Haiya är öppen ca ett halvt finger. Kan hon vara det utan att det har satts igång? Är det kört nu? Kan 8 dagar för tidiga ungar överleva??

Men fy så hemskt =(  hoppas verkligen att det kommer att gå bra

Ett halvt finger öppen kan de vara rätt länge innan det är dags, så det i  sig behöver inte vara alarmerande. Men jag kan inte svara på din fråga om risken att hon sats igång för tidigt.

Håller tummar att allt går bra!

*Kram*

Nej! :'(

Jag hade tagit kontakt med Maria på Oops. Hon har bra koll på sådana här situationer

Jag tycker du tänkt rätt. Få bort alla barnafödarlukter från Haya och hoppas på det bästa. Kört är det inte det är långt ifrån säkert att hon föder för tidigt även om hon säkerligen påverkats. Hennes viktkurva ser bra ut och allt har väl funkat hittills med henne va? Jag tror att om dräktigheten är normal är det mindre risk att de släpper ungarna för tidigt. Jag håller tummarna!

Nu är jag tråkig för det är så trist att få goda råd för sent… men personligen har jag helt slutat att ha dräktiga honor i samma bur. Det har hänt att honor här fött pga. av att burkomisen fött. Det har gått hyfsat bra även om minst en gång var eländig eftersom den igångsatta honan fick svaga värkar och en väldigt utdragen förlossning som dödade två av de tre ungarna men de var fullgångna. Jag kan trösta dig med att alla gånger det hänt här har ungarna varit fullgångna, jag tror risken att dras med är större när kullen är fullgången nu har Haya en vecka kvar så troligen släpper hon dem inte.

Tack så mycket för era svar.

Jag var tvungen att åka och lämna mina barn på skolan och det kändes förjävligt att lämna Haiya. Det var med hjärtat i halsgropen jag närmade mig henne och kände försiktigt på magen. Ungarna ligger än så länge kvar i magen.

Jag har inte haft dräktiuga honor i samma bur förut, men tänkte att eftersom de bara hade 2 dagar mellan varandra var det ju jätteskönt att de kunde gå i samma bur. Aldrig tänkte jag då "tänk om en föder för tidigt och drar med sig den andra…"

Usch jag är så orolig över att mista sista kullen också. :(

Jag tror inte heller att risken är jättestor att Haiya sätts igång, om hon mår bra.

Personligen hade jag inte vågat att flytta ut den dräktiga honan, med risk för stress med miljöombyte etc. Hade dock städat ur buren omgående så att blodigt spån etc försvunnit.

Jag har aldrig haft dräktiga honor tillsammans, just för risken att de sätter igång varandra samt om båda skulle föda innan jag hittat de första ungarna kan det vara svårt att veta vilka som hör till vilken mamma, och det vill jag veta.

Har däremot haft honor som varit dräktiga samtidigt i olika burar och jag är säker på att en av honorna gick igång på grund av en annan födde /ungarna föddes med mindre än fyra timmars mellanrum). Mamma nummer två mådde inte helt hundra och ungarna var inte riktigt fullgågna (tre av fyra dog). Hona nummer tre (bodde i buren precis sidan om hona nummer ett) fortsatte sin dräktighet i tolv dagar till, hon mådde helt bra.

Jag tror inte att det gör någon jätteskillnad angående lukter om de fortsätter att gå ihop eller inte, det är snarare hur Humla mår och Haiya känner sig.
Min uppfattning är att de utsöndrar en väldig massa dofter i alla fall, mina hanar brukar bli som tokiga i samband med att honorna föder.

Jag skrev i den andra tråden, men skriver här också.
Var väldigt uppmärksam på hur Humla mår nu, inte alls otroligt att du behöver stödmata henne nu för att hon ska klara sig. Jag hade satt in stödmating i förebyggande även om det kanske inte är nödvändigt, likaså en massa "godis" ofta, ofta, ofta för att hon verkligen äter. Tycker ofta att de verkar gå ner sig när ungarna kommer alltför tidigt.

Jättetråkigt med ungarna, men hoppas att det går bra med Humla (och Haiya såklart).

Oj då…. :-( Jag håller en tumme hårt att det ska gå bra med andra kullen.

Tack för att ni ger mig lite hopp. Jag känner mig inställd på att förlora nästa kull också, det vilar någon förbannelse över Nums marsvin. :(

Jag kommer stödmata dom båda två. Det är det minsta jag kan göra. Hellre i onödan än inte alls.

Neej fy vad trist! Jag och grisarna håller tummar och tassar för dig!

Tänka sig att det faktiskt gömde sig hela 4 ungar i den magen. 3 mini Plura och en riktig harlequin.

Ja stödmata båda.

Jag håller trummarna. tror som sagt att om Haya mår bra och har en normal dräktighet så kommer det här inte att påverka henne.

Tummarna hålls här i Uppsala.

Pussa Samsung!

