# ungar? Author: annamaris Vi har två älskade marsvinshonor (1,5 år och 7 månader) i familjen som tillhör mina två äldsta söner. Nu har lillebror precis fått en hanne (7 månader). Första tanken är givetvis att man kanske skulle låta en av honorna para sig. Lilla honan väger bara 700g, de andra två ca 1 kg vardera. Vi har inte ambition att ha uppfödning, men det hade varit mysigt att prova en kull... Alla marsvinen är standard "djuraffärsmarsvin" strävhåriga med svart/vit/brun täckning. Så inget särskilt i uppfödarögon (men vi tycker att de är jättesöta ;) Några råd? ## Comment 1 Author: marsvin2008 Det finns jättemånga trådar här inne och på Internet att läsa. Mina råd som själv har en hona som ska ha smått för första gången är att ta reda på så mkt som det bara går, samla på er saker som kan behövas ifall någonting går galet. Kolla upp vart veterinärer finns och hur ni snabbart möjligt kommer i kontakt med dem. En eller flera uppfödare kan också vara bra att prata med före under och efter. Sen vet jag att många härinne inte tycker att det är bra att ta en kull bara för att det är kul/mysigt och att man ska ha nått bättre syfte med sin parning. Själv så tänker jag i första hand spara nån/flera eller alla ungar och jag har plats för, råd med och tid att ha fler marsvin. Går hanen ensam? Varför? Lycka till med era planer. :-) ## Comment 2 Author: annamaris Hej, Tack för svaret. Jag har redan läst massor här på forumet, men inget som direkt matchar vår situation. Hanen går ensam, för att han precis har kommit till oss (blocket - "vi har tröttnat på vårt marsvin"). Snarare än att köpa ännu ett djuraffärsmarsvin tänkte vi att det kanske vore bättre att ta hand om ett som ingen vill ha... Jag har överhuvudtaget inte funderat på att köpa från uppfödare - vi har inget intresse av raser och utställningar och den biten. Vi får se hur vi gör med hanen, just nu vänjer han sig vid att det finns två tjejer i samma rum (om än i en annan bur)... ## Comment 3 Author: emelie92 #2 - Det är lag på att marsvin måste ha minst en kompis! Mitt råd till dig är att du så snabbt som möjligt skaffar dig en till hane eller kastrerar din hane och sätter ihop honom med honorna. För övrigt tycker jag att det är väldigt synd att många sysslar med "hobbyuppfödning" alltså föder upp marsvinsungar bara för att de är gulliga och att man dessutom inte verkar vara särskilt insatt i marsvinsavel. Det finns redan tillräckligt många oönskade marsvin och de flesta omplaceringshem är överfulla av sådana marsvin. Det är alltid bra att tänka igenom allt en gång extra. ## Comment 4 Author: annamaris Lag eller ej, som sagt, han har just kommit till oss och har så vitt jag har förstått alltid varit ensam i de 7-12 månaderna han nu har levt (jag misstänker att han faktiskt är äldre än de uppgav). Om jag har fattat rätt är det heller inte helt lätt att para ihop en hane som levt ensam hela livet med en annan (så funkar det inte bryter vi ju dubbelt mot den lagen, med två hansinglar...) Jag tycker inte att det är fel att föda upp marsvinsungar för att de är gulliga. Vi äter dem ju inte här i Sverige, så deras enda funktion är ju faktiskt just att vara gulliga/vackra/renrasiga. Att säga att det redan finns tillräckligt många oönskade marsvin är också lite cyniskt, tycker jag - det finns ju många förfärligt önskade marsvin också. Allt gott ## Comment 5 Author: Linnet #4 Håller helt med dig, jag tycker visst att man kan ta en kull bara för att man vill och för att det är roligt. Vad beträffar att sätta ihop en hane med din hane, så kan det vara svårt med en vuxen hane, men tar du en kull och sen hoppas att det blir en hane som kan flytta ihop med sin pappa är ju en bra ide, en unge brukar nästan alltid funka att sätta ihop med en äldre hane. ## Comment 6 Author: godisgrisen Jag kan också känna mig tveksam till "hobbyuppfödning" när folk tar kull efter kull på djur med tveksamt ursprung utan att ha avkastning för ungarna. MEN det är en helt annan sak att ta en enstaka kull efter sina djur hemma. Om man bara är väl påläst så man gör rätt och känner till alla risker och vet vad man ska göra av ungarna så är det inget