Övrigt

Vad säger lagen om marsvin?

2009-03-31 07:50 #0 av: Sandra-B

Att veta hur man ska tolka denna författningssamling, vad det verkligen är som gäller för hållandet av våra marsvin är inte helt enkelt. Jag har därför varit i kontakt med samtliga länsstyrelser i Sverige (dock svarade inte alla på mina frågor) samt även Jordbruksverket och här kommer en sammanfattning av samtliga svar.

Inledning

Man kan säga att DFS 2005:8 Saknr L80 är en fördjupning av Djurskyddslagen 1988:534.
Om det kommer in anmälningar så är det L80 man utgår ifrån när man bedömer om djuren sköts väl eller ej.
Där det i L80 står, ska, måste etc så är det krav, står det bör eller liknande så är det en stark rekommendation.
I L80 finns även allmänna råd, dessa är inte helt bindande utan är just råd vilket innebär att om man kan finna alternativa lösningar som duger lika bra som det som står i råden och då är det helt okej, alternativen får dock inte vara sämre än råden. Djurskyddsinspektörerna har möjlighet att utfärda föreläggande som gör de allmänna råden tvingande för personen i fråga.

Att djur som hålls i fångenskap ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (SFS 1988:534 §2) samt få tillräckligt med mat och vatten (SFS 1988:534 §3) vet säkert alla och det är förmodligen det de allra flesta som har djur vill och man gör nog det man anser bäst men faktum är att det finns relagen1.jpggler (lagar) för hur man ska göra och alla som har djur är skyldiga att följa dessa regler oavset vad man anser om dem..

DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 8 handlar on särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare, DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 4 handlar om gemensamma bestämmelser för hållande av olika djurarter och det är dessa två kapitel som jag kommer att fokusera på i denna artikel.
Jag har inte tagit med alla paragrafer utan endast en del av det som rör marsvin.

För kompletta lagtexter se jordbruksverkets hemsida.

Tolkningarna (/svaren) som jag fått följer direkt under aktuell paragraf.

I slutet av artikeln finns en sammanfattning av vad det är som gäller.

4 kap. Gemensamma bestämmelser för hållande av olika djurarter

Allmänt

1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.

Allmänna råd till 4 kap. 1 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem.

Tolkning
Se Kap 8 1 §

2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.

Allmänna råd till 4 kap. 2 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.

Tolkninglagen2.jpg
Se Kap 8 1 §

Avel

3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.

Tolkning
Djur som är aggressiva, eller bär på ärftliga sjukdomar eller så ska man inte använda i sin avel.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

4 § Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.

5 § Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.

Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och som innehåller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva sig ut. Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med dörrsluss.

Tolkning
Att ha väldigt låga kanter på sina burar är inte acceptabelt, speciellt inte om det innebär att de kan falla ner från höga höjder eller ta sig in i andra burar.

6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.

9 § Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.

Utrymmen

10 § Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.

Tolkning
Se kap 8 9 §

Klimat

14 § Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.

Allmänna råd till 4 kap. 14 §
Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar för djuret
.

Tolkning
Se kap 8 19 §

Tillsyn och skötsel

21 § Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.

Tolkning
Detta innebär att man inte får lov att lämna sina djur ensamma hemma mer än ett dygn.

22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.lagen6.jpg

Allmänna råd till 4 kap. 22 §
Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov.

23 § Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.

Foder

25 § Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.

26 § Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9 - 13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.

Tolkning
Se kap 8 20 §

8 kap. Särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare

Allmänt om hållande av kaniner och gnagare

1 § Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.

Allmänna råd till 8 kap. 1 §
Kaniner bör hållas i par eller grupp, när så är möjligt. Par och grupper av kaniner eller gnagare bör sättas samman av unga djur och hållas stabila. Om vuxna djur ska sammanföras bör buren eller inredningen ändras så att den upplevs som en okänd plats för alla. Vuxna honor med diande ungar bör inte sammanföras i nya grupper. En grupp bör inte bestå av fler än tio vuxna djur. Djur som hålls i par eller grupp bör ha tillgång till gömställen eller föremål som ger dem möjlighet att komma utom synhåll för varandra. Könsmogna okastrerade hanar bör inte hållas tillsammans. En hona bör
inte hållas kontinuerligt tillsammans med en könsmogen okastrerad hane om det innebär att honan utsätts för hälsostörningar på grund av upprepade betäckningar och födslar.

Tolkning
Marsvin ska ha minst en burkompis, att ha marsvin separerade med galler är inte att anses som fullgott sällskap. Om marsvinen har, eller misstänks ha, en smittsam sjukdom får man tillfälligt hålla den isolerad, likaså om de är skadade och måste hållas stilla eller isolerade på grund av att skadan annars kan förvärras. Djur med onormalt aggressivt beteende får givetvis inte heller hållas ihop.

Särskilda skäl innebär att det är tillåtet att hålla marsvin ensamma om det är skadligt för deras hälsa att bo tillsammans med en eller flera artfränder.

Att marsvinet bor med en kanin eller får mycket uppmärksamhet av sin ägare är inte ett särskilt skäl.

Att hålla dem ensamma av egoistiska skäl (exempelvis att man inte vill ha fler marsvin, att man tycker det räcker med ett etc.) är inte heller ett särskilt skäl.

Det är okej att ha grupper som innehåller mer än tio vuxna djur under förutsättning att ytan tillåter det samt att man håller koll på att inga djur blir mobbade och inte får äta exempelvis.

Även hanar behöver sällskap och det är tillåtet att hålla okastrerade hanar ihop så länge de accepterar varandra.

