Allt beror ju lite på vad du vill ha, vad du letar efter. Vill du ha ett sjukt djur där du behöver lägga ner extra mycket pengar, oro och möjligtvis även svåra beslut om avlivning? Ett skyggt djur som inte är säker med människor, som bits, som gömmer sig? Eller vill du ha en frisk, okomplicerad individ? Det är sådant som du måste ta ställning till. Vad vill du? Det är fantastiskt att ta över en omplacering som haft det dåligt, men det är också fantastiskt att hitta en trygg och frisk individ redan från början.

Jag tycker att du ska tänka igenom vad du vill ha, och kanske inte enbart tänka med hjärtat när du är och kollar på dem. Om du är redo att ta dig an ett sjukt djur, ja då kan hjärtat komma in i bilden 😉 Sen kan det vara så att de har haft ett superfriskt, superglatt och supertrevligt liv såklart, och det håller jag tummarna för!

Du får se hur skicket är, men risken är ju att de kommer få ett sämre hem om de inte kommer till dig. Sen tycker jag inte du ska ta marsvinen "for charity" om du inte känner att du verkligen vill göra det, och veta att det kan finnas dolda fel så de får ett förkortat liv…

Har också jättesvårt med såna här beslut, men jag tror att jag skulle ta in dessa marsvin ifall de var i ok skick. Om de är uppenbart sjuka skulle jag tacka nej, men om de bara var väldigt skygga skulle jag ta in dem, och försöka lära dem att människor är positivt.

Men i slutändan är det du som måste ta beslutet, och vad du än bestämmer önskar jag dig lycka till! :)

Marsvin är naturligt skygga och i den åldern och med bakgrunden att de inte verkar vara jättemycket hanterade så kommer de säkert vilja gömma sig, springa undan osv, så du vet att det är liksom normalt beteende. I övrigt skulle jag väl säga att gå på magkänslan. 600 för två unga honor för omplacering kan jag tycka var lite saftigt. Finns en del uppfödare här som säljer för runt samma pris eller billigare, då får du support från en van uppfödare också. Beror väl lite på om du får något med, hurdant skick de är i osv om det är ett bra pris. Helt ok som det är antar jag, men inte bra… Är i och för sig för att man ska betala för djur, att även små som marsvin ska ha ett värde, men med det sagt fick jag mina gratis då det var omplaceringar pga allergi. Tyvärr finns det ju ett överflöd av djur vars ägare tröttnat fort. Dessa är 3 månader, de kan inte ha bott där ens 2 månader så varför gör de sig av med dem så fort? Kan vara att de är lite oansvariga och att beslutet att skaffa marsvin inte var så genomtänkt, men det finns många såna. Man kan inte rädda alla marsvin även om man skulle vilja… Så jag känner att jag inte är till nån hjälp alls, lika villrådig som du tyvärr! Se hur det känns imorgon och gå på magkänslan! Lycka till

Hej! Jag är inte den som ska ge goda råd då jag bara har haft mina grisar i sex månader. Men tänkte bara berätta min historia. Jag köpte mina killar från en zoo butik, vilket jag ångrar i dag. Redan när jag fick hem dem så hade ena ett sår men jag trodde att dem hade bråkat i buren på zoo men så var det inte. Efter sex månader, vet.besök mycket pengar, gråt och förtvivlan så tror jag att han är på väg att bli frisk. Det var min historia och jag kommer aldrig att köpa ett marsvin från en zoo butik igen. Men lycka till med dina grisar.

