Vi har precis hämtat hem vår valp, som är 10 veckor, och han har inte visat intresse vare sig för fåglarna eller marsvinen.. Nu är det en retriever vi har skaffat. Han har sett fåglarna, men marsvinen har sin bur så högt så dem ser han inte. Men han hör dem och bryr sig inte om det heller. Jag kommer inte presentera honom för marsvinen förens jag har en bra lydnad på honom. Så jag kan ha mer kontroll över situaionen, och jag kommer inte låta honom umgås med dem, utan marsvin (och andra djur) är något man bara tittar på, inget man leker med.

Vad blir det för ras då, en vanlig sällskapshundsras? är det en "terrier/"land" jakt hund kan det vara en annan sak…

Är det terrier eller liknande skulle jag verkligen vänta tills jag hade en bra lydnad.. Avdramatisera marsvinen för hunden, gör dem "tråkiga", sen finns ju alltid drifter kvar i hunden, så lämna en hund med mindre djur, som kan ses som byta, aldrig!

#3 Det var det jag tänkte, att en jakthund/terrier kan se marsvinet som byte. Har en kompis som sagt att hon tror att hon inte kan hälsa på oss längre (hon har en Jack Russel) … men det ser inte jag som ett jätte problem vill de komma hit får hon sätta hunden på plats tycker jag samt att vi kan tillfälligt ha dem i ett annat rum helt enkelt än köket :… känns inte som en bra anledning att vi inte ska skaffa djur bara för att en kompis med familj har skaffat en jakthund…

Min pappa har en jack russel som är uppväxt med marsvin. Jag bodde fortfarande hemma när vi skaffade Flora (hunden) och hon lärde sig snabbt att man inte fick vara hårdhänt mot marsvinen. När hon var ganska liten blev hon dessutom "åthutad" av ett av marsvinen när hon var för närgången och sedan dess är hon väldigt reserverad mot dem. Nu har jag ju flyttat hemifrån sedan många år tillbaka men Flora vet fortfarande vad som gäller ang marsvinen. I julas var pappa marsvinsvakt åt alla 10 marsvin och det gick jättebra, Flora bryr sig inte om dem mer än att hon gärna vill nosa på bebisarna. :-) Och med det vill jag ha sagt att jag tror att det går att lära de flesta raser (jack russel terriern är ju en utpräglad råttjägare) vad de får och inte får göra mot marsvinen.

#5 Det kan nog funka som du säger, men det beror nog också på hur mycket instinkt de har, vissa har mer & vissa mindre, de med mer har nog svårare att låta bli. Men som du sa är det ju mycket lättare med att lära en valp, än en vuxen hund med redan rotat beteende (vet att den här tjejen jagar råttor )

Vad kul Fannie!!! Vad är det för ras? :)

Det är en dvärgschnauzer (vid namnet Olga :P) Det är en "råtthund" men hur gör ma marsvin ointressanta?

Om jag nu lyckas att sätta in en bild så e de på olga :)

Olga :D

Gå in här http://fiffan.webs.com/minamarsvin.htm och kolla på bilden längst ner för att se hur mina marsvin bor och det kanske gör det lättare att ge mig råd :D

(hittar inte samma bild på datan, swå kan nte lägga upp den här ^^,)

Ojoj… schnautzer är ju inte heller direkt nån lätt ras… Ganska "på" & envis… Kanske clickerträning kan va nåt? Men kom ihåg att de e en lite valp som kommer hem till er. Ta det försiktigt, både med tanke på piggarna & valpens ringa ålder. I & med att den växer upp med marsvin ska de säkert gå bra. Lycka till!

Vi har tre hundar (tibetanska terrier) och alla går att ha med inne hos marsvinen (den yngsta 3½ år, får dock bara vara med när jag har 110% uppmärksamhet på honom). Den äldsta tycker marsvinen är otäcka (ett av marsvinen bet till honom på nosen när han var för närgången n'r han var valp) så han är det inga problem att lämna honom ensam när jag exempelvis byter vatten eller så, han går bara runt och luktar på golvet eller äter upp deras pellets. Mellanhunden får vara med när jag är där inne, dock behöver jag inte ha all min uppmärksamhet på honom, han sitter sidan om bokhylleburarna och tittar på dem och viftar på svansen. Alla tre hundarna vet att de inte får lov att gå in i marsvinsrummet utan min tillåtelse och de sätter sig utanför (utom den äldsta som slutat bry sig om det nu på äldre dagar) även om gallret inte är för dörren (vilket det alltid är om jag inte är där inne typ).

