# Dominant hane
Author: Linnet

Ja vad gör man egentligen. Har en 2 årig hane som gått mycket med honor. Han gick som liten med en annan un hane, det funkade inte särskilt bra för han var på den andra hela tiden. I vår/sommar har han gått med en vuxen yngre hane och han var väldigt dominant, den andra sprang och gömde sig hela tiden. Sen har han gått med honor under hösten och går nu tillsammans med en 3 månaders unge. Det funkar inte särskilt bra, inte så att dom slåss, men den lilla är livrädd, sitter i ett hörn eller bakom huset eller i huset hela dagarna. Dom har varit tillsammans i ca 3 veckor och det har varit likadant hela tiden, dom sitter aldrig nära varann utan är i var sitt hörn av buren, ibland jagar den äldre den lilla. Tycker så synd om ungen och skulle vilja byta kompis åt honom, har en 4 veckors unge som ska flytta från mamman. Men ska jag låta den dominanta hanen vara ensam då, tycker ju samtidigt att han ska ha en kompis, men om han inte samsas med sina burkompisar utan dom bara är rädda, så känns det inte bra heller? Hur gör ni andra med era avelshanar??

## Comment 1
Author: millib

Oftast går det bra att sätta n små pojkar ca 4-6 veckor till avelshanar men när de börjar bli könsmogna tar revirinstinkten över och den äldre hanen kan bli väldigt elak. Då får han hellre gå själv. Så är det med dominanta avelshanar eller hanar som träffat honor. Låt de yngre gå ihop istället och om det är möjligt låt avelshanen gå i buren bredvid så han har någon kompis iaf.

## Comment 2
Author: Lyan

Har tyvärr inga tips men undrar varför man sätter en sådan hane i avel överhuvudtaget. Det är väl inget temperament att vilja ha vidare?

## Comment 3
Author: millib

Det är ovanligt att nån hane som gått med hona tolererar en annan hane. Så hennes hane har fullt normalt temperament. Små bebishanar utgör inget hot och därför accepteras de tills de börjar bli könsmogna för då utgör de ett hot. Man kan säga att en hane som gått med hona vaktar henne fast hon inte är där.

## Comment 4
Author: Lyan

#3 Det vet jag men denna hanen var otrevlig och dominant redan som liten står det

## Comment 5
Author: millib

Förstår vad du menar. Jag personligen avlar på lugna stabila hanar som är lugna och fina med honor, uppfostrar smågrabbar lugnt men bestämt och som jag vet håller ordning på fler honor. Men fick nu en bebis efter två lugna fina föräldrar och han var yrvädret själv, hur nyfiken orädd och totalt vild. Han kommer nog lugna ner sig med tiden men har aldrig varit med om en sån liten popcornstudsare, haha. De ja vill ha sagt är att temeramentet behöver inte gå i arv, då marsvin är väldigt individuella. Men missade att han redan som lite var bråkig. Men vissa hanar är mer haniga är andra och är så otroligt inställda på sin livsuppgift, att föröka sig!

## Comment 6
Author: Lyan

#5 Jag vet att alla är individer men jag har svårt att tro att temperament inte går i arv, även om det kanske inte märks första generationen så finns det ändå där. Kan räkna upp flera linjer med dåligt temperament. Jag kan acceptera en hanig hane men inte en hane som beskrivs i #0

## Comment 7
Author: millib

Håller med! Man bör eller snarare ska välja sina avelsdjur med omsorg och inte endast efter typ och färg. Temperament är minst lika viktigt. Nu blev det lite OT men till TS, låt hanen sitta självnoch om du får bågon mer bebis kan du testa att sätta in den till honom vid 4veckor ålder och kolla hur det går.

## Comment 8
Author: Lyan

#7 Precis. Sitter precis och funderar på om jag ska starta en tråd om hur extremt jättesvårt det är att hitta bra pe långhår, väldigt många har tvivelaktigt temperament :-( Fast nu blev det ännu mer OT :-P

## Comment 9
Author: millib

Menar du pinkeyed?