Medans jag skulle rekommendera att köpa ett marsvin från en uppfödare i första hand så måste jag tillägga att det beror också helt på vilken typ av Zoo butik dom kommer ifrån, ifall det skulle vara så. Mina grisar kommer båda två ifrån en väldigt liten Zoo butik där alla deras djur blir veterinärs besiktade och kontrollerade innan dom får ett nytt hem. Arbetarna var också väldigt mån om att djuren hamnade i goda händer med strikta regler om att man måste ha ett Marsvin hemma som kan fungera med det nya eller helt enkelt köpa två samtidigt för att vara säker på att de har en kompis. Barn får ej heller köpa djur ifrån den butiken utan köp skall ske utav en myndig, Det är då också köparen (Den myndiga) som står för ansvaret över djurens välfärd och omvårdnad. Dom anser också att man ska vara någorlunda påläst med goda kunskaper och veta vad det innebär att skaffa något utav deras djur, innan man som köpare kommer dit. Med andra ord, Zoo butiker som faktiskt bryr sig om djuren och vart de hamnar istället för att bara sälja hej vilt till vem som helst är klart bättre. Jag skulle dock aldrig köpa ifrån Arken Zoo till exempelvis för tyvärr handlar det oftast bara om pengar för dom och deras djur blir varken veterinärs besiktade eller har någon direkt tydlig bakgrund. Kedjor ska man akta sig för. Om det visar sig att dom är ifrån en Zoo butik när du frågar, kolla upp vilken Zoo butik det är. Besök den gärna eller ring och fråga lite om deras djurhållning, Ifall dem får veterinärs kontroller och har papper etc. Detta blev lite långt kanske men min poäng är att det behöver inte vara något fel på dom bara för att dom eventuellt kommer från en Zoo butik. ^^

Jag kan endast prata utifrån mina egna erfarenheter. Om marsvinen redan är betalda för hon djuraffären och ska gå vidare ett steg "i ledet", då är ju skadan redan gjord hos djuraffären och då tycker jag det är bäst att ge dom en ny chans, så de kan gå vidare och få en värdig tid i livet. 

Jag adopterade två marsvins hanar för 1 månad sedan. De var från djuraffär, hade ingen direkt ålder först sa de 2år, sen 1år och sen en annan ålder. De hade en bur på 150cm med två hus längst ner på ena kortsidan, resten av buren var tom, om man bortser från de två matskålarna som var överfyllda med sånndär kalasblandning från ica. de hade även några trån hö i en inbyggd hö häck på ett av husen. 

När jag kom för att titta på dom var dom ganska rädda för att dom inte blivit hanterade alls sen ägaren tröttnade, vilket var typ 2 månader sedan. Jag frågade om kloklippning och hon såg ut som ett levande frågetecken, vilket jag sen fick konstatera att det stämde, deras klor va så långa så de påbörjat rotation.

Jag gav dom en chans, för djuraffären har antagligen redan tagit in nya djur, så vad har dessa små liv att göra med det? Det enda dom förtjänar det är ett bättre hem, nu har dom fått det, båda är jätte tama och jag har världens underbaraste marsvin. Jag tycker du borde ge dom en chans, men absolut inte betala 600kr för dom, max 400kr skulle jag säga, om det är utan bur osv.

Det var tyvärr Arken zoo mina grisar kommer i från!

Tusen tack! Jag menar det verkligen. Jag sitter i bilen påväg till dem nu, och det jag har läst har verkligen hjälpt mig. Jag uppdaterar er så så fort jag kan efter besöket. Tack igen, det betyder mycket!

Jaa skriv gärna hur det har gått :-)

Ursäkta att det tog sån tid att svara, men jag har förberett min bur. Ja, det är bestämt, jag kommer få 'adoptera' två marsvin. (!)

Jag ska berätta allt för er som vill veta vad som hände.

Först när jag knackade på, öppnades dörren av några barn. Så; marsvinen har bott hos en familj med ganska mycket barn. Jag vet inte hur det påverkar dem, tänkte bara om det blivit mycket häng&släng med mindre barn. (;

När vi stigit in i huset kom ett av barnen gående med en kartong, och min första tanke var ju om de bodde i en sådan. Men som tur var hade de en gallerbur på övervåningen. (Buren var dock ganska liten för två marsvin, eftersom den var högre än den var lång.)

I kartongen fanns några gömställen, och för att jag och min mamma skulle kunna se grisarna tog de ut alla gömställen. Marsvinen gömde sig till sist i en tunnel så de var tvungna att luta den så pass mycket så de 'föll' ut fast de strävade emot. Alltså verkade de som ett par blyga grisar. (Och rädda.) Fast det kan ju bero på främmande röster?

Men när de väl syntes blev jag förälskad. Fantastiskt söta. 😍

De hade inte så kort päls, snarare åt längre hållet, så jag förmodar att det är två långhåriga grisar jag kommer få ta med mig hem. Måste söka extra mycket fakta om hur man tar hand om deras päls.