Jag har gjort så att efter att de bott här i nån vecka (så att vo lärt känna varandra) har jag tagit ut ett lugnt marsvin som inte blir rädd för hastiga rörelser och satt mig ner på huk på golvet med det på benen (låter bara en liten bit av rumpan vara synlig på den sidan hunden kommer) och kallat på vovven och när den närmar sig tar jag och bromsar hunden och ser till att jag håller i den på ett sånt sätt att jag lätt kan bromsa den om den skulle göra något samidigt som jag håller marsvinet så att jag lätt kan resa mig om hunden skulle bli för ivrig. Sen får vovven lukta och pussa etc på marsvinet, så fort hunden blir för våldsam (slår med tassar, biter eller annat som jag anser opassande) så säger jag NEJ och reser mig med marsvinet och går. När vovven gör som den ska (är lugn, allra helst ignorerar) berömmer jag och så har jag gjort från några gånger om dagen till någon gång i veckan eller så beroende på hur jag haft tid och ork. Jag är nöjd med hur mina hundar är i närheten av marsvinen.

Kan berätta en historia som utspelade sig när den yngste var runt 5-6 månader eller så.
Mina marsvin bor i ett rum p vår ovanvåning med ett kompostgaller framför dörren. Jag har ett burskåp och två bokhylleburar.
Vi hade grins för tramman där nere men av någon anlednng hade den inte blivit stängd ordentligt och Love (hunden) hade gått upp (utan att jag visste om det just då).
Jag hörde dock att det lät som något i marsvnsrummet (marsvinen sprang) och upptäckte då att valpen var borta. Sprang uppför trappan och fram till marsvinsrummet. Kompostgallret stod som det skulle framför dörren men mitt i den ena bokhylleburen låg Love, full av spån i hela ansiktet och åt pellets.
Livrädd blev jag och sprang in i rummet och fick tag på hunden i nackskinnet och "slet" hur honom ur buren och bar ut honom samt sa att det var NEJ och atfy att göra så. Marsvinen satt som klisstrade runt insidan av buren men ingen var skadad och ingen verkade ha tagit skada av det inträffade.

Hur han lyckats ta sin in i marsvinsrummet var det ingen som förstod förrän några månader senare när vi var på en hundutställning ch hade tagit med fyra kompostgaller (utöver buren) för att alla tre skulle få plats. Vi gick in i tätet brevid för att prata lite med uppfödaren och plötsligt kom Love springande, satte tillbaka honom i hagen och vände för att gå igen när vi såg hur han hoppade upp på gallret och sen klättrade över. Uppfödaren berättade då om hans mormorsmormor som klättrat över ett staket (flera gånger) som var mer än 1½ meter högt!

När vi kom hem från utställningen fixades kompostgaller för marsvinsrummet som gick upp i taket så att han inte under några omständigheter skulle kunna ta sig in och det har aldrig skett igen.
Nu för tiden är det bara et kompostgaller som står för dörren och han har inte gjort en anydan till att klättra in igen (han vill nog ine se sin "mamma" så arg en gång till;-P).

Lycka til med din sötis-valp!

Jag tänkte också vänja vår hundvalp med marsvinen men hon är FÖR nyfiken (samojed) så jag litar inte på att hon inte skulle göra nånting som skulle kunna skrämma ihjäl eller skada dem.

Mina marsvin står i köket och det skulle underlätta att jag slapp ha konpostgaller runt buren, skulle de då funka att vara utan så valpen inte gör en sån stor grej av de och så fort den vissar intresse att hoppa på buren så säger man nej.

Är det bra att visa hunden marsvinen eller ska an bara ta upp ett marsvin och börja kela med det och säger nej om den hoppar eller ökar man bara lusten att vara nyfiken på de den inte får komma nära?

Gör marsvinen ointressanta genom att avleda hundens intresse genom att fresta med godis eller leksak, beroende på vad hunden tycker är roligt. Massor med beröm när den struntar i marsvinen och bryr sig om något annat istället. Avleder man så är det en form av positiv inlärning. "Jag struntar i marsvinen och får ha dragkamp istället med matte istället. Hurra vad kul" tänker hunden.

Kommandot nej tar lite tid att lära in, så ha koll. Avleda hundens intresse kan man göra från början. Man behvöver inte lära den att vara nyfiken. "Titta, vílken fin korv jag har i handen. Åh, vad du är duktig. Kom så får du den goda korven av matte"

Min keeshond (vaktspets) är inte särskilt intresserad av marsvinen. Flera marsvin har bitit till henne när hon varit för närgången, så hon håller sig på sin kant. Hon kan bli svartsjuk när man håller på med marsvinen och måste alltid kolla om de äter något hon gillar.

Är hundvakt åt en JRT hon kan omöjligen vara i samma rum. Om jag stänger dörren så står hon där och gnäller. Så ett tips är att lära in det vid valpålder. Då är det säkert inga problem.

har en terrier och han går fint fint med mina råtter :)

Har en jackrussel terrier och hon är bästa vän med mina marsvin, hon vaktar dom som sina egna barn. Hon tvättar dom och går efter dom när dom är ute och springer. Hon har växt upp med marsvinen så därför så funkar det så bra.

Har en golden retriever och en lagotto och båda är jätte snälla, golden retriever pussar mina marsvin (jag håller dom i mitt knä eller i famnen) och lagotto valpen har ännu bara fått nosa, han är ju liten och busig så vill inte riskera att han ger dom nåt tjuvnyp ;)