Att hålla en fertil hona konstant med en fertil hane är mycket tveksamt eftersom det sliter mycket på honans kropp. Det är inte heller tillåtet att låta en hona får så många kullar att det påverkar hennes hälsa negativt.

3 § Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.

Allmänna råd till 8 kap. 3 §
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, hö, färska grenar med bark eller dylikt.

4 § Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan hålla sig rena, ska ges pälsvård.

5 § Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.

Allmänna råd till 8 kap. 5 §lagen4.jpg
Ungar av kaniner och gnagare bör efter födseln hållas tillsammans med modern, eller hennes ersättare, enligt följande:
marsvin minst 4 veckor

Tolkning
Marsvinsungar ska hållas med sin mamma (eller hennes ersättare) tills de uppnått en ålder av minst fyra veckor om det inte finns skäl som säger att man måste flytta dem tidigare (moderns död, smittsam sjukdom, aggressivitet eller på inrådan av veterinär).

Konstruktion av förvaringsutrymmen

7 § Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Utrymmen

9 § Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:3 respektive 1:4.

Tolkning
För marsvin innebär det att buren måste vara minst 0,3 m2 (vid grupphållning ska varje djur ha minst 0,15 m2 och hona med kull minst 0,25 m2). Minska tillåtna höjd är 25 cm och den kortaste sidan måste vara minst 40 cm.

Inredning

11 § Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

Allmänna råd till 8 kap. 11 §
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

12 § Marsvin ska ha sådan inredning att de kan söka skydd.

Tolkning
Detta innebär att marsvin alltid måste ha tillgång till hus eller liknande (exempelvis rör). Att bara ha hö duger inte eftersom det lätt trampas ner och äts upp vilket innebär att skyddet försvinner. Att inte ha skydd i början och hävda att det gör dem tamare är inte acceptabelt.lagen5.jpg

18 a § Kaniner ska ha tillgång till en hylla med tillräckligt utrymme för att kunna sitta på och under denna. Hyllan kan utgöras av bolådans tak. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas hyllutrymme så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Hyllans yta ska inte adderas till den totala tillgängliga burytan vid beräkning av burstorlek.

Tolkning
Detta gäller även marsvin, om man exempelvis bygger en ovanvåning till sin bur så är det ett extrautrymme, bonusyta för djuren, men man får inte räkna med det i den totala burytan när man räknar ut burstorleken.

Klimat

19 § Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Tolkning
Att låta sina marsvin ha tillgång till ett utrymme där temperaturen understiger noll är inte acceptabelt. Termisk komfort innebär att temperaturen är "lagom" för djuren, de ska inte frysa och heller inte svettas.

Foder

20 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs. Marsvin ska ges daglig tillförsel av vitamin C.

Allmänna råd till 8 kap. 20 §
Om flera kaniner eller gnagare hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att alla djur har möjlighet att äta samtidigt. Hö och slaget gräs bör ges i höhäck. Marsvin bör ges daglig tillförsel av vitamin C i form av tillskott i foder eller vatten, eller i form av C-vitaminrika grönsaker eller frukter. Om vitamin C ges i dricksvattnet bör detta bytas dagligen. Ett växande marsvin bör inta 10 mg vitamin C per kg kroppsvikt och dag. Ett vuxet marsvin bör inta 10 mg per kg kroppsvikt och dag, och en dräktig hona bör inta 30 mg per kg kroppsvikt och dag.

Tolkninglagen3.jpg
Marsvin ska alltid ha tillgång till hö och de ska dagligen ges tillräckligt med C-vitamin.

Om man använder sig av höhäck så måste den vara utformad på ett sådant sätt att djuren inte kan fastna eller skada sig på den. Den måste även vara placerad på ett sånt sätt att djuren utan några problem kommer åt att äta från den.

Det är tillåtet att inte använda höhäck om man ger hö ofta så att det alltid finns fräscht och oförorenat hö att tillgå.

Det är att rekommendera att ge marsvinen färska grönsaker dagligen framför att ge i vattnet eftersom C-vitamin förstörs relativt fort och det är väldigt svårt att vara säker på att djuren får i sig vad de behöver. Det är dock inget krav om man kan garantera C-vitamintillförseln på annat vis.

När man har ungar som av en eller annan anledning inte får i sig tillräckligt med mat (exempelvis att modern stöter bort ungen, den inte förstår hur man ska dia, den kommer inte åt att dia för syskonen tränger undan den eller mjölken räcker inte åt alla) så är det absolut inte tillåtet att "låta naturen ha sin gång" som man hör och läser många som föder upp djur säga. Man är skyldig at hålla koll på att alla ungar får i sig tillräckligt mycket mat för att de ska bli mätta och växa ordentligt, får de inte det från sin mamma har man två val, antingen stödmatar man ungen eller så avlivar man den. Att låta den kämpa själv och slutligen då svälta ihjäl eftersom den inte får i sig tillräckligt med mat är under all kritik och totalt oacceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

Sammanfattning

 

  • Marsvin ska bo tillsammans med minst en annan artfrände om inte särskilda skäl finns.
    Särskilda skäl innebär att det ska finnas ett hot mot marsvinets hälsa om det bor tillsammans med ett annat marsvin.

  • Marsvin får inte bo ihop med köttätande djur.
    Exempelvis råttor

  • Marsvin ska ha tillgång till gnagarmaterial.
    Exempelvis hö, färska grenar, rotfrukter

  • De djur som behöver pälsvård ska få det.

