# Syskon bråk som leder till bitsår & veterinär besök Author: kakan&kokos Vi har två honor som är syskon och de har levt ihop i strax 6år. Kokos med smultron ögon är den som är den dominanta. Genom åren har de jagat varandra och oftast är det Kokos som är den som jagar och systern Kakan försöker komma undan. Normalt lugnar det ner sig efter en stund. För ca. 8 veckor sedan var jakten i buren väldigt vild och vi blev oroliga att någon skulle bli skadad men det lugnade ner sig efter ett tag och de såg ut att må bra. Dagen efter när vi granskade dem mer detaljerat så hittade vi ett 2,5 cm jack strax nedanför örat på Kokos, den dominanta. Vi åkte till veterinär där de hittade ytterligare småsår vid näsa och mun. Vi fick sära på dem och behandla med smärtstillande och antibiotika i en vecka och såret började läka fint. Vi vågade inte sätta ihop dem förens såret var helt läkt och för en vecka sedan gjorde vi ett försök att föra dem samman igen. Ute på golvet, vid neutral mark och mycket plats, förde vi samman dem och Kokos började direkt att jaga sin syster men ganska lugnt ändå och efter en kort stund verkade allt ha lagt sig. Bra tänkte vi, nu kan vi sätta ner dem i buren men där började jakten på nytt och lika vilt som den gången Kokos fick sina sår. Vi särade på dem innan någon blev biten igen. I en vecka har deras burar stått bredvid varandra så att de kunnat hälsa på varandra. Kokos verkar mycket intresserad av sin syster men inte tvärtom. Idag har vi gjort ett nytt försök. På golvet blir det en lugn jakt som lägger sig efter en kort stund men i buren går det vilt till. Nu är det systern Kakan som har bitsår vid näsa och mun. Vad gör man? Vi vågar inte ha dem tillsammans nu. Varför börjar de bråka så vilt nu efter 6år, det är lite märkligt. Har någon erfarenhet och råd att ge? ## Comment 1 Author: Kooky-Shook Hmmm, kanske är de uttråkade, har förändrade hormoner, den ena kanske känner sig svagare (de är ju rätt så gamla)? Större hö behov? Sådana saker kan ju säkerligen spela roll eftersom det påverkar deras egna nivå av dominans. Dominansutövning kan absolut vara platsspecifikt. Jag hade en period två marsvin som tjaffsade då och då men inget mer såg jag. När jag sökte igenom den ena marsvinets bak var det flera sårskorpor. Sådana saker kan ju också ske på natten eller när ni inte ser och så har det utvecklats till att dom gör det på dagen med. Men det är bara spekulation. Att ha tillräckligt med hö är inte bara livsviktigt men också för att hålla fred. Men om inget annat hjälper kanske det är dags att hitta nya kompisar till dom båda? Jag fick själv separera mina marsvin och skaffade en sådan "stacked cc cage": https://www.pinterest.se/pin/612771093019569725/ Det kanske är mycket jobb, men det kanske är bekvämare för dom att stanna kvar hos dig med nya kompisar nu när de är på väg upp en högre ålder. Då kommer de behöva extra stöd när de som småningom blir sjuka eller lite rostiga i kroppen där medicin kan behövas dagligen. Om du väljer att göra detta så fokusera på att hitta honor. Jag gillar marsvinshanar men det är definitivt mer omständligt om de ska kastreras. Det kan bli väldigt jobbigt om det inte läker rätt, mycket eftervård och burstädning. ## Comment 2 Author: kakan&kokos #1: Tack för svar. De har alltid ätit mycket hö så vi har lärt oss att ge dem gott om hö men buren kanske har blivit för tråkig för dem. Vi får prova med både större och roligare bur. Tack för länken den ger inspiration. Vi har precis flyttat till större boende och det är väl inte mer än rätt att de skall få större också :) Jag vill helst inte skaffa fler marsvin, barnen börjar tappa intresse och tjatar om hund istället och våra marsvinsvakter när vi inte är hemma har blivit för gamla för att ta hand om dem. Jag kan återkomma och skriva hur det går ## Comment 3 Author: Ljungåsen Är båda flickorna undersökta av veterinär, så att det inte finns något underliggande hälsoproblem? Spontant tänker jag på smärta (exempelvis artros) och/eller äggstockscystor. Bådadera kan göra det snällaste marsvin grinigt som sjutton. Om hälsoproblem är uteslutna så tror jag att ni helt enkelt har för bråttom med att få ner dem i buren igen. Man brukar prata om att sätta ihop vuxna marsvin på stor, neutral yta och att sen låta dem bo där åtminstone en vecka utan tjafs, innan man ens kommer på tanken att ha dem på mindre yta. Läs gärna instruktionerna om hur man sätter ihop vuxna hanar på den här sidan. Även om dina är honor, så kan man göra på precis samma vis. https://www.eragons.se/om-marsvin/sammanfora-marsvin/ En långsiktig, bättre lösning - tycker jag - är att skaffa en kastrerad hane som håller ordning på flickorna. När det gäller honor så beror tjafs oftast på brunst och hormoner, och han kommer hålla den brunstande honan sysselsatt, så hon inte har tid att bråka med kompisen. Kastrerade hanar är dessutom eftertraktade, och hyfsat lätta att omplacera sen om ni inte vill fortsätta med marsvin. Avslutningsvis: Det är inte okej att låta flickorna bo ensamma i varsin bur resten av deras liv. Enligt djurskyddslagen så ska marsvin hållas i par eller grupp. De är flockdjur och behöver kunna umgås kropp mot kropp med åtminstone ett annat marsvin.