fel utan troligen bara roligt. Det borde inte alls vara några problem att sätta ihop hanen med en yngre hane i detta fall kan väl en blivande son bli en lämplig kandidat. Se bara till att han kan se och höra honorna tills han får en vän. Det spelar ingen roll om han suttit ensam länge det brukar gå lika bra ändå. Han som alla andra förtjänar en burkompis. Lycka till med marsvinen och roligt att även ni funnit dessa härliga djur! ## Comment 7 Author: Tina Ditt mål är förmodligen att föda upp ungar som ska användas till kel. Att avla på marsvin med härkomst från djuraffär är då verkligen ingen bra idé. Ett marsvin som är friskt och har ett bra temperament är ett utmärkt avelsdjur med syfte för kel. Marsvinen från djuraffär har en okänd bakgrund, de kan vara inavlade och ha genetiska fel som **inte** lämpar sig för avel. Tänk på de kommande marsvinen, och låt inte syftet med kullen endast vara att du ska få något gulligt att kolla på under en tid. Det är livshotande för en hona att få en kull, blir ungarna sedan inte friska - ja då är det inte så roligt längre. Vill du föda upp bör du leta länge och väl efter lämpliga avelsdjur. Annars tycker jag att du kan satsa på att ta hand om / vara omplaceringshem åt oönskade marsvin. Eftersom att du vill avla bör du ha gott om plats, tid och pengar vilket lämpar sig utmärkt för en sådan verksamhet. :-) Hoppas att jag inte lät otrevlig i mitt inlägg, jag skulle också tycka att det var hemskt roligt att ta en kull på mina marsvin (som också är från djuraffär). Dels vill jag inte utsätta dem för risken och dels vill jag bevara våra Svenska marsvin sunda. ## Comment 8 Author: Linnet #7 Jag tyckte nog att du lät lite otrevlig i ditt inlägg, jag har ingenting emot djuraffärsmarsvin och jag tror inte alls att det är mer genetiska fel på dom än på marsvin från uppfödare. Jag förutsätter att marsvinen är friska, annars vore det väl korkat att ens fundera på en kull. Att det skulle vara livshotande för en hona att få ungar, kan jag väl inte riktigt hålla med om, visst det händer att honor dör i samband med födsel, men det inträffar ytterst sällan, har själv bara varit med om det en gång och jag har haft ganska många kullar. Sen var det väl inte så att trådskaparen tänkte börja föda upp marsvin utan helt enkelt ta en kull här och nu. Jag föder upp marsvin enbart till kel, dom flesta av mina marsvin är från egen uppfödning eller från andra uppfödare, men här finns många blandisar och även en och annan omplacering som kommer från just djuraffär. ## Comment 9 Author: Sandra-B Jag rekomenderar dig att läsa de artiklar vi har om avel här på sidan och även försöka få kontakt med några erfarna och seriösa uppfödare som kan bistå med råd och hjälp om ni bestämmer er för att ta en kull. Vad känner ni till om era marsvins bakgrund? Vet ni vad som ligger bakom dem? Hur klarade honans/honornas mamma/mammor dräktigheter/förlossningar/digivning etc? Jag tolkar inlägget som att de kommer från djuraffär? Där är djuren ofta uppfödda hos grossister som inte har någon som helst koll på ärftliga sjukdomar, missbildningar (bettfel exempelvis) etc. Detta är saker som inte syns meddetsamma alla gånger utan kan komma fram när djuren är lite äldre. När man har bestämt sig för avla så anser jag att valet av avelsdjur är A och O, det krävs mycket mer än att bara ha två söta marsvin av motsatt kön. Bara för att man inte är intresserad av raser, utställning etc så kan man köpa från uppfödare iaf, de djuren passar precis lika bra till sällskap som de som finns i djuraffärer (kanske till och med bättre då de är uppfödda av någon som vet vad den sysslar med och bryr sig om sina djur etc). En hona anser jag ska väga absolut minimum 800 gram (helst runt 1000 tycker jag) och vara minst 8-9 månader när hon sätts i avel första gången. Sen angående att "bara ta en kull" för att man vill prova eller tycker det är mysigt ser jag inget fel på, det är så de flesta börjar sin uppfödning:-) Men som sagt så är valet av avelsdjur A och O, oavsett om det bara handlar om en kull eller början på en uppfödning. Man bör bedöma de djur man funderar på att använda i sin avel med mycket kritiska ögon. Men som sagt så rekomenderar jag dig att läsa våra artiklar: [Avel](http://marsvin.