  • Marsvin ska bo tillsammans med sin mamma eller en ersättare för henne fram tills de är minst fyra veckor.

  • Marsvin får inte hållas på nätgolv om inte nätet har direktkontakt med marken.

  • Minsta tillåtna burstorlek för marsvin är 0,3 m2 (vid grupphållning ska varje marsvin ha minst 0,15 m2 och en hona med kull minst 0,25 m2). Minsta tillåtna höjd är 25 cm och den kortaste sidan måste vara minst 40 cm.

  • Marsvin ska hållas i en sysselsättningsberikad miljö vilket innebär att de ska ha möjlighet att exempelvis hoppa upp på hus, springa genom rör, leka i hö eller liknande.

  • Marsvin ska ha möjlighet att söka skydd vilket innebär att man måste ha hus eller liknande till sina marsvin.

  • Marsvin får inte ha tillgång till utrymmen där temperaturen understiger noll grader.

  • Marsvin ska alltid ha fri tillgång till hö.

  • Marsvin ska dagligen ges tillräckligt med C-vitamin.

  • Att låta marsvinsungar som inte får tillräckligt med di från sin mamma (eller annan hona) svälta ihjäl är definitift inte acceptabelt. Antingen måste man handmata ungarna eller avliva dem (på korrekt vis!).
    Det vill säga att "låta naturen ha sin gång" strider mot djurskyddslagen.

  • Djur som nedärver missbildningar eller andra oönskade egenskaper som medför lidande för djuret eller dess avkommor eller påverkar avkommans naturliga beteende får man inte använda i avel
    Exempelvis aggressiva marsvin som inte fungerar i grupp bör man inte avla på.

  • Burar måste vara rymningssäkra.
    Att ha så låga kanter eller på annat sätt så att marsvinen kan ta sig ur sina burar och/eller in i andras är inte acceptabelt. Speciellt inte om det finns risk att djuren skadar sig, exempelvis fall från hög höjd.

  • Marsvin ska ha tillsyn minst en gång dagligen.

  • Rengöring av burar ska ske regelbundet och god hygien ska upprätthållas.
    Burar bör städas minst en gång i veckan.

 

 

Tack för lånet av bilder samt korrekturläsning av artikeln Hanna (Abico)!

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-03-31 07:52 #1 av: Sandra-B

Detta är en FRUKTANSVÄRT lång artikel (på grund av att jag har med lagtexterna som rör marsvin) men jag har känt ett tag att det behövs och har därför varit i kontakt med myndighetspersoner för att kunna skriva den här artikeln med "rätt tolkning" eller vad man ska säga.

Hoppas att ni orkar läsa denGlad

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-03-31 09:01 #3 av: Abico

Jag hinner inte läsa igenom nu, men det är en mycket bra idé!

Hanna 

Anmäl
2009-04-12 23:21 #7 av: Sandra-B

Tack för hjälpen med att kolla artikeln och extra tack till Hanan för bilderna!

Nu har jag släppt ut den för allmän beskådan:-)

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-12 23:37 #8 av: [lillbrun]

Jättebra att lägga upp detta! *tummen upp*

Anmäl
2009-04-13 00:25 #9 av: Sandra-B

#8

Tack:-)
Tyckte att det var på tiden.

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-13 00:29 #10 av: Abico

Som sagt, jättebra! :)

Hanna 

Anmäl
2009-04-13 00:37 #11 av: FeliciaS

Toppenbra, som sagt :)

Anmäl
2009-04-13 00:38 #12 av: Sandra-B

#10

Tack Hanna!
Och än en gång tack för hjälpen och för bilderna!:-)

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-13 01:41 #13 av: Creation

Super! =) Det behövdes.
Jag har inte läst hela, men sammanfattningen ser bra ut Flört

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-13 10:57 #14 av: Berlau

Har läst igenom hela. Behövdes en sådan här artikel eftersom den Jordbruksverket har skrivit är ganska svårläst och kan vara svår att tolka, och även misstolkas. Bra med sammanfattningarna också som gör det ännu lättare att förstå.

Jättebra skrivet, en sådan här artikel behövdes! :)

Anmäl
2009-04-13 23:51 #15 av: KAK67

Jättebra!!

Anmäl
2009-04-14 21:37 #16 av: haaanna

Jätte braa :) ! <3

Anmäl
2009-04-14 23:55 #17 av: Sandra-B

#13

Tack:-)

#14

Tack!
Precis min tanke, det märks här att många tolkar den på olika sätt och därför tyckte jag att det var bra att skriva en med tolkning som kommer från dxe som jobbar med det.

#15

Tack:-)

#16

Tack:-)

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-15 01:16 #18 av: Sandra-B

Jag har gjort ett tillägg av tolkningen i 8 kap 20§ i artikeltexten efter att ha pratat med en man som jobbar som polis och har hand om djurskyddsärenden.

Frågan som jag ställde till honom var om det är okej att låta "naturen ha sin gång" när det gäller djurungar som av en eller annan anledning inte får i sig tillräckligt med di från sin mamma då jag har sett/hört en hel del smådjursuppfödare (inte bara i marsvinsvälrden) ha det som motivering till varför de inte stödmatar de ungar som inte får i sig tillräckligt med mat och då slutligen dör till följd av svält.

