögon, men bär på en gen för rödögdhet också.

För att beräkna vad för avkommor djuren kan få kan man göra ett så kallat korsningsschema. Det fungerar på följande sätt:

1. Jag skapar en tabell. I den första raden skriver jag in mammans bokstäver och i den första kolumnen skriver jag in pappans bokstäver.gen1.jpg

2. Nu för jag ner mammans kodbokstäver i raderna under.
gen2.jpg

3. Och nu lägger jag dessutom in pappans bokstäver i efterföljande kolumner.gen3.jpg

I de förut tomma rutorna står nu fyra bokstavspar istället. 2/4 är Pp och 2/4 är pp, det vill säga 50% är Pp och 50% är pp. Det är den statistiska sannolikheten för vad de två föräldrarna kan få för ögonfärger på sina avkommor. Hälften kommer att bli mörkögda och bära på anlag för rödögt och den andra hälften kommer att bli rödögd, statistiskt sett.

I verkligheten kan det dock bli annorlunda ändå; i exemplet ovan kan det t.ex. bli fem ungar som alla är rödögda. Genuppsättningen(även kallad genotypen) påverkar nämligen inte den psykiska eller fysiska egenskapen(även kallad fenotypen) helt på egen hand. Miljön och slumpen är två andra viktiga faktorer man bör räkna in. Korsningsscheman ger oss bara en inblick i möjligheterna.

Avslutning

Nu kan ni det mest grundläggande om genetik och ifall ni förstått allt är ni nog redo för att gå vidare till att börja lära er om marsvins färggenetik.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2010-09-15 21:00 #1 av: Creation

Nu släpps första delen av en blivande genetikserie. :-) Hoppas att ni lär er något av detta!

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2010-09-15 21:08 #2 av: [Maijah]

Ska bli roligt att läsa! Jag är superdålig på genetik men jag vill verkligen lära mig! Mest för att jag tycker det är så intressant :)

Ska läsa igenom den när jag hinner...

Anmäl
2010-09-15 21:56 #3 av: Abico

Jättebra Louise!

Hanna 

Anmäl
2010-09-15 23:20 #4 av: Sandra-B

Toppen!

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2010-09-16 00:41 #5 av: FeliciaS

Kanonbra :) Jag tycker det är väldigt intressant, ser fram emot fortsättningen.

Anmäl
2013-04-25 06:21 #6 av: Mirinda

Tack för bra grund i genetik! Äntligen har jag hittat en ingång till detta komplicerade ämne. Blomma

Medarbetare på Marsvin i Fokus
”Be true to yourself and you will be false to nobody.” Shakespeare

Anmäl
2013-04-25 10:49 #7 av: erikam

Bra ! Genetiken måste jag verkligen plugga på ;)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.