Tillbaka till ämnet, jag fick ta upp en av dem och granskade den noggrant. Såg inte ut att vara något fel, men tänderna glömde jag dock helt bort att granska. Fast det var en otroligt lättnad att det inte såg ut att finnas några andra fysiska problem. 

Jag fick också veta att de såldes p.g.a. intressebrist (Jag anar av informationen jag fick att två av syskonen hade huvudansvaret, ett av dem tröttnade, så det andra gav med sig om att sälja marsvinen till slut.) De var förresten ~14 & ~12 år.

Så måste jag också säga att grisarna inte är från en djuraffär. *Puh*. Jag vet att djur kan må bra trots att de kommer från en djuraffär, men jag har bara något emot det.

Så, jag ska då betala ~600 kronor för de två underbara grisarna. Jag var lite tveksam över priset till först, men det visade sig att jag kommer få med några hus, hö och mat. (Deras mat som de fått kikade jag lite snabbt på, och jag ska se närmare på torsdag om det är något jag kan fortsätta ge dem.)

Det är troligtvis allt jag har att säga. Det enda som då verkade vara största problemet var deras blyghet. De gömde sig, ryckte till varje gång jag sa något eller bara något rörde på sig när jag höll en av dem i famnen. Men det gör absolut ingenting. Jag ska göra mitt bästa för att få dem att bli tamare. Det måste vara extremt jobbigt för dem att byta miljö, alla nya lukter, färger, röster m.m. Men jag ska inte ge upp. De ska trots allt bli en ny del av mitt liv på torsdag, och det är något jag ser fram emot. Jag är så lycklig just nu, kan knappt förstå vad som kommer hända.

Ursäkta för den här långa kommentaren. Jag vill bara att ni ska veta vad som har hänt, och vad som kommer att hända. Tack för alla era svar, och tack för att ni orkat läsa det här!

(Jag kommer troligtvis ladda upp bilder på dem i något annat inlägg, om ni är intresserade)

Tack! ❤️

Gud vad skönt att det gick bra! Hoppas vi kan få se bilder och kanske höra hur det går med deras skygghet i framtiden :) Jag känner på mig att ni kommer ha det bra ihop. Lycka till :D

Härligt att det gick bra med grisarna och kul att du ville ge dom en chans! ^_^ Lycka till med sötnosarna nu. 🙂

Vilket engagemang du visar ts, riktigt kul att se! Ang marsvin som kommer från barnfamiljer har de tendens att vara mycket härdade för oförsiktiga händer, höga röster och plötsliga röster. Men de måste ändå ha blivit behandlade med viss respekt, annars finns det nog inget som kan skrämma marsvin så mycket som barn. Tyvärr har du nog råkat ut för det senare. Men om det är någon som lyckas vinna deras tillit så är det du, ts :) Det får mig att tänka på nästa grej. Visst är det omtumlande för marsvin att byta hem. Men i slutändan är de djur som vill överleva, och har bara det nya hemmet allt de behöver så måste inte miljöombytet bli så farligt. Lycka till med dina nya marsvin! :)

Åh vad kul att läsa, du verkar som en riktigt bra marsvins ägare ts :) Dina marsvin kommer nog få det super dupera bra hos dig. Mina var också blyga för hon som hade dom som sagt inte hållt på med dom på cirka 1-2 månader. Men efter en vecka var dom tama :) 

STORT LYCKA TILL NU! Hoppas vi får se bilder, så nyfiken :)

😊❤️🌺🎂☀️🌈🎈

Hoppas det går bra! Mina marsvin var skitnervösa när jag fick dem, och även när jag träffade dem första gången. De bodde med en familj med ett rätt litet barn som typ skrek vid random tillfällen och stampade i golvet. Efter ett par veckor hos mig var de dock inte alls nervösa och nu kommer de gärna fram och hälsar på nya människor. Såattehh, sånt där kan ändras, är min poäng. ^^

#15 håller med, det ändras när dom känner sig bekväma :)

Kul att du gillade grisarna. Vill gärna se bilder och lycka till!

Ganska naturligt att de är lit blyga när det kommer främmande och när de "tvingas" visa upp sig :) Min äldsta marsvinshona var otroligt blyg och rädd när jag var och hämtade henne. Trodde hon skulle bli en vilding! Men u, tre år senare är on den coolaste och modigaste grisen jag har a mina 4 :)