# Ungar som halkar efter Author: [Borttaget] Efter en kommentar i en annan tråd började jag fundera på en sak. Det är angående att jag ett antal gånger här inne läst att det finns de som säger att det förmodligen är "något fel" på ungar som inte diar/blir ompysslad av mamman. Men detta skulle då innebära att väldigt många uppfödare avlar på djur som lämnar sjuka ungar, vilket enligt jordbruksverket är olagligt att avla på. Det är ju trotts allt inte ovanligt med ungar som halkar efter sina syskon pga. att de diar dåligt eller mamman inte pysslar om en av ungarna lika mycket som de andra i kullen. Vet dessutom även en del ungar som förmodligen skulle räknas till att ha "något fel", men som växt på bra och blivit fullt friska som vuxna med hjälp av stödmatning. Nu menar jag inte ungar som varit moderslösa, utan de som haft en mamma men ändå halkat efter. Så jag är därför väldigt nyfiken på vad ni menar/tolkar "något fel" som, för jag tolkar det som att ungen skulle vara sjuk på något sätt och därför inte kunna klara sig till vuxen ålder och vara fullt frisk. ## Comment 1 Author: marsvin2008 Jag undrar också väldigt mkt på samma saker. Den lille bebben som inte mamma bryr sig om lika mkt som syrran. Beror det på att han inte går omkring ochföljer efter henne eller är han sjuk och hon ratar hnm pga det? När Ninni ligger i huset och jag sätter in bebben till henne så slickar hon på han och drar lite i pälsen. ## Comment 2 Author: Binajis Jag tycker inte att det är så konstigt att honan inte "slösar tid" på ungar som antagligen inte lär klara sig (om vi människor inte skulle rycka in). Det kan beror på att dom är ovanligt små eller sjuka (vem vet, kanske finns det marsvin med Down Syndrom eller liknande, som vi människor aldrig märker? Osannolik sjukdom på marsvin kanske, men jag menar bara att vi kanske aldrig ens förstår att ett marsvin är sjukt). För trött för att svara något mer och utförligt nu, men när folk skriver "något fel på den" menar dom antagligen att ungen är sjuk och egentligen inte värd att föda upp enligt mamman. ## Comment 3 Author: Linnet #1 Jag tror det beror på att han inte går omkring, normalt sett så följer ju ungarna efter mamman, flyttar hon sig så dröjer det inte länge förrän ungarna är med henne. ## Comment 4 Author: Asa-S #2 Downs Syndrom?? Jo,det märks att du är trött.. Nog känner djur av när en unge inte är ok. De är ju bytesdjur så i naturen så får säkert de ungar som kan följa mamman de andra lämnas till sitt öde. Men det är klart att man hjälper en unge som man ser att mamman överger. ## Comment 5 Author: marsvin2008 #4 mitt fall så förföljer jag Ninni åt Atsuma när han inte gör det själv. :-) ## Comment 6 Author: Asa-S #5 Lite så gjorde jag med min lille Sune. Lite diskret...![Flört](http://marsvin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Hans mamma tittade inte åt honom men när jag la honom där så putsa hon lite osv...han började dia efter mer än ett dygn.Sune var inte så pigg på att gå runt han heller. Trodde att det skulle gå åt pipsvängen men det vände som tur var. Jag stödmatade inte alls men hade tänkt börja när det vände och jag såg att han tuttade. Ge det en chans är bra. ## Comment 7 Author: Binajis #4 Det handlar ju om ett kromosomfel, varför skulle inte motsvarigheten finnas hos djur? Nu kan jag tänka mig att DS-djur dör ganska omgående, antingen i livmodern eller strax efter födseln, det var mest ett exempel på att djur kan vara sjuka utan att vi märker det. Självklart ska man ta hand om övergivna ungar ändå, alternativt avliva dom. Men att låta naturen ha sin gång och låta dom självdö är ju rent ut sagt hjärtlöst. Ser inte att jag påstått något annat... :-) ## Comment 8 Author: Asa-S #7 Har jag inte sagt att du skulle låta dom självdö... Det lät lite konstigt att dra upp downs i ett sånt här samanhang...precis som om de inte räknas som fullvärdiga människor![Förvånad](http://marsvin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad"). Nu tror jag inte att du menade så men det kan se ut så..Ja,ett dåligt exempel tyckte jag. Tycker inte att vi ska jämföra oss och våra åkomor med djur. ## Comment 9 