"När man har ungar som av en eller annan anledning inte får i sig tillräckligt med mat (exempelvis att modern stöter bort ungen, den inte förstår hur man ska dia, den kommer inte åt att dia för syskonen tränger undan den eller mjölken räcker inte åt alla) så är det absolut inte tillåtet att "låta naturen ha sin gång" som man hör och läser många som föder upp djur säga. Man är skyldig at hålla koll på att alla ungar får i sig tillräckligt mycket mat för att de ska bli mätta och växa ordentligt, får de inte det från sin mamma har man två val, antingen stödmatar man ungen eller så avlivar man den. Att låta den kämpa själv och slutligen då svälta ihjäl eftersom den inte får i sig tillräckligt med mat är under all kritik och totalt oacceptabelt ur djurskyddssynpunkt."

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-15 01:27 #19 av: tjorve

kanonbra artikel!

jag läste allt förutom sammanfattningen :P

Anmäl
2009-04-15 03:43 #20 av: Sandra-B

#19

Tack:-)

Okej:-P

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-15 04:25 #21 av: Mossedal

Suverän artikel! Vilket jobb!!!

Följdfråga... jag kan inte tolka denna lag/lagtext på annat sätt än att alla som håller marsvin en och en ENDAST p.g.a. "pälsvård" (att de ska vara fina i pälsen inför utställningar) bryter mot lagen.... Sticker jag ut hakan nu? ;-) Är min tolkning korrekt?

För att pälsen ska vara fin och otuggad kan väl inte anses som "Marsvin ska bo tillsammans med minst en annan artfrände om inte särskilda skäl finns. Särskilda skäl innebär att det ska finnas ett hot mot marsvinets hälsa om det bor tillsammans med ett annat marsvin."

Anmäl
2009-04-15 04:29 #22 av: Sandra-B

#21

Tack!
Ja, det tog lite tid att få till det, ville ju se till att få svar från så många "experter" (eller vad man ska kalla djurskyddsinspektörerna/andra myndighetspersoner) som möjligt och därefter sammanställa svaren. Har testat några olika upplägg också men jag tyckte personligen att detta blev bäst och körde därför på det.

För att svara på din fråga så skulle jag också tolka det på det viset.

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-15 22:47 #23 av: TRASAN

Äntligen något man kan ha mycket nytta av. jättebra skrivit . Hoppas alla läser detta o är rädda om sina djur i framtiden! :)

Anmäl
2009-04-15 23:59 #24 av: tantnett

Skönt att detta förhoppningsvis nu är "svart på vitt" en gång för alla.

Tillägget i #18 Var även det mycket bra. Kanon att även det kom med.

Anmäl
2009-04-16 00:10 #25 av: idipidi

Är det någon som orkat ta reda på vad som verkligen gäller med transporter och så? Jag tror nämligen att det egentligen inte alls är lagligt att transportera marsvn så som vi gör till och från utställningar. Nu är jag inte hundra på att det stämmer, men har hört att framför allt så krävs någon typ av vila i normalstor bur innan man får påbörja en ny transport. Alltså, det är inte godkänt att åka långt till utställning, låta marsvinet sitta i transportbur och sen åka hem nästa dag. Vad jag förstått så är även våra utställningsburar olagliga..? SM t.ex. borde inte vara okej överhuvudtaget.

Jag behöver väl knappast säga att jag hoppas att jag har fel, men tyvärr inte tror det.

Anmäl
2009-04-16 11:22 #26 av: KAK67

#18 Jag har länge funderat på hur "ni andra gör" med just sjuka marsvin, både ungar och vuxna som det inte finns någon räddning för. Har råkat ut för att upptäcka sjukdom under julhelgen och fått en sjuk unge sista december som jag dock stödmatade (men som inte klarade sig). Men det känns inte roligt att vänta till en vardag för att få tag i en veterinär "som har tid" när djuret lider. 

Anmäl
2009-04-16 11:56 #27 av: tantnett

#26 Vad ledsamt för dig och självklart skall ju sådant hända när det är helg.

Även om man ringer jourveterinärerna så lägger dom inte alltid ner någon tid på smådjursägare.

Jag stödmatar självklart, turligt nog kan jag styra mitt jobb så att jag kan lägga ner all energi på djuret i fråga för stödmatning samt värme skall dom ha in i det sista. Det var inte så länge sen jag satt i tre veckor med en av mina som inte ville äta.

Skulle det sen gå så långt att jag ser att nu har djuret gett upp så är det min plikt att se till att djuret får en human avlivning.

 

Man kan inte bara låta djuret ligga och självdö! Jag vill kunna känna att jag har gjort allt i min makt för att både hjälpa mitt djur samt om det går så långt att inget mer finns att göra så skall självfallet djuret ha hjälp att få somna in. 

Anmäl
2009-04-16 13:35 #28 av: KAK67

#27 Problemet är ju när inte hjälpen att somna in hos veterinär finns att tillgå på mer än ett dygn. Kan man etiskt och skonsamt själv hjälpa det lidande djuret att somna in? Antagligen en omoralisk fråga men när djuret har ont och bara ligger och flämtar och jag bara olyckligt kan stå och titta på då skulle det ju kännas bättre i mitt hjärta att få hjälpa det lilla livet in i marsvinshimlen.

Anmäl
2009-04-16 14:09 #29 av: idipidi

Jag tycker att om man bestämmer sig för att ta kullar så ska man också ha tänkt över vad i förväg vad man gör när djuren behöver avlivas akut. Antingen lär man sig att göra det själv eller ser till att man alltid har tillgång till någon annan i närheten som kan göra det åt en.

Förr eller senare kommer man hem och hittar en nyfödd kull sprattlande i spånet där mamman råkat bita av öron och tassar, eller en unge som sitter paralyserad av smärta från ett tarmframfall. I dessa lägen är det nästan så att jag tycker att man faktiskt har en skyldighet att avliva omedelbart.