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=ec896701-daff-48c0-818b-2ba5fa68b6ca) [Marsvinsuppfödare?](http://marsvin.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=ce1f21d3-dc07-44c2-ba2a-173f61a8b15c) ## Comment 10 Author: Myosotis Just det du skriver i den första meningen - "_två älskade marsvinshonor .... som tillhör mina två äldsta söner_" - gör att jag **starkt** avråder från att para era honor. Det är alltid en risk att låta en hona bli dräktig och få ungar. Jag skulle säga att risken är 15-20% att honan dör av detta. Om ni inte är beredda att ta risken att en eller båda era honor dör så tycker jag INTE att ni ska para dem. Visst är marsvinsungar söta - men ibland är det inte värt att riskera sin älsklingshonas liv för det... ## Comment 11 Author: Myosotis #8 Lite OT i denna tråd. Men det är ett FAKTUM att marsvin i zooaffär har fler genetiska fel än marsvin från uppfödare. T.ex. bettfel, hjärtproblem, skelettdefekter. ## Comment 12 Author: Linnet #10 I så fall skulle var 5:e-6:e dräktighet sluta med att honan dör?? Så är det inte för mig i alla fall. På dom 30 kullar som jag haft under ganska många år så har det hänt mig en gång att en hona dött i sambamd med födsel. Vad blir det i riskprocent, kanske 3-4 % ## Comment 13 Author: Tina #8 Jag har inte heller något emot själva marsvinen (från djuraffär), det är just aveln på dem som jag är emot. Du kan aldrig förutsätta att ett marsvin vars bakgrund du inte vet någonting om är friskt. Risken för att ett marsvin från djuraffär skulle vara inavlat är mycket stort.  Jag har själv erfarenheter av det då min marsvinshona var dräktig (förmodligen med sin kullbror) då jag köpte henne från djuraffär. Hade hon varit kvar några dagar till i djuraffären hade hon fött sin unge där. Den inavlade ungen kan då sedan sålts till någon som skulle vilja ta en kull på henne. Det finns en stor risk att para en hona, då det finns en risk för att honan dör _tycker jag_ att man kan klassa det som livshotande. Det finns något som hotar att ta honans liv. Ska man föda upp marsvin ska syftet alltid vara att få fram friska och sunda djur med bra temperament, tycker jag. Kan du kolla upp marsvinets bakgrund har du en mycket större garanti för att uppfylla ditt syfte än om du inte kan kolla upp bakgrunden. ## Comment 14 Author: annamaris Oj, så många bra svar. Tack så väldigt mycket. Visst är det mycket att tänka på. Det låter mycket att det skulle vara 15-20% risk att honan dör av det, men jag inser att det inte är riskfritt. För att få lite mer att fundera runt vill jag gärna svara på Sandras frågor (med hopp om fler expertsvar) Vad känner ni till om era marsvins bakgrund? Alla kommer från samma djuraffär. De är helt olika åldrar, så det är ingen risk att de är syskon (men de kan mycket väl vara från samma grossist och därför släkt med varandra). Jag har bra kontakt med de som driver djuraffären och kan kanske få lite mer information, men jag har redan frågat dem (de vet att vi tog hanen som omplacering och han kom från dem). Hur klarade honans/honornas mamma/mammor dräktigheter/förlossningar/digivning etc? Jag är ganska säker på att djuraffären inte kan svara på vilka honornas mammor är, som sagt de kommer från en grossist. Våra djur är givetvis friska och har alla mycket fint temperament. Vi vet dock ingenting om deras gener, mer än att de åtminstone inte är syskon... ## Comment 15 Author: annamaris Visst är det en svår tanke att ett älskat marsvin kan dö av att få ungar, men min äldste son (som är tonåring) och jag har pratat en hel del om det här och tycker båda att det finns risker med allt här i livet och känner att det skulle vara en upplevelse för både oss (och kanske för marsvinet också) att låta henne vara med en hane och få chansen till fortplantning. Det är en risk värd att ta. Vad som är mer av ett bekymmer är inavelsproblematiken och osäkerheten om deras ursprung. Det är en traumatisk upplevelse när födslar går fel och missbildningar uppstår, men hur stor är den risken egentligen? Visst, om ett av marsvinen fötts av två syskon är det ju katastrof, men hur ofta händer sådant hos grossisterna och i djuraffärerna? Två fullt friska djur med stamtavla kan ju också få missbildade ungar, även om risken är mindre. ## Comment 16 Author: marsvin2008 #10 Så om man älskar sina marsvin så ska man avstå från att ta en kull?  