Author: marsvin2008 #7 Varför skulle just DS djur dö? Människor med det handikappet gör det ju inte bara så där... eller vad vet jag. ## Comment 10 Author: FeliciaS Även i det vilda är det ju så att vissa ungar (syftar inte på någon speciell djurart) inte överlever. Ofta märker mamman om det är något fel på ungen och låter den vara, för att istället pyssla om de ungar hon känner är friska. Enligt mig är det en naturlig och väldigt smart beteende av mamman, hon är ju den som känner på sig om något inte står rätt till. Det behöver ju absolut inte betyda att det är något ärftligt fel, utan är väl oftast medfött (?). I naturligt tillstånd är det så att ungar som inte diar dör, endast de starkaste överlever. För att en art ska kunna ha goda chanser att överleva krävs det att naturen går till på det sättet, så arterna inte blir svagare med varje generation. När man själv har sett till att ungar kommer till världen, och när det är ens egna djur, har man ju skapat band till dem och jag tycker inte det är konstigt om man inte vill anstränga sig till sitt yttersta för att få dem att överleva. Att se att något är fel utan att ingripa tycker jag är riktigt hemskt, då får djuren bara lida. Har man fött upp ett tag antar jag att man lär sig se vilka som kommer klara sig och inte, och att då ta bort de sjuka kan jag förstå - även om jag själv aldrig skulle klara av det. Men det är en annan diskussion :) **#9** Människans synsätt har helt förändrats sen industrialiseringen, i djurens värld finns inga tankar om att bota de som inte "borde överleva"... ## Comment 11 Author: Arcticas Jag litar på mammans omdöme. Vill hon inte veta av ungen/ungarna så utgår jag från att det är ngt fel. Kan ju också vara en "dålig" mamma och en sådan vill inte jag använda i avel eller föra hennes gener vidare. ## Comment 12 Author: Linnet #10 #11 Jag har haft en kull med en hane som antagligen aldrig kom på att han skulle dia, såg honom aldrig dia och han blev ju mycket mindre och ökade långsammare i vikt än syskonen, men det gick bra för honom också. ## Comment 13 Author: FeliciaS **#11** Om det är det sistnämnda, dvs. en "dålig" mamma, har jag tolkat det rätt om det är så att du menar om hon struntar i hela kullen? ## Comment 14 Author: Arcticas \# 12 Men tror du inte att han fick lite mjölk iaf? Jag har svårt att tro att en unge skulle klara sig på enbart fast föda. ## Comment 15 Author: FeliciaS **#12** Hrm, det låter konstigt :P Vad fick han i sig då menar du? ## Comment 16 Author: Athia När det gäller djur är det ju fortfarande instinkter som styr, till skillnad från hos oss människor som har en massa sociala regler för hur vi ska bete oss och en i princip påhittad/onaturlig moral som säger att allt liv är lika värt. Gå tillbaka några hundra år så var det likadant med oss innan kuvöser och respiratorer, penicillin etc. 'Moral' finns inte hos djur, där är det survival of the fittest som gäller och det slösas inte tid/mat/resurser på individer som är i dålig kondition och inte klarar kraven för arten. Biologiskt sett så är honans hälsa och överlevnad det viktigaste hos alla arter, jag tror definitivt att marsvin så klart känner på sig om det är mödan värt att bry sig om en unge. En unge är en unge, men en vuxen fertil hona har potential att föda en massa av dem. Visst kan vi handmata och stötta svagare djur, absolut det är ju fantastiskt om vi kan rädda ett litet liv, men det har knappast något biologiskt värde -det handlar mer om vårt förmänskligande av djuren, vår moral och våra mänskliga känslor för dem. Mina marsvin är mina bebisar, jag älskar dem som mina egna barn och skulle göra vad som helst för dem men dom är definitivt inte kapabla till abstrakt tänkande. De gillar mig för jag ger dem mat, jag gillar dem för att de är gillar mig och är söta <3 ## Comment 17 Author: Linnet #15 #16 Det här är ju en kull som jag hade för flera år sedan, men just den hanen, en vit rex, såg jag aldrig någonsin dia och han var jätteliten jämfört med syskonen, fast dom var ganska lika i vikt vid födseln och därför fick han vara kvar  mycket längre än syskonen för att han skulle ha en bra vikt vid försäljning. Nu minns jag inte exakt, eftersom det är 3 eller 4 år sen jag hade den kullen, men jag tror nog att jag stödmatade honom lite i början. ## Comment 18 Author: Binajis #8 **Jag vet inte vad jag ska säga. Jag har en lillebror med DS och det var _absolut, absolut inte_ meningen att det på något sätt skulle låta nedvärderande! Du får gärna berätta hur jag borde formulera mig, så ber jag någon som har möjlighet att ändra mitt inlägg, för jag vill verkligen inte att det misstolkas.