Anmäl
2009-04-17 14:39 #30 av: Mossedal

# 29 Hur avlivar du då i dessa fall?

Anmäl
2009-04-17 18:27 #31 av: idipidi

#30 jag misstänker att alla inte vill läsa sånt. Alltså att det kanske inte passar sig på denna sajten. Om du vill ha en beskrivning så kan jag ta det via PM. Om man nu ska hålla sig litegrann till tråden så finns det ju tydliga regler vad gäller avlivning och dessa hittar man här (s. 23 och framåt).

Ingen som vil kommentera #25?

Anmäl
2009-04-17 18:34 #32 av: Abico

#31 - Jag är som Mossedal väldigt nyfiken på hur du gör vid avlivning i dessa fall, skickar dig ett pm :)

Hanna 

Anmäl
2009-04-17 19:01 #33 av: Berlau

#31 Jag med, skickar dig ett PM.

Anmäl
2009-04-18 23:36 #34 av: Creation

EDIT 2013-07:
OBS!
En ny författning beslutades 2010-02, d.v.s. efter att följande inlägg skapades. Flera av paragraferna är alltså ändrade eller omformulerade. Hänvisning till den författning som idag är aktuell:
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur

---

#25 Jag hittade en del HÄR. Det jag kommer att ta upp härnäst kanske kan vara bra att lägga till i artikeln? Jag har inte tagit ut allt ur vissa paragrafer. Bara det som angår marsvin/gnagare i de få. Jag har också utelämnat några allmäna bestämmelser som jag ser som särskilt självklara: att man ej får transportera levande djur med döda djur, att man ska undvika skaderisk, att okastrerad hane ej får resa med fertil hona, och ev fler. 


En del av dessa punkter hade jag ingen aning om fanns faktiskt!

Föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur

1 kap. Allmäna bestämmelser

2 §
Bestämmelserna i dessa föreskrifter gäller inte
1. för transporter av egna djur som djurhållaren utför där transportsträckan
understiger 50 km från dennes anläggning. Dock gäller bestämmelserna i 1 kap. 5 §, 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § även för dessa transporter,
2. brådskande transporter av ett skadat eller sjukt djur till veterinär.
3. transport av enstaka sällskapsdjur i utrymme avsett för personbefordran när djuren ledsagas av fysisk person som ansvarar för djuren under transporten.

Dock gäller bestämmelserna i 4 kap. 20 §, 6 kap. 34 och 36-39 §§ samt, om
djuret transporteras i en behållare, bilagorna till föreskrifterna även för dessa transporter. (DFS 2006:9)

12 § En sändning av djur får inte hållas kvar under transporten såvida det inte är nödvändigt för att skydda de transporterade djurens eller andra djurs hälsa eller av andra skäl som transportören inte råder över. Om en sändning av djur
måste hållas kvar i mer än två timmar ska lämpliga åtgärder vidtas för djurens skötsel och vid behov ska urlastning och förvaring ske.

13 § Innan djur lastas för internationell transport ska de i avsändarlandet besiktigas av en officiell veterinär, som ska försäkra sig om att djuren är lämpliga att transporteras den avsedda sträckan och i sådant fall utfärda intyg härom. Lastning ska utföras på ett sätt som har godkänts av en officiell veterinär. Besiktning av häst får ske tidigast 48 timmar innan lastningen. För övriga djurslag får besiktningen ske tidigast 24 timmar innan lastning.

4 kap. Transport


6 § Djuren ska under transporten vattnas och utfodras med passande foder med lämpliga intervaller. Intervallernas längd ska anpassas till djurslag och ålder, samt får för däggdjur och fåglar inte överstiga åtta timmar om inte annat anges i dessa föreskrifter.

16 § Efter ankomst till bestämmelseorten, samt när den längsta transporttid som är tillåten enligt dessa föreskrifter har uppnåtts, ska djuren lastas ur, utfodras och vattnas. De får därefter inte transporteras innan minst 24 timmar passerat från det att djuren lastades ur.

6 kap. Transport med fordon

- allmäna bestämmelser

2 § Under transporten ska djurens tillstånd kontrolleras så ofta som krävs för att säkerställa djurskyddet och djurhälsan, dock minst varannan timme om inte annat anges i dessa föreskrifter.

3 § Levande djur får inte transporteras i en personbils bagageutrymme om inte tillsyn kan ske från personutrymmet under den tid transporten pågår.

8 § Djuren ska under transporten ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1.1 - 1.12.   ---------- (se längst ner i mitt inlägg, bilagan är omkonstruerad på mitt vis eftersom jag ej kan göra tabeller här)

- särskilda bestämmelser för vissa djurslag

Gnagare och kaniner
43 § Vid transport av gnagare eller kanin ska förhållandena under transporten anpassas till olika arters och stammars behov. Diande ungar ska transporteras tillsammans med modern.

7 kap. Transport på järnväg

4 §
Under transporten ska djurens tillstånd kontrolleras minst varannan timme om inte annat anges i dessa föreskrifter. Dessa inspektioner ska antecknas i en journal med angivande av tidpunkt för utförd inspektion och uppgifterna ska signeras av den som har utfört inspektionen.

Bilaga 1.12

Behållare för transport av råttdjur såsom råttor, möss samt kaniner, ökenråttor och marsvin ska minst ha nedan angivna mått.