## Comment 10
Author: Lyan

#9 Japp

## Comment 11
Author: millib

Föder du upp, vilken ras?

## Comment 12
Author: Lyan

#11 Ja, fast just nu står det rätt still eftersom jag inte har några avelsdjur. Kommer förhoppningsvis en kull till sommaren men det blir bara chocolate med en minimal chans att bära pe. Fick börja om helt eftersom jag tidigare födde upp satin och de flesta av mina är bärare. Målet är snygga och trevliga sheltie, coronet, texel och merino i beige, carob, lilac och grey

## Comment 13
Author: millib

Aha ok, jo Satiner vill man väl inte avla på med deras sjukdom. Fick hem en ursöt Peruanhona i söndas, Grey/vit :) Oj vad OT det blev nu

## Comment 14
Author: Linnet

Nu var han ju 3-4 månader ungefär när han sattes ihop med den första hanen, som var ungefär lika gammal, så klart att dom skulle göra upp om rangen. Innan hade han gått med en vuxen hane och så klart varit lägst i rang. Den hanen han gick med för ca 1 år sen var en vuxen hane och båda hade gått med honor när dom sattes ihop, där var han också den äldre. Dom gick tillsammans i ca 6 månader, sen sattes dom båda med honor. Ser honom absolut inte som nån "otrevlig" hane, bara dominant, som han givetvis har rätt att vara mot yngre hanar. Den yngre hanen som han går med nu var ca 2½ månad när dom sattes ihop, skulle kanske funka bättre med en yngre hane. Det har aldrig varit nåt slagsmål, hopsättningen gick över förväntan, men dom verkar inte uppskatta varandras sällskap, så jag ser det som att den vuxna hanen lika gärna kan vara själv och den yngre skulle må bättre med annat sällskap. Det jag egentligen undrar är om han mår dåligt av att vara ensam i sin bur eftersom dom ju ska vara två. Problemet kanske ligger hos den yngre hanen som verkar ovanligt rädd, tog hand om honom och hans bror, men brodern är omplacerad. Dom var båda fruktansvärt skygga och rädda.

Har alltså tre alternativ att välja på:

Låta dom fortsätta gå tillsammans

Låta den äldre gå ensam och sätta den yngre med en 4 veckor gammal unge.

Sätta den äldre med 4 veckor gamla ungen, som är hans son och försöka hitta ett nytt hem åt den andra.

Ska alltså inte ha kvar alla tre, den vuxna ska vara kvar antingen själv eller med nån av dom små.

## Comment 15
Author: _Charlie

Ska han fortsätta gå i avel? Annars hade jag nog kastrerat honom och satt med honor om det är där hans liv blir mest harmoniskt.

## Comment 16
Author: Lyan

#14 Aha, ok, fattade det som att han hade varit liten bebbe när han började tjafsa och att de han var taskig mot också var små bebisar. Tonåringar är ju lite svårare :-P

Prova med en riktigt liten bebis och se hur det går, eller kastrera som \_Charlie föreslog

## Comment 17
Author: Linnet

Jo han ska väl användas lite till i avel, vi ska nog avveckla så småningom, men nån kull då och då kanske det blir. Känns nu som att det är den yngre som bara är väldigt rädd och feg, dom har nog inte alls hållit på med dom nånting dom som hade honom tidigare och det känns lite som att han är rädd för alla rörelser och ljud, så jag tror jag har missbedömt hela situationen faktiskt. Tog bort husen bara för att se hur dom gör då. Den äldre är inte alls så att han jagar eller är dum på nåt sätt, men dom sitter inte gärna tillsammans ändå. Så dom kanske får fortsätta att vara tillsammans, men det vore intressant att se hur det skulle funka med vår 4 veckors hane och den äldre, för han som är 4 veckor är ganska mycket hanterad och ganska orädd, fast man kan ju inte hålla på att byta kompis bara hur som helst, så vi får se. En av dom små ska ju bort i alla fall.