De innebär ju att du "omedvetet" påstår att alla uppfödare inte älskar sina djur för då skulle dem inte utsätta dem för en dräktighet med dess eventuella faror. ## Comment 17 Author: Morumotto Jag tror det är bra att göra någon slags fysisk koll av marsvinen för att se att de ser ut som de ska. Rätt antal tår, robust fysik osv. Jag tycker det är synd att sätta marsvin till världen som har medfödda fel. Något slags syfte med sin avel tycker jag man ska ha, och därmed tycker ajg också att man bör ha en rimlig idé om vilka ungar man får. Var tanken sedan att sälja marsvinsungarna eller behålla dem? Vad hindrar att de har samma mamma? En hona kan ha fått två kullar med ett års mellanrum.  Jag skulle rekommendera att ni kasterar hanen och sätter ihop allihopa! ## Comment 18 Author: annamaris Jag håller med dig #17. Tanken var att behålla ungarna (om de inte blir på tok för många - då skulle man kanske sälja ett par, men blir det fyra eller färre behåller vi dem nog gärna). Jag tänker att vi ska spåra grossisten genom djuraffären och se vad vi kan få för information. Jag vet att de har flera olika "leverantörer", så det är inte ens säkert att de kommer från samma grossist. Vad gäller djuren vi har har de mycket fint temperament och rätt antal tår, etc. Vår lokala veterinär verkar tyvärr vara lite av ett stolpskott när det gäller smådjur. Vår granne tog sin svårt sjuka hamster till honom och när hon kom dit sa han att djuret var dött och det var bara att begrava. När hon kom hem låg den och sprattlade i lådan. Från vad jag har förstått av att läsa här på forumet verkar det vara många veterinärer som inte förstår sig på marsvin. Finns det en "marsvinsspecialist" i Skåne som någon kan rekommendera? ## Comment 19 Author: Myosotis #16 Jag talar bara från egen erfarenhet. Jag önskar - trots att vi fått jättefina ungar efter de honorna - att vi avstått från att ta kullar på våra första marsvin. Just därför att dessa var mina döttrars högt älskade kelmarsvin, och den ena av dem dog i samband med sin andra kull. ## Comment 20 Author: Linnet #15 Alltså det förekommer säkert lika ofta hos uppfödare att det inavlas och då medvetet för att få fram olika egenskaper eller för att utesluta att det finns dåliga egenskaper och anlag. Nu är det ju inte så att inavel innebär att det blir missbildade ungar, det kan ju i stället visa att det inte finns några medfödda fel och defekter. Vad jag hört så "tål" marsvin inavel bra, men jag tycker ju inte det är nåt som man ska göra medvetet. Det är ganska ont om veterinärer som är kunniga på smådjur. ## Comment 21 Author: Binajis #20 Fast där tror jag att du drar en ganska snabb slutsats. Att säga att uppfödare inavlar lika mycker som grossisten som låter marsvinen gå tillsammans hela tiden och para sig hej vilt utan att någonsin skilja på honor + hanar, söner + mammor & döttrar osv, tror jag är att överdriva starkt. ## Comment 22 Author: Morumotto Om du vill se att marsvinen är sunda och friska tror jag det bästa är att ställa ut dem i petklass. DOmarna vet mycket om hur friska marsvin ska se ut, och vinnarna i petklass ska vara sunda, friska och välskötta djur. ## Comment 23 Author: elin85 Jag tycker det är en del konstiga tankar här. Som att "varför ha en hobbyavel (eller avla för nöjes skull) när det redan finns så många oönskade marsvin. Menas det då att uppfödarnas ungar alltid är önskade? Uppfödare söker ju de "perfekta" marsvinen utseendemässigt och de som har en felteckning eller öronveck eller annat är ju oönskade av dem och de försöker uppfödarna sälja vidare. Jag har också hört om uppfödare som har så många ungar att de inte hinner sälja ut dem utan ger dem till djuraffärer pga platsbrist. Då blir ju marsvinen verkligen oönskade. Hobbyuppfödare däremot vill ofta behålla någon unge i varje kull och den behöver inte vara "perfekt" bara söt. Resten av ungarna försöker de också sälja vidare (precis som uppfödare). Alla har rätt att ta kullar på sina marsvin anser jag, uppfödare eller bara marsvinsintresserade. Det är ju en risk, men det är det ju för alla, uppfödarna riskerar ju också sina marsvin. Men tanken att man inte ska offra "älskade marsvin" får det ju att låta som att uppfödare väljer att inte skapa starka band med sina marsvin pga riskerna med marsvinets framtida dräktigheter. Det låter ju hemskt. Inavel finns ju även hos uppfödare, inte bara på djuraffärer. Inavel kan ju alltid ge missbildningar, men vissa anser ju att det kan vara ett bra sätt att få fram ett extra fint marsvin att korsa två släktingar som fått bra resultat. Djuraffärsmarsvin kan vara lika friska som andra. Dock är jag emot djuraffärer i stort eftersom de inte sätter något värde på sina djur, men det är ju en annan sak. Jag tycker du "annamaris" kan avla om du vill :) Läs bara på om allt ikring. Jag är i samma sits som du. Har satt ihop en hane och hona för första gången i mitt liv och det ska bli jättespännande! ## Comment 24 Author: Linnet #23 Trevligt att det finns fler som tycker precis som jag. Håller med i allt vad du skriver. Skulle aldrig köpa ett marsvin på en djuraffär, inte för att det är nåt fel på dom utan för att man vill veta mer om ungen än man får veta där, ex. födelsedatum och att få se föräldrarna mm. Har ändå några "djuraffärsmarsvin" men det är omplaceringar som jag valt att behålla. Jag drar mig inte heller för att ta en kull med ett sånt marsvin om jag tycker att det passar beträffande ras, färg mm. förutsatt att det är i god kondition, ålder osv. Jag tycker också att du kan para marsvinen, det är jättespännande och en riktig upplevelse för både barn och vuxna att se dom små helt färdiga miniatyrbäbisarna springa omkring, direkt dom föds. ## Comment 25 Author: annamaris Bra idé att ställa ut i Pet klass... Synd bara att vi inte insåg det för några veckor sedan. Det var tydligen utställning i Landskrona i helgen och nu händer inget i Skåne förrän nästa år... Jag håller helt med om att man inte bör köpa djur i djuraffär. Det gjorde vi, därför att vi inte visste bättre. Och på djuraffären fick vi dessutom höra att det var jättebra att bara ha ett marsvin, eftersom de blir mer tillgivna. Nu skaffade vi ju ett till nästan ett år efter, men det gick lite tid innan vi insåg hur viktigt det är att ha fler. Visst undrar vi var våra älsklingar kommer ifrån, visst hade vi gärna sett bilder på föräldrar och/eller syskon. Vi fick rådet att ha hanen inne hos honorna, så jag flyttade in honom i samma rum idag. Han försöker gnaga sig igenom gallret för att ta sig till flickorna, så nu får han flytta ur marsvinsrummet och in i köket för natten... Tack igen för allt stöd. ## Comment 26 Author: Linnet #25 Ja det är inte klokt vad djuraffärerna är okunniga. Jag fick också höra av en köpare som ringde mig i somras, att enligt djurmagazinet så var det bättre med bara ett marsvin, just för att dom blir mer tillgivna då. Det stämmer inte alls, dom blir precis lika tillgivna om man har två och när det dessutom är lag på det. Man blir lite förbannad rent ut sagt, när djuraffärer, som folk tror har kunskap, rekommenderar sånt. Fast dom har egentligen ingen kunskap alls. ## Comment 27 Author: Asa-S \# Instämmer med #23 #24 Kan bara hålla med. Det är en upplevelse att få små ungar. Jag har haft "hobbyuppfödning" som en del skulle säga men jag kallade det uppfödning i liten skala. Använde heller aldrig djur från djuraffären utom en hona. Då visste jag var hon kom ifrån. De köpte nämligen djuren från en bra liten uppfödare och jag kunde få lite bakrund på henne. Den bästa goaste hona och mamma(inga ungar längre) som finns. En stor teddytjej som då i affären var ensam så jag fick henne för en symbolisk summa. Det finns bara en stor och välkänduppfödare som jag rekomenderar vidare till folk. Jag har köpt marsvin från såkallade "fina" uppfödare som mest går efter utseende och inget annat. Djuren har blivit sjuka och haft alla möjliga problem...så fina var dom! Nej,de jag köpt från mindre hemma uppfödare som går mer på temprament har vart toppen. Både mentalt och fysiskt. Avla om man är påläst och har plats för ungarna. Var beredd på komplikationer. Personligen skulle jag köpa avelsdjur som jag har lite bakrund på från någon som har en liten uppfödning. Tyvärr lever grossistdjur inge vidare liv och tas oftast ifrån mamman när de är aldeles för små.Har sett det många gånger..så små som 2 veckors ungar köpte en djuraffär in men enbart för att de tyckte synd om dem och de hade aldrig sett grönsaker..De blev dock trevliga och växte snabbt med rätt omhändertagande men inte vill man avla på dem.... ## Comment 28 Author: Sandra-B **#14** Med tanke på att ni inte känner till någonting om deras bakgrund så skulle inte jag rekomendera att ni avlar på dem. Om ni vill vara med om en kull så är det isf bättre att ni kontaktar en seriös uppfödare och köper en ny hona med känd bakgrund och tar en kull på henne anser jag. Det är inte meningen att låta negativ men du skriver att de är friska, just nu är de förmodligen det men om de utvecklar bettfel (vilket jag tycker verkar vara vanligt bland grossistdjur) om två månader eller så vet ni inte. SJälvklart vet man inte detta helt säkert om man har känd stam på sina djur heller men oddsen för att det blir så är mycket, mycket mindre skulle jag vilja påstå. **#15** Hos grossisterna går ofta en hane konstant med en grupp honor, ungarna föds i samma "bur", de skiljs från sin mamma när de verkar vara "lagom". Vuxna hanar som parar sina döttrar, bebishanar som parar sina mammor eller systrar är definitivt ingenting ovanligt. Lägg då till att hälsan inte spelar någon roll så länge djuren producerar fler och denna inavel i generation efter generation... Självklart är inte alla zoodjur missbildade och sjuka, med oddsen att de är det anser jag vara stora. **#18** I Tomelilla (eller strax utanför) finns en veterinär som är superduktig på marsvin, har dock tappat namnet just nu men jag ska se om jag kommer på det igen. **#20** Det är skillnad på inavel och inavel... tycker åtminstone jag. **#25** [Sydväst](http://www.smfsydvast.info.se/) har en utställning till i år, den [28 november i Landskrona](http://www.svenskamarsvinsforeningen.se/utstallningar/utstann/091128_landskrona.pdf) även denna gång. ## Comment 29 Author: Creation **#0** Liksom flera tidigare sagt, skulle jag avråda er att ta kull med era marsvin, just av den anledningen att de har okänd bakgrund. Ni vet ännu inte hur friska era marsvin egentligen är, då det finns många fel som kan dyka upp i senare ålder och de kan också bära på ärftliga sjukdomar som de kanske inte själva visar symptom på. Skaffa istället marsvin med väl dokumenterad bakgrund(bekräftad frisk), både en hona och en hane, och avla på dem istället. Er hane behöver ju troligen ändå en kompis. Men allra först ser jag att ni ska tänka över hur viktigt det är för er att ta kull - att ha någon/-ra ungar att ta hand om under någon månad bara, är det huvudsaken? Se till så att ni skulle kunna ta och behålla en stor kull(upp till ca 5 ungar), innan ni beslutar er för att ta en kull, då det kan hända att ungarna blir svårsålda. Viktigt är sedan också att ni läser på och förbereder er väl inför dräktigheten, då marsvin har ganska hög "dräktighetsdödlighet" jämfört med många andra djur. Lycka till med vad ni än bestämmer er för att göra! :-) **#20** Inavel hos en grossist är inte alls jämförbar med inaveln hos en seriös uppfödare. Av den anledningen brukar man kalla seriösa uppfödares inavel en annan sak; linjeavel, vilket är _planerad_ inavel. Grossisters inavel sker utan någon som helst baktanke eller planering, medan en seriös uppfödare noggrant ser efter så att linjerna verkar friska och bra innan denne planerar inavel för att framhäva/behålla någon egenskap. I linjeavel är djuran sällan lika nära besläktade som i oplanerad inavel, där inavel kan förekomma i flera led på raken, vilket inte bör ske när allt är väl planerat. Planerar en uppfödare inte sin inavel väl, kan man ju knappast kalla denne särskilt seriös i alla fall. ## Comment 30 Author: annamaris Veterinären i Tomelilla vill jag gärna ha numret till om någon minns