Annons:
Etiketterköpeslånessäljesomplaceras
Läst 1007 ggr
Cazzos
7/25/15, 9:06 PM

(K) Ung hona

Hej! På min arbetsplats (skola år 6-9) så har vi gnagare i skolans djurhus. Vi har en ensam marsvinshane på ca 1-1,5 år och söker en ung hona, hanen är okastrerad och planen är att de ska få ungar. Efter första kullen så kommer hanen att kastreras så får pappa, mamma och dotter/döttrar gå ihop. Vi söker en hona som är minst 4-5 månader gammal. De kommer tillsammans att gå i en bur som är 180x150 cm stor.


Annons:
Cazzos
7/25/15, 9:10 PM
#1

Glömde skriva att vi finns i Stockholm.


Fridaaaa
7/25/15, 9:13 PM
#2

Köp en hona som är minst 8 månader så kan de gå ihop direkt, vilket de inte kan vid 4-5 månaders ålder.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Cazzos
7/25/15, 9:21 PM
#3

Man ska ju helst inte para de efter 7 månader, vet inte om det är en risk jag vågar ta eller vad tycker du?


Fridaaaa
7/25/15, 9:25 PM
#4

#3 Nej det är en myt. Para helst inte före 7-8 månaders ålder. Du kan para efter 1-1,5 års ålder också.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Cazzos
7/25/15, 9:28 PM
#5

#4 Okej, tack så mycket! Då söker jag isåfall en hona som är minst 8 månader :) är det nödvändigt att nån medis/SV ändrar det ursprungliga inlägget?


Eulwen
7/28/15, 6:26 PM
#6

Är det inte bättre att kastrera direkt och sen skaffa en lite flock med honor? Då kan ni ju blanda raser och färger så det finns lite olika marsvin att se. :)

Annons:
akittehmonster
7/28/15, 11:28 PM
#7

Jag har 2 honor.  
Vill du veta mer så svarar jag på Pm! :)

JonnaCecilia
7/30/15, 9:44 PM
#8

Som du redan fått tips om skulle jag nog hellre kastrera omgående och köpa en flock honor. Dels för att det finns många marsvin som behöver hem, du kan säkert hitta omplaceringar på blocket osv. Det behövs inte fler. Tänk om ni bara får hanar tex? Men framförallt för att marsvinsavel inte är helt okomplicerad eller riskfri. Det är många komplikationer som kan tillkomma, både under dräktighet, födsel och efter födsel. Honan kan få toxicos, ungarna kan behöva stödmatas… Det behövs definitivt en erfaren jourhjälp och någon som är med honan i princip hela dygnet i slutet av dräktigheten. Dvs kan inte lämna över natten i skolan, utan någon behöver ha marsvinen hemma hos sig (de kan ju inte åka fram och tillbaks, det blir alldeles för stressigt). Hanen måste separeras från honan innan födsel så hon inte blir dräktig igen omedelbart, och bäst är ju om ingen av dem behöver vara ensamma. Detta är några saker att tänka på, jag har säkert glömt en del då jag aldrig fött upp marsvin; av dessa anledningar och fler. Jag överlämnar det till kunniga uppfödare, men även dem mister ibland en hona eller ungar, trots all erfarenhet och att de gör allt rätt. Fundera på det. Att adoptera omplaceringsmarsvin kan vara en lika viktig lärdom för barnen.

Cazzos
8/7/15, 11:36 AM
#9

Jag är förespråkare för kastrering och adoptering av djur, speciellt marsvin och kaniner. Jag har läst om riskerna och resurserna som krävs med avel och jag har pratat om det här med min "chef" (hon jobbar inte på skolan längre men är förstahandsansvarig för djuren).

Hon envisas med att vi ska para våran hane för att det är roligt för barnen. Hela syftet med djurhuset är att barnen ska ha en slags mötesplats, känna gemenskap och ansvar. Vi har inga riktiga djurvårdare (jag är den enda med cert. och är där helger och lov), det är eleverna som tar hand om djuren om dagarna. Många av eleverna har djur hemma och vet hur man ska göra, men det sitter lappar o dyl. i djurhuset om hur saker och ting ska gå till, samt i början av skolterminen så brukar min "chef" gå igenom hur man sköter djuren där.

Det första jag sa till min chef var att vi borde kastrera honom och skaffa två tjejkompisar. Detta förslag tryckte jag på men hon vill inte göra så. Först sa hon att det är dyrt att kastrera marsvin, men vi måste ju ändå kastrera honom sen när vi fått en kull om han ska kunna gå ihop med dem?

Jag har kämpat och kämpat med att försöka få styr på saker och ting, detta är en skola som jag själv gått på så jag känner ju personalen och de som är ansvariga för djurhuset. Men det har alltid varit som att prata med en vägg och det var inte förrän nu som jag ÄNTLIGEN kunde prata med henne om djuren (om hon inte fanns med i bilden hade jag fixat allting själv på egen hand med kastrering m.m.). Alla konversationer vi haft har varit via sms och det är inte alltid hon svarar, samt att det är en helt annan sak att skriva på sms då man kan selektivt utesluta vissa ämnen när man svarar.

Jag bor 10-15 minuter från skolan så en kull blir av så kan jag vara där flera gånger om dagen, eventuellt ta hem dem och flytta ner dem när de är födda.


Upp till toppen
Annons: