När jag började med marsvin (1997) så skulle det vara C-vitaminberikad pellets, blandningar med C-vitamin och vid behov havrekross som kraftfoder. 0,5 dl/djur och dag, inget snack (eller åtminstone väldigt sällan) att man skulle/kunde dra ner på det eller helt utesluta kraftfoder. I början av 2000-talet tig jag en liten paus från marsvinsvärlden, hade fortfarande marsvin hemma men var inte aktiv på utställningar etc längre. I början av 2004 hade jag bara en hona och en hane kvar och jag bestämde mig för att "börja om" och köpte in ett par marsvin till. Under dessa år hade diskussionen om kraftfodrets vara eller icke vara börjat diskuteras (åtminstone så upplevde jag det så här nere i södra Sverige) och jag tyckte att det som sas lätt vettigt, men då jag fortfarande var rätt ung (17 år) och inte hade någon mer kunskap om saken så fortsatte jag som jag gjort med de marsvinen jag hade haft tidigare. Jag valde även att leta information på nätet, prata med folk och så för att få kunskap och skapa mig en egen uppfattning om vad jag tror är bäst för mina marsvin. Jag kom fram till att det är fullständigt onödigt att välja kraftfoder som är C-vitaminberikat om det är enda orsaken till att man väljer just det fodret, vitaminet bryts ner i dagsljus, syrerikmiljö etc. Det är grönsakerna som ska tillgodose behovet av kraftfoder, inget annat. Blandningar som innehåller frö och annat onyttigt är inte heller det bästa, dessutom innehöll blandningen jag använde konstiga pelletssorter som jag inte visste mycket om. Jag tog bort den här blandningen. Sen kom det till pellets eller inte…? Jag visste att vissa uppfödare inte använde det, men även att andra gjorde det. Jag var lite "feg" och vågade inte ta bort pelletsen också, däremot så blev jag mer medveten om innehållet. Hög kalciumhalt är inte bra (kalcium :fosfor-halten ska vara rätt) och innehållet ska inte vara konstigheter. Jag bytte pellets till Lottie, som jag kände var bättre än det jag haft innan (kommer inte ihåg vad det märket hette). Havrekross då? Risken med havre var/är att det är fettbildande, perfekt till tunna djur och växande ungar (vilket det rekommenderades till förr). Det var dock problem för mig att få tag på lagom stora förpackningar med just havrekross. Antingen var det ett kilo, eller tjugofem kilo jag hittade. Inte lämpligt till runt åtta djur. Det sas att även mjäll kunde bli ett problem hos de som åt mycket havrekross. Jag upplevde inte att mina djur var riktigt friska, urinvägsproblem exempelvis dök upp med jämna mellanrum och jag misstänkte att pelletsen kunde vara en bidragande orsak till det. Bestämde mig för att sluta med pellets, men ville inte sluta att ge kraftfoder trots allt. Jag kände att det naturligaste borde vara att ge säd i form av olika sorters kross (det är en av delarna i pelletsen och den del jag gärna ville ha, men slippa andra tillsatser - varför ge tillverkad foder med tillsatser när det kan ges naturligt utan tillsatser, tänkte jag). Problemet var dessa stora säckar med kross. Jag och en kompis dom också hade marsvin och bodde nära varandra läste på om de olika sädesslagen och köpte havre-, vete-, korn- och rågkross som vi delade på. Djuren älskade det! Urinvägsproblemen försvann och djuren fick, enligt mig, bättre kroppar. Det var dock inget trevligt ställe vi fick säden från då det snart kryllade av baggar där… Det slängdes ut, rengjordes och vi testade igen - hoppades att det var en engångsgrej. Det var det tyvärr inte… Ingen av oss var direkt sugna att köpa därifrån fler gånger och vi hittade inget annat lämpligt ställe att köpa från. Jag visste att en uppfödarkompis hade havregryn till sina när hon hade bebisar. Jag hade också hört att det skulle svälla och ifrågasatte det. Hon sa att hon aldrig upplevt några problem med det och att hon visste fler som gav det till ungar, då det är lätt för dem att äta det. Kände att det skulle kunna vara något så efter ett tags funderande så bestämde jag mig för att testa. Innan jag vågade ge det till djuren så värmde jag upp gryn och vatten för att se så att det inte skulle svälla. Det svällde lite, men det var inte nämnvärt och ingenting som jag kände skulle kunna skada så de fick lite havregryn - vilket gick hur bra som helst. Jag gissar att det är lite samma myt dom säger att att man inte ska kasta risken över brudpar för att fåglarna kommer att dö då riset sväller i deras magar… Mina marsvin har numera mer eller mindre fri tillgång till havregryn, de äter inte extremt mycket utan jag fyller på några gånger per vecka. Pellets och blandningar har jag slutat med. Som komplement till havregrynen så får de kligröt någon gång i veckan och när jag har tur och lyckas få tag på lagom mycket (läs lite) kross till ett bra pris får se även lite sådant. Jag har också läst att marsvin inte ska äta havre, egentligen inte någon säd alls. Tycker dock aldrig att jag fått något bra svar på varför (mer än att marsvin är gräsätare och ska äta gräs/hö samt att säd inte växer på slätterna där marsvinen lever i Sydamerika och då ska de inte ha det; jag brukar då känna att det gör inte vitkål, grönkål etc heller och inte finns för fleecebäddar och dylikt heller…). Mina marsvin har ätit havregryn i runt sju-åtta år nu utan några problem så känner jag inte att det borde kunna vara skadligt för dem, borde ha märkt negativ hälsopåverkan eller så då tycker jag.