Marsvin

1. Vikt (g)
2. Minsta yta (cm² per djur)
3. Minsta yta i filterbehållare* (cm² per djur)
Lägsta höjd för alla: 15 cm

  • 1. Under 150    2. 160    3. 330
  • 1. 150-250    2. 200    3. 400
  • 1. 251-350    2. 240    3. 440
  • 1. 351-450    2. 300    3. 480
  • 1. 451-550    2. 360    3. 520
  • 1. Över 550    2. 360    3. 560

* Med filterbehållare avses behållare där ventilationsytorna är försedda med filter för att förhindra att de transporterade djuren exponeras för icke önskvärda mikroorganismer.

-----

Det var allt jag kunde hitta. Ni får gärna kolla igenom föreskrifterna själva och tillägga något om jag missat något viktigt.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-18 23:45 #35 av: Abico

#34 - Oj, vad bra att du hittade det.
Men att man inte får transportera djuren i bagageutrymmet, vad är det för trams? ^^'

Hanna 

Anmäl
2009-04-18 23:46 #36 av: Creation

1 kap. § 12 tolkar jag som att det är olagligt att hålla marsvinen i transportburen under utställning? Tänker jag rätt då?

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-18 23:51 #37 av: Creation

#35 Det tycker jag också är lite konstigt. Lyckligtvis har jag oftast marsvinen på golvet framför baksätet. Inte i bagageutrymmet. :) Så den lagen har jag följt. Dock höll jag inte journal och kollade marsvinen varannan timme när jag åkte med marsvinen till Göteborg. *s* Så då har jag gjort fel alltså.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-18 23:52 #38 av: Creation

#31 Du kan väl skicka ett mail om det till mig med?

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-18 23:55 #39 av: FeliciaS

#34 Toppenbra! :)

#35 Minst sagt underligt! Även om jag brukar ha transporten bredvid mig alt. i knäet så är det otroligt många som har sina stora duvtransporter i bagageutrymmet - de får ju knappst ens plats någon annanstans! *s*

 

Anmäl
2009-04-18 23:58 #40 av: idipidi

#34 Intressant att det finns bestämt utrymme som de ska ha. Det visste inte jag!

Men mest undrar jag över: "Efter ankomst till bestämmelseorten, samt när den längsta transporttid som är tillåten enligt dessa föreskrifter har uppnåtts, ska djuren lastas ur, utfodras och vattnas. De får därefter inte transporteras innan minst 24 timmar passerat från det att djuren lastades ur."

De ska alltså vila i 24 timmar. Det måste väl ändå betyda att man egentligen inte får åka långt till utställning och sen hem på kvällen? Jag undrar också vad denna vila ska bestå i. Vad jag har hört (från ganska kunnig källa) så ska de under "vilan" gå i bur med normala minimimått, alltså att våra utställningsburar inte duger.

Vart vill jag komma med detta? Ja, inte tycker jag att våra transporter är något djurplågeri direkt. Snarare vill jag visa att det finns en otrolig massa regler och alla är inte odiskutabla...

Anmäl
2009-04-19 00:09 #41 av: FeliciaS

Inte ens i närheten av alla djurägare är medvetna om vilka bestämmelser som finns, eller att det överhuvudtaget finns några, känns det som. Alltså de verkar bara finnas för ingen nytta... Det tycker jag är synd, för en del av dem är riktigt vettiga. Andra verkar halvt meningslösa. Men som det där med transportburar begriper man ju sig inte på *s*

Anmäl
2009-04-19 10:01 #42 av: Mossedal

Jag tycker det är lite facinerande att ingen kommenterat #21... stack jag ut hakan lte fööööör långt kanske ;-))

Jag tycker långhåren är jättevackra... men frågan är fortfarande om man inte bryter mot lagen då man håller dem själva endast för att de ska vara vackra.

Anmäl
2009-04-19 11:06 #43 av: idipidi

Njae, jag tycker väl inte att du stack ut hakan för mycket. Jag har dock aldrig hört om någon inspektör som kommenterat enstaka djur som sitter ensamma heller, när det finns flera marsvin i samma rum. Och då vet jag ändå ett antal personer som haft inspektion hemma.

Dessutom tycker jag att huvudsaken är att jag vet att mina djur mår bra och det står jag för. Som reglerna ser ut nu så är som sagt våra utställningar inte lagliga...

Anmäl
2009-04-21 01:04 #44 av: Sandra-B

#42

Jag har kollat upp din fråga i #21.

Frågan som ställdes till samtliga länsstyrelser i Sverige innehöll följande fråga och fakta:

Är det okej att hålla marsvin ensamma under utställningskarriären (som kan hålla på tills djuren är ungefär ett år). Pälsen är upprullad på rullar gjorda av balsaträ och någon form av mjuk plast eller liknande för att skydda pälsen. I bästa fall så har dessa marsvin möjlighet att se varandra genom galler men det är inte en självklarhet. De allra flesta har dock flera marsvin i rummet så de hör åtminstone andra marsvin?