vem det är... Jag undrar lite hur marsvinen lever i naturen. De måste ju gå i en flock som de gör hos grossisterna, alla tillsammans, etc... (Det är inte så att jag på något sätt säger att det är okej att hålla marsvin på det sättet, men gen-mässigt måste det väl vara så). När ni säger att bettfel och sådana saker inte visar sig förrän de blir äldre - hur gamla är de när man sett hur de utvecklas. Vår yngsta är som sagt sju månader nu, så om det var något synligt fel borde man väl kunna se det nu. Jag förstår mycket väl att de visst kan bära på genetiska fel som kommer fram i framtida kullar och att det inte behöver synas nu. Om stamtavlor: Hur långt tillbaka går en vanlig stamtavla? Hur många generationer ska man ha koll på för att ett marsvin ska ha en kartllagd bakgrund? Tack igen. ## Comment 31 Author: Myosotis #30 "_undrar lite hur marsvinen lever i naturen_" Nu är det väldigt många generationer sedan de marsvin vi har levde vilda i naturen. Marsvinet i sydamerika är domesticerat sedan många hundra år. Men, marsvinets släktingar och de djurslag som lever på liknande sätt brukar leva såhär: En dominant hane samt en flock av 5 - 10 honor varav en är "ledarhona". Flocken rör sig över ett ganska stort område i sitt födosök. Bebishanar och unghanar lever tillsammans med flocken men tillåts inte para sig genom att ledarhanen styr. Ledarhonan hindrar även parning av småhonorna. När unghanarna blir tillräckligt gamla (=utmanar ledarhanen) blir de bortkörda ur flocken. De får då bilda en egen unghaneflock i väntan på att ta över en egen flock med honor, antingen genom att vinna över en ledarhane eller genom att splittra en befintlig flock. I naturen blir fömodligen marsvin (eller deras släktingar) inte särskilt gamla, och kanske förlorar dessutom ledarhanen sin flock efter något år - det kostar kondition att ligga på topp. Så det blir troligen inte speciellt mycket inavel i naturen. ## Comment 32 Author: Binajis #31 Precis, och dessutom skulle ju det betyda att alla flocklevande djur i naturen har hög procent inavel vilket är sällan om den inte är utrotningshotad. Men förhindrar verkligen ledarhonan parning av dom yngre honorna? Jag har trott att marsvinshonor bara får ungar någon gång per år i det vilda, även fast dom brunstar oftare. Jag läste det någonstans för flera år sedan och det har liksom hängt med. Men jag kan ha fel. Har du någon bra sida att tipsa om var man kan läsa om deras beteende i det vilda? ## Comment 33 Author: Myosotis #30 övriga frågor Bettfel. Har inte haft några egna djur som utvecklat det. Men de jag hört om där det gett problem med hälsan har det visat sig mellan 1,5 och 3 års ålder ungefär. Stamtavla. En stamtavla i regbeviset har bara tre generationer bakom djuret det gäller. Men köper du från uppfödare kan denne mest troligt ge dig alla generationer bakåt så länge den haft djuren. Jag har inte hållit på jättelänge men i de linjer jag haft längst har jag 8-10 "egna" generationer + de 4 ytterligare med det inköpta djuret och dess härstamning (samt vet i vissa fall ännu längre bakåt, alternativt kan ta reda på det) ## Comment 34 Author: annamaris Jag har precis pratat med zoo-affären som inte vill lämna ut numret till grossisten. De säger att det finns inte en chans att de vet vilken kull marsvinen tillhör. Däremot sa de att uppfödaren håller bra koll på sina djur, att de har samarbetat med honom i många år och att de inte har mycket problem alls med djur som inte är friska, etc. Djuraffären sa också att så vitt de anser är det absolut inga problem att para två djur från deras affär. Risken att de skulle vara för nära relaterade är minimal till obefintlig. Tydligen. Jag tror att vi börjar med en utställning och ser vad domarna säger, alternativt en veterinär... ## Comment 35 Author: Asa-S #34 Tyvärr typisk grossist snack! Omöjligt att veta vilken kull? Säger allt. Vill inte lämna ut nr? Var på din vakt. Personligen så får jag röd flagg i huvet och dålig magkännsla när jag hör sådant.:( Klart att de inte vill säga dåliga saker om den som de köper in djuren av... Tänk så här..Känns det rätt? Gå på magkännslan för den brukar inte vara fel...