Mina grisar har rätt risiga tänder nu, då de är så gamla och tyvärr gått på djuraffärers gnagarblandningar i ca 5 år då jag inte visste bättre innan, så de kan inte riktigt tugga i sig pelletsen ordentligt och då är det perfekt med havregryn då de är mindre och mjukare 🙂 Det går med pellets men det tar alldeles för långt tid att tugga för dem bit för bit så nu består 75% av deras foderskål av havregryn och resten pellets. 😃 Sen kan jag ju säga att havregrynsgröt är en stor favorit! Minst en skål om dan går åt tihi 😂

Jag gav mina marsvin en massa olika foder och kände att  jag inte fattar vad som ligger i och valde då till slut att ge havregryn och mina killar älskar de och de mår fint och Milo som är vuxen har fint hull men även lilla killen Zero

Jag har inte forskat nåt kring ämnet havre till grisarna. Vet inte heller var detta uppstod eller hur.
Det enda jag har hört om havre är det jag har läst här på mif. Och det jag har läst har bara varit bra.

Jag har aldrig gillat tanken på att ge pellets till grisarna. Känns inte naturligt och man vet aldrig till 100 % vad det är i dessa produkter. När jag första gången läste att man kan ge havre istället kände jag en lättnad. Jag tänkte; äntligen något naturligt. Inget konstgjort. Jag var fast.

Har sedan dess gett havre i olika dess former sen dess och det har aldrig vart några problem med mina marsvin. Jag ger dem hel havre, vilket dem älskar 😃 Dem kan inte bara vräka i sig utan får jobba för maten. Om jag nån gång ger dem havregryn (vilket jag ger när den hela havren är slut) tittar dem på mig som om jag vore knäpp. Dem vill ha sin hela havre så dem kan sitta och skala sin mat 😃

Det blir lätt så på forum att vissa saker blir "sanningar". Tittar man sen hur det ser ut utanför forumet så kan det se helt annorlunda ut. Havregrynen är väl en typisk sån sak. Jag vill påstå att det är ovanligt utanför MiF att ge enbart havregryn som enda kraftfoder.

Sen tycker jag att det är stor skillnad mellan olika marsvin, vissa linjer och individer är t.ex. betydligt mer lättfödda än andra. Det spelar också stor roll hur bra hö man har tillgång till. Sen spelar marsvinens ålder roll och inte minst är det skillnad på att ha marsvin till sällskap och att ha marsvin i avel. Det jag försöker säga är att det som passar en person och dennes djur behöver inte passa andra.

Själv ger jag lite olika och blandar. Fri tillgång till ungar och ungdjur, begränsat till de äldre. Någon typ av müslifoder för häst, hel havre, kornkross, ofta någon typ av pellets. Kligröt med vetegroddar (bra med fett och e-vitamin) till de som behöver lite extra och extra lätt-ätet. Jag tror inte på att ge allt för ensidig kost till djuren. Sen har jag inte tillgång till kanonbra hö heller, så det spelar förstås in.