Jag har tyvärr inte fått svar från alla men så här säger de som har svarat:

  • "Nej, att pälsen ska hållas fin inför en utställning är INTE ett särskilt skäl. Har djuret behov av artfränder så ska detta inte nekas djuret på grund av estetiska skäl. För örvigt så får dessa "rullar" inte på något sätt orsaka djuret obehag eller hindra den från att röra sig eller bete sig naturligt. Om de ska hållas i par så räcker det inte med att de kan se varandra genom galler."
  • "Utöver vad som sagts ovan under allmänt om särskilda skäl, så har jag dock mycket svårt att se att utställningsverksamhet på något som helst sätt skulle kunna utgöra ett särskilt skäl för inskränkningar i djurskyddet under en sådan lång period som ett helt år. Det hos ett djurslag som har en ganska kort livslängd.
    Om pälsen på marssvinen under utställningskarriären upp till ett år hela tiden är upplagda på "papiljotter", så förefaller det mig vara djurskyddsmässigt mycket tveksamt."
  • "Att spara päls är inte ett särskilt skäl."
  • "Jag anser inte att djuret ska få en fin päls kan räknas som särskilda skäl. Det är inte enligt min mening tillräckligt att de ser varandra och kan nosa på varandra genom ett galler."
  • "Enligt djurskyddsbestämmelserna gör jag den bedömningen att en utseendefråga inte är ett tillräckligt skäl för att hålla ett djur isolerat, det ska ha rätt till ett så naturligt beteende som möjligt."
  • "Särskilda skäl har ingenting med djurägarens skäl att göra utan handlar om djuren."
  • "Utställningsdjur och för att skydda pälsen är INTE ett godtagbart skäl. Syftet är ENDAST att tillfredställa ägaren och dennes behov, inte att skydda djuret mot lidande. "
  • "Min bedömning är att pälsvård inte är ett särskilt skäl till att hålla djuren en och en. Enbart gallerkontakt kan nog inte heller uppfylla deras behov av kroppskontakt mm."
  • "Enligt min uppfattning är det inte särskilda skäl att hålla isär djuren under ett helt år (utställningskarriären) för att skydda pälsen."
  • "Jag anser inte att kosmetiska skäl är skäl som kan utgöra underlag för undantag från denna paragraf."
  • "Det här låter tveksamt tycker jag personligen. Det särskilda skälet är då till för människans skull, inte djurets."

 

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl
2009-04-21 10:55 #45 av: idipidi

#44 Jag är inte förvånad, speciellt inte när man ställer frågan på ett sånt sätt att det skulle handla om ett helt år. Snarare handlar det i de flesta fall om några månader.

Men kan inte du kolla upp detta med transporter och utställningsburar också? Eller är det inte intressant eftersom att du själv ägnar dig åt det och det skulle innebära att hela vår utställningsverksamhet skulle anses om olaglig? ;)

Anmäl
2009-04-21 11:09 #46 av: idipidi

En annan sak som jag funderat på är det här med "De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.".

Borde inte det innebära att roan och dalmatiner inte är okej? De nedärver ju faktiskt en recessiv missbildning? Jag förstår faktiskt inte hur det ska gå att tolka det stycket annorlunda faktiskt. Okej om det stod att man inte får göra parningar som innebär att avkomman blir missbildad, men det står faktiskt att djur som nedärver missbildning inte får användas i avel.

Det är ju dessutom ett problem att roan och dalmatiner inte alltid kan identifieras enkelt och att folk hela tiden av okunskap parar dem med varandra och får missbildade unger.

Anmäl
2009-04-21 11:59 #47 av: Mossedal

Tack # 44, det var nog som jag trodde.

Men visst kan utställningsverksamheten fortsätta - men man får helt enkelt anpassa utställningarna (mått etc samt bedömning av päls) efter de lagar och regler som finns.
Det finns ju många djurslag som ska ha så fin lång päls som möjligt... men som ändå lever ett "naturligt" liv. Domarna måste väl ändå se skillnad på medfött dålig päls och ev av kompis tuggad?

Skulle själv kunna tänka mig långhår, men har inte skaffat sådana då jag inte tilltalats av rullande och ensamboende. Vem av oss skulle vilja gå med papiljotter och bo själva motsvarande 5-10 år av våra liv? Jag tycker det är jobbigt bara att stta still en timma hos frissan med permanentrullar i håret ;-)

När det gäller lagar och regler kan man ju inte "plocka russinen ur kakan" och bara följa de regler som passar en själv. Jag har många djurslag på min gård och får vackert anpassa mig efter vad som gäller för just dessa. Sen får jag tycka vad jag vill om vissa regler - men jag måste ändå anpassa mig!

Anmäl
2009-04-21 12:31 #48 av: idipidi

#47 Fast i nuläget får vi ju inte transportera marsvinen fram och tilllbaks till utställningarna och ännu mindre har flerdagarsutställning. Det var det jag menade med att utställningarna inte är lagliga.

För övrigt, om ni verkligen vill förändra så hjälper det knappast så mycket att skriva här utan då är det väl skriva till MM samt försöka påverka inom SMF på olika sätt som gäller.

Anmäl
2009-04-22 23:04 #49 av: Creation

1 kap.

1 § Dessa föreskrifter innehåller villkor för hållande, uppfödning, förmedling
och försäljning av ryggradsdjur som används eller ska användas
som sällskaps-, hobby- eller foderdjur.
De mått som anges i bilaga 1-11 gäller inte vid hållande av ett fåtal
djur om varken avelsverksamhet, förmedling eller försäljning förekommer.

---

Så folk som bara har t.ex. två djur till sällskap får alltså bryta mot lagarna om minsta mått för marsvin? Förvånad Hoppas att jag missförstått.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-22 23:24 #50 av: FeliciaS

#46 Borde inte det gälla rasen Satin också då?

#48 Hur tror du det skulle kunna vara för att vara lagligt? Ha stora burar till hands för att sätta ner marsvinen i under utställningsdagen? Jag tror bara det skulle öka spridning av ev. sjukdomar och skapa mer nervösa situationer för grisarna. Svårt att kunna lösa det på ett bra sätt :P

Anmäl
2009-04-22 23:38 #51 av: Creation

#50 Det är väl fortfarande oklart om OD är direkt kopplat till satiner? Eller tja, åtminstone tror jag att det finns folk som fortfarande motsäger att OD skulle vara direkt kopplat till satingenen.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-22 23:42 #52 av: [starlights]

#50 Inte bara rasen satin i sådana fall, utan alla marsvin (oavsätt ras) som har dubbelt eller enkelt satinanlag.