** Av ren nyfikenhet så undrar jag ju såklart vad jag iså fall skulle ha tagit upp som exempel? Det hade ju antagligen inte spelat någon roll eftersom det troligen låtit nedvärderande ändå, vilket handikapp eller sjukdom jag än tagit upp. **#9** För att barn som föds med DS ofta, eller rent utav alltid, har hjärtfel eller andra åkommor som inte sällan är så grova att de helt enkelt inte överlevt utan den hjälp vi kan erbjuda idag. Så möjligheten hur ett marsvin med DS skulle överleva, inte bara tiden i magen, utan även efter födseln utan vår hjälp (om ens med det) ser jag som väldigt liten. Men som sagt, vilket jag sa från början; det kan säkert finnas de som överlever och då mamman stöter bort dessa ungar. Vi stödmatar, och dessa överlever... men det behöver inte nödvändigtvis betyda att de är friska. ## Comment 19 Author: Arcticas \# 14 Just det. I en av mina första kullar föddes det 4, i mina ögon , friska ungar. Möjligtvis att de var en aning prematura. Mamman brydde sig inte om ungarna. Jag var helt förtvivlad och gjorde ett försök att handmata/stödmata kullen. Efter 1 ,5 vecka (tror jag det var) så hade den sista ungen dött. Jag fick dem aldrig att gå upp i vikt utan de stod still hela tiden. Efter det så insåg jag att det går inte göra något sånt här halvhjärtat som det blev i mitt fall. Med halvhjärtad insats i mitt fall menar jag med att jag skulle kombinera heltidsjobb, familj och handmatning av fyra ungar. det gick inte. Jag insåg att jag bara förlängt dessa ungars lidande och kände mig jättegrym. Jag parade iaf om denna hona och döm om min förvåning när samma sak händer igen. Hon struntade även denna gång i kullen. Eftersom jag inte såg några direkta fel på någon av ungarna så kan det väl bero på att hon var en "dålig mamma". Likväl kan det väl ha varit något fel som inte jag upptäckte. ## Comment 20 Author: Sandra-B Jag tycker att det är en självklarhet att man försöker stödmata de ungar som av en eller annan anledning inte kommer åt att dia eller blir ignorerade av sin mamma. Det är jag som uppfödare som tagit beslutet att sätta ungarna till världen och då anser jag också att det är mitt ansvar att göra vad jag kan för att de ska överleva. Jag har matat relativt många ungar som inte ökat i vikt som de ska under de år jag fött upp och majoriteten av ungarna har klarat sig, vuxit upp till fina vuxna djur och de honor jag parat har klarat mammarollen perfekt. Däremot tror jag det spelar stor roll _vad_ man matar med för att öka ungarnas chanser att överleva. Innan jag började mata med fortimell så klarade jag färre ungar än vad jag gör nu. Tror också att födelsevikten spelar stor roll, enligt min erfarenhet är det lättare att klara ungar med hög födelsevikt, förmodligen för att de otfast är piggare och har mer att ta från. Är nyfiken på vad ni som säger att ni "låter naturen ha sin gång" menar med det? Jag tolkar det som att man bara låter djuren vara, klarar de sig så gör de, dör de så gör de eller avlivar ni de ungar som ni inte tror kommer klara sig? Hur gör ni om en hona dör och lämnar en kull ungar? Matar ni dem eller vad gör ni med dem? När vi ändå pratar om "att låta naturen ha sin gång" gäller det bara när det handlar om ungar som mamman stöter bort/inte fatatr hur man ska dia eller ni kör samam princip rätt igenom? Mycket intressant diskussion tycker jag! ## Comment 21 Author: jorgengustavsson "att låta naturen ha sin gång" är olagligt... Tar inte mamman hand om sina ungar är det ägarens ansvar att göra vad den kan för att ungen skall överleva.. ## Comment 22 Author: Arcticas Jag har aldrig varit med om att en hona dött och ungarna blivit kvar som tur är. Vet att