Jag tror precis tvärtom, att det kommer bli fullt liv i luckan och han kommer bli som ett nytt marsvin om en liten hanbebis kommer och gör honom sällskap. Hela han kommer leva upp.
För att ta ett exempel: när min ena hona blev ensam kvar levde hon själv i ca tre månader. Tyckte inte jag märkte någon speciell skillnad, förrän hon fick en ny vän. Jisses vad hon blev glad, så full av liv, det verkligen sken om henne! Som om hon precis börjat leva.

Jag kan ju inte garantera att ditt marsvin kommer tycka om det, men min erfarenhet säger att de flesta ensamma marsvin blir glada när de får sällskap. Speciellt bra brukar det ju gå också om han får en liten bebishane på ca fem veckor, då blir det inte bråk.

Så jag tycker du ska skaffa en kompis till honom. Kanske det är just vad han behöver =)

Håller helt med Theriss. Skaffa en kompis och han kommer att bli som ny igen.

Det låter väldigt mysigt det där om att han kanske blir som ny.
Då gäller det bara att övertala mamma också …

Kram Hanna

Kul att du har en gamling som heter Sune, själv har en omplacerings kille som jag också döpte till Sune. Han lever verkligen upp när han får sällskap, dom gånger han har varit ensam så har han faktiskt varit deprimerad.
Jag har nu en liten marsvins bäbis, brunis, som jag nog ska sälja men så började jag tänka att Sune kanske kunde ha honom som kompis men då blir jag lite nervös, far och son, Spike och Groggy var ihop från det Groggy var bäbis, sen delade jag på dom och lät dom gå tillsammans med varsin tjej, nu kan jag inte ha dom ihop då dom bara slåss.

Om Sune får denna Brunis till kompis och jag aldrig delar dom åt, kan dom börja slåss ändå efter ett tag? Eller är det helt säkert att dom kommer att komma sams?

Då Sune tydligen inte kan få bäbisar så har han fått gått länge med Ursula och när han blev ensam i en egen liten bur blev han så ledsen…

Abico, Säg till din mamma att det faktiskt är LAG sedan 2003 att marsvin inte får vara ensamma, för de är flockdjur. De kan faktiskt tillslut ge upp livsgnistan och bara sätta sig i ett hörn och dö av ensamhet.

 det är en himla bra lag som kom där, jag ser på Sune vad deprimerad han blir utan sällskap och dom som hade honom förut hade bara honom och dom tyckte det verkade rätt hem för honom att få komma hit till oss som hade fler marsvin.  därför skänkte dom bort honom för det var viktigare för dom att han fick det bra än att dumpa honom till första bästa så att säga.
Sune tror att han är en hund, så cool.

Haha, jag bankade in det i mammas huvve i början att det var lag på de :P då gav hon med sig, och nu har jag ju två tösar som är underbart söta :) förresten, Blondie har inte bitit i Melvis öra något mer, så nu är hon helt "sår" lös :D

Så bra att Blondie har slutat bitas.

Aaah :D fast de kommer väl :P

Min Sera är nästan likadan när hon är ute på golvet helt själv. När jag är nära henne springer runt mig lite och när Calypso är ute är hon helt avslappnad men lugn och följer efter honom hela tiden, det kan han bli irriterad på ibland

Sera vill inte röra på sig när hon är ute på golvet själv eftersom att hon känner sig osäker. Kanske är det även så med Sune? Precis som Diana61 säger är det lag på att ha sällskap till marsvin, Sune kanske piggar upp sig om han får en kamrat?

Jag kan sätta en peng på att Sune kommer att bli hur glad och sprallig och pratglad som helst om han får en kompis.

Tror nog Sune skulle leva upp med en kompis!

Det är möjligt att han blir på bättre humör med en kompis,  men vi provade så sent som i sommras hade han marsvins sälskap, han bodde under två veckor hemma hoss några kompisar med marsvin och dom hade fått nosa på varandra och haft burarna intill och sådant, men Sune visade sig väldigt morrig.

Det kan ju hända att det funkar med en yngre gris, men då blir det ju säkert så att jag blir sittandes här om ett år eller så med ett ensamt han marsvin igen, så ska han ha en bäbis kompis och sedan går det några år och vips så är den fd. bäbisen ensam …

Så är de det här med tid också, jag har ju både Sune och hamstern Cesar här hemma, dessutom är hela min familj aktiva i ridklubben och med i styrelsen osv. så halva veckan spenderar vi därute, tyvärr ska man också hinna med skolan och prov å allt -.-

Det känns som om jag slingrar mig ur nu, jag vill Sunes bästa men det känns inte som om jag själv klarar så mycket fler djur överallt, hamstrar, marsvin, hästar, fiskar. Så Sune får nog fortsätta att nöja sig med mig och min familj som sällskap.

Kram Hanna och Sune

Hm,. jo jag förstår dig. Men kanske är två marsvin inte jobbigare än ett? :)

#14 - Jag har haft fem marsvin samtidigt och det var inga större problem ^^, så på det sättet skulle det funka, men jag är rädd för att bli sittandes med marsvin i tio år frammåt. Jag har haft marsvin sedan jag var fem (med mammas hjälp de första åren iof.) och jag vill liksom komma vidare, det känns inte som om jag har samma intresse längre och det vore inte rättvist mot marsvinen, då ser jag hellre att jag ger mitt yttersta för Sune så som jag gjort hittils tills han får går vidare, och sedan skippar jag marsvin tills jag känner att intresset finns igen.

Kram Hanna

Men om du känner så att du inte vill ha fler marsvin just nu, och Sune är gammal, då kan man kanske låta det vara… om du inte har styrka nog att omplacera honom till ett hem där han får kompis (men vem vill det liksom..) För jag förstår dig mycket väl, om du skaffar en unge till honom, så om kanske tre år är Sune borta och då är den nya ensam istället…

Det finns som jag kan komma på två saker man kan göra. Den ena har jag sagt, och den andra är att kastrera Sune och skaffa en lika gammal hona till honom. Kruxet med den planen är att det kanske inte är så smart att söva ett gammalt marsvin…

#15 och #16. Det finns faktiskt tvärtemot att göra :) leta efter en kastrerad eller steriliserad hona åt honom, det är ganska "lätt" att hitta, vissa kastrerar sina marsvins honor när dom fått en kull och det gått riktigt illa (kastrera på honor menas att allt med parning osv tas bort), så dom tagit det lugna före det olugna, sen så finns det dom som steriliserar (bara tar bort det nödvändigaste) och det brukar det finnas gott om också :)

#16 - Trevligt med någon som förstår :)
Att omplacera honom är inget allternativ för mig, har man skaffat ett djur så ska man ju ta han dom det resten av livet, det är ansvaret man tar på sig. Så har jag alltid sagt och då måste jag ju följa det själv med ^^ Det här med hona som är lika gammal och så, det låter ju intressant …
#16 + #17 - Är det störst chans att hitta en sådan hona hoss en uppfödare?

Kram Hanna och Sune

Jag tycker du tänker rätt som inte skaffar en unge om du inte känner att du vill fortsätta med marsvin sen.

När min Sabrina dog i somras o lämnade Vanessa ensam ville jag ha en äldra kompis till henne pga jag inte tål marsvin o inte tänkt fortsätta så därför var en unge inget alternativ. Jag hade turen o hittade en kastrerad hane, som blivit ensam, hos en uppfödare o de två funkar jättebra tillsammans!

Kan tillägga att Vanessa var 3 år när hon blev ensam o Roy var 4½ år när han flyttade hit. Inga problem alls att sätta ihop dom! Då hade Vanessa varit ensam ca 3 veckor o Roy ett par månader.

#18. Ja, oftast, vad jag har sett och hört, men det finns säkert privat också :)

#17 haha hade jag inte ens en tanke på =P Men det är ju klart att man kan hitta en hona som inte kan få ungar istället, det gör ju det hela lite enklare =) Fast jag har inte direkt hört talas om så många kastrerade/steriliserade honor i mina dar.. Men det är ju värt att kolla upp, man kanske hittar en steril hona annars.

#18 Jo klart det är ett ansvar man har, men om man inte tycker om sitt djur behåller man det antagligen inte. Men om jag förstått det rätt vill du inte skiljas från Sune, då känns det liksom inte som att du ska behöva det heller… Är han din familjemedlem vill du väl helst inte göra dig av med honom kan jag tänka mig. Så satsa på en steril/kastrerad/sterisliserad ungefär lika gammal hona om du kan hitta någon =)