Anmäl
2009-04-23 00:05 #53 av: idipidi

#49 Kan det där vara en gammal text som du hittat, tro? I början när reglerna infördes så var det så, men om jag minns rätt så är det ändrat till att gälla för samtliga.

#50 Det är väl en rimlig tolkning att det även skulle innefatta även hårlaget satin, ja. Den som kan tyska kan ta del av den här doktorsavhandlingen (endast sammanfattningen är på engelska). Där kan man bl.a. läsa att även om de inte såg utvecklad sjukdom hos alla satiner så alla satiner avvikande blodvärden, bl.a. kalciumvärden. De konstaterar också att det inte kan anses förenligt med gällande djurskyddslagstiftning att avla satiner. Då är det förstås inte svensk lagstiftning utan tysk, men det är fullt jämförbart.

Ang. utställningar så har jag förstått det som att det är normala burregler som ska gälla för att räknas som vila. Jag vet att jag har diskuterat detta med en mycket duktig person, men har nu inte lyckats hitta konversationen. Vad jag förstått så har man redan fått problem inom flera andra djurslag, alltså att man inte längre får visa upp sig på mässor och liknande.

Anmäl
2009-04-23 00:16 #54 av: FeliciaS

#51 Jag trodde man visste att OD och satiner hör ihop? Det har väl inte hittats på någon annan ras vad jag hört.

#52 Men de kan ju inte drabbas av OD om de inte är satiner?

#53 Okej :)

Anmäl
2009-04-23 00:45 #55 av: Creation

#53 Jo, jag såg nu att det var en äldre text från 2004. :) I den nyare texten från 2005 ändrades detta.

/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.

Anmäl
2009-04-23 09:08 #56 av: [starlights]

#55 Tolkar också det som att det ska vara normala burregler...=/

#54 Men alla satinbärare har ju satingenen och kan nedärva den till sina avkommor = paras den med en annan satinbärare kan det bli satin i kullen. ;)
Så det kommer bli väldigt svårt att hitta avelsdjur då, eftersom en recessiv gen kan stanna kvar i flera generationer utan att det syns.

Men precis som andra redan nämnt så vet man inte riktigt hur OD nedärvs eller varför vissa inte får/utvecklar det. Så jag tycker inte det riktigt kan gå under den lagen.

Finns att läsa om ett marsvin som inte var satin men fick OD eller liknande i MM nr. 6 2007.

Anmäl
2009-04-28 00:17 #57 av: Sandra-B

Har haft sjukt mycket att göra den senaste veckan och har därför knappt varit inne på ifokus, än mindre haft tid och ork att skriva inlägg.

#45
Vad är det du anser fel med min formulering?
Vad jag har hört så sätter man långhår som ska rullas ensamma när de är mellan fyra och sex veckor och sen hålls de ensamma tills utställningskarriären är över, oftast när de är mellan tio och tolv månader men i enstaka fall upp till 14 månaders ålder.
Dessutom skrev jag inte att det handlar om ett helt år utan att det handlar om utställningskarriären som kan hålla på tills djuren är ungefär ett år.

Tänker absolut kolla upp reglerna för utställningar samt transporter till och ifrån dem.
Kom fram till at det nog är smartast att vända sig till jordbruksverket med denna fråga då jag tror att det är de som har bäst koll på eventuella dispenser.
Försökte få tag på dem idag men personen jag blev kopplad till var på tjänsteärende och jag hade inte tid att ringa tillbaka idag. Ska se om jag har tid att ringa igen imorgon. Har en del att göra i veckan.

Eftersom det finns dispenser för hund- och kattutställningar så kan man tänka sig att det finns nåt liknande för andra utställningsverksamheter också, men det är inget som jag vet utan endast mina egna tankar om saken.

Men det är kanske något som borde ges som förslag till SMF Riks att kolla upp? De skulle kanske till och med starta en arbetsgrupp som ansvarar att hålla föreningen uppdaterad med de lagar och regler som gäller för den verksamhet som föreningen håller på med? Också bara en av mina tankar, har dock inte funderat mer ingående på hur det skulle gå till rent praktiskt.

#47
Jag har haft tre långhår i rullar, men de bodde inte ensamma för det.
Två hanar som föddes i min första kull flyttade vi från mamman när de var ungefär fyra veckor och sen började vi rulla dem när pälsen var tillräckligt lång och de bodde tillsammans i en 100*50 bur, ingen av dem tuggade varken sig själva eller varandra.
Köpte även in en coronethona som sällskap med avsikt att ställa i klippt men bestämde mig för att testa henne i ras också och då blev det rullning på henne också, men hon hade också sällskap hela tiden i samma bur och inte heller hon blev tuggad.

#49
Det står ju att det reglerna gäller för hållande, uppfödning, förmedling och försäljning av ryggradsdjur som används som sällskap, hobby eller foder.

Jag förstår inte hur man kan tolka det på annat vis än att dessa regler gäller alla.

//Sandra, sajtvärd på Marsvin.iFokus (& DaysofOurLives.iFokus)
SMF 237 Sweet Dream's 
Uppfödning av teddymarsvin - FINNS NU PÅ FACEBOOK!!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.