risken finns så jag gör som så att jag sätter 2-3 honor samtidigt med hane just med tanke på att någon ev får gå in som fostermor. Det är viss skillnad på att stödmata en unge och att handmata en hel kull. Med stödmatning menar jag att man under en kort period ett par, tre gånger om dagen ger den lite tillskott av fortimel för att den inte ska halka efter för mycket. Att handmata en hel kull är ett dygnetruntjobb och ger man sig in på det så gäller det att fullfölja det helt ut. Annars så förlänger man bara lidandet anser jag. "Att låta naturen ha sin gång" innebär för mig, och det här är jag verkligen inte stolt att erkänna, att de får självdö. Det här gäller ungar, vuxna djur som blir sjuka lämnar jag aldrig åt sitt öde. ## Comment 23 Author: Asa-S Jag hade en hona som fick sin kull för tidigt(syntes på pälsen) och toxade. En unge levde och mamman var ju sjuk o brydde sig inte. Då fick jag både fösöka att få mamman bra och ungen. Mamman dog ett dygn efter förlossning och ungen 2 vecor efter. Ungen nappade jag då hon inte sög/tuttade. Hade annan hona med ungar men den lilla kunde inte hänga med dem första veckan så jag fick bli "foster"mamma. Enda gången på 7 års uppfödning som jag övehuvudtaget matat en unge.Dödfödda eller de som dött vid födelsen har hänt. jag har varit förskonad från stödmatning. Har haft två honor dräktiga ihop ifall nått skulle hända och några gånger har de diat varandras ungar (lite hit o dit). ## Comment 24 Author: jorgengustavsson Som jag skrev Arcticas så är det olagligt att göra så... Så finns inget att diskutera när det gäller dom som tycker att naturen har sin gång... DET ÄR olagligt och kommer så att förbli.. Detta var inget emot ditt inlägg utan bara ett konstaterande :-) ## Comment 25 Author: Linnet Det tycker jag låter konstigt att det skulle vara olagligt. Vad menas då med att "göra vad man kan för att ungen ska överleva"? När det gäller marsvinsungar, så går det ju att handmata även moderlösa ungar, fast det är ju jobbigt, men ex. kaninungar som halkar efter eller om mamman dör, där går det ju inte att handmata, om det är små nyfödda ungar. Så dom måste man ju i så fall avliva. ## Comment 26 Author: Arcticas \# 25 Ja, jag skrev ju att det var verkligen inget som jag är stolt över. Skäms över mig själv de fåtal gånger det hänt. Är ärlig och talat om det iaf. Som tur är händer det inte ofta och jag jobbar på att kunna avliva små ungar själv. Håller inte riktigt med eller så förstår jag inte riktigt påståendet "om att det är ägarens ansvar att göra vad den kan för att överleva" som du skriver i #22. Javisst finns det lag på att du ska se till att du ger dina djur vård då de behöver det, men det betyder väl inte att du ska göra allt som står i din makt för att djur ska överleva. Dina egna djur får du avliva när du vill (men inte hur du vill). ## Comment 27 Author: jorgengustavsson Arcticas jo precis så är det ... Det är ditt ansvar att göra allt du kan för att dom ska överleva.. Exakt samma regler som gäller för zoon eller liknande.. Det säger väl sig själv att det är ägarens ansvar att se efter dom om du nu har dom ?? Självklart för mig i alla fall. Och ja det är ditt ansvar att göra vad du kan för att dom ska överleva.. Tror inte du får avliva hur du vill enligt lag men det låter jag vara osakt kan inte den biten. VORE dock konstigt om det inte finns en lag som reglerar det ;-) ## Comment 28 Author: idipidi #28 Tack och lov stämmer inte det du säger. Det finns absolut ingen lag eller regel som säger att man ska göra allt för att sjuka/svaga djur ska överleva. Däremot får man inte låta djur lida. Man får avliva hur många (fullt friska) djur som man vill, det är helt ok enligt lag! Det enda som regleras är hur avlivningen sker, men det är en helt annan fråga. För min del innebär det att jag aldrig skulle låta ungar självdö. Det är lidande! Istället avlivas de om jag bedömer att de har för dåliga chanser. I vissa fall stödmatar jag, men då menar jag just stödmatar. Av olika anledningar handmatar jag inte längre ungar som kräver 100% handmatning. Orkar inte riktigt utvecka det just nu, kanske gör det vid senare tillfälle. :)