#12 Tack, det ska jag göra. Han bor med CB och verkar gilla läget riktigt bra. Duktiga på att uppvakta är han. ;)

Jag kan inte låta bli att återigen undra vad jag gör för fel. Hur kan 2 kullar på rad födas för tidigt? Något måste ju JAG ha gjort, varför får annars alla andra kull på kull som går bra och förlorar någon enstaka unge då och då? Jag förlorar alla! Här har det nu fötts 10 ungar varav 2 överlevt. Vad är det för skitstatistik?

De går i rymliga burar.
De får havre, fiberhavre, kornkross varje dag.
De har alltid rent och rikligt med vatten.
Burarna städas var fjärde dag.
De har minst ett gömställe var.
De får lusern och dammfritt hö från bonde varje dag.
De får grönsaker varje dag (morötter, vitkål, blomkål, persilja, groddar, broccoli, etc)
Kligröt ett par gånger i veckan.
Barnen får inte röra burarna och får leka så mycket de vill i sitt rum, bara de är lugna i lägenheten.

VAD GÖR JAG FÖR FEL??

Kan inte tillägga mer än vad som redan sagts, håller tummarna för er!

Tack för alla tummar…

Både Laptops kull och Humlas kull hade Plura som pappa. Det har väl inget samband? Haiyas har också Plura som pappa…

Håller tummarna här med! Jag tror Haiya klarar det utmärkt :)

Det är ju tyvärr sådant här som kan hända oavsett hur väl förberedd och påläst man är. Marsvin är ju extra utsatta med sina långa dräktigheter och det är massor som kan gå fel, absolut inte bara hos dig. Själv har jag förlorat tre mammor, en i livmoderframfall (det var min andra kull), en i toxicos och en i trolig eclampsi. Ungar har också dött utan att ha gått att rädda. Tyvärr får man acceptera att riskerna alltid finns, men med erfarenhet och kunskap kan man förhindra en hel del, men fortfarande går det inte att förhindra allt. En hjärtekram till dig!

Jag tror inte du gör något fel! Jag tror du har äcklig otur bara.

Det är inte så att andra får kull på kull och förlorarar bara enstaka ungar. Jag förstår att det känns så nu men så är det inte. Det dör marsvinsungar överallt stugorna och även vuxna marsvin. Marsvinsavel är så här. Du är inte unik!

I år har jag haft jättetur hittills har aldrig haft så mycket tur. Sex kullar totalt 24 ungar och bara en har dött alla andra och mammorna mår prima. Men du ska veta att jag är förundrad över min lycka det är nästan för bra för att vara sant. Annat var det hösten -09 då var det inte roligt alls! Då föddes många dödfödda ungar, en kull kastades och käkades upp dessutom miste jag två vuxna marsvin och två ungdjur jag tänkt behålla under samma period. Då var det inte roligt. Jag kan säga att jag fortfarande inte hittat någon annan förklaring för dett än ren otur.

Tack för att ni talar vett i mig, jag förstår innerst inne att det inte är mitt fel. Jag gör ju allt rätt. Mina marsvin sköts exemplariskt, i många fall bättre än andra nystartade uppfödare. Ändå blir det så här. Det enda jag kan tänka mig jag skulle gjort annorlunda är satt in stödmatning tidigare på Humla.

Huruvida det skulle gjort att hon behöll kullen eller inte vet inte jag, och jag beskyller mig något hemskt pga det. Tänk om..

Näe, Haiyas kull måste gå bra. Jag måste få uppleva känslan av en lyckad dräktighet just nu, jag vet inte om jag klarar ännu en kastad kull om jag ska vara ärlig. Det tömmer en totalt på all glädje. :/

Jag tror inte Plura är orsaken det är troligen en slump. Det finns någon smittsam sak (vet inte riktigt vad det är) som ger aborterade foster hos smittade marsvin. Tror inte det är vanligt och just nu verkar inte smittan gå runt det var några år sedan det var aktuellt. Plura kommer från en uppfödning där sånna problem inte finns så att han skulle vara smittad är mycket osannolikt. Om det inte är detta så har jag svårt att tro att en speciell hane har någon inverkan. Förstår att du grubblar… :-(

Haiya ligger ner i buren och kurrar för sig själv. Brr.. brr.. brr..

Varför kurrar hon. Det är tyst i lägenheten. Har hon ont? :/

#19 Okej, nej jag tror inte heller det finns något samband.. men det vore skönt att hitta orsaken.

Hur stor chans tror ni det är för ungar att överleva om de föds dag 62? Finns det någon chans över huvud taget?

Ush vad tråkigt! Fy, hoppas hoppas hon håller ungarna inne tills dem är redo.Jag o mina marsvin håller tummarna för er!

Jag har pratat med Mia på Oops nu och det känns lugnande att återigen fått höra att jag gjort rätt. Man tror att man är så jäkla förberedd och kan allt, och så plötsligt står man och skakar och vet inte vad man ska göra.

Jag blir mörkrädd när jag tänker på alla småflickor som tar kullar. Jag som ändå räknar mig till enormt påläst och även en hel del erfaren blir ändå helt handfallen. Hur är det då för dom om något sådant här händer?

Mia tyckte jag ska aktivera och störa Haiya och fortsätta hålla henne avskiljd från marsvinsrummet. Om hon blir störd kan man med tur avstanna det som påbörjats.

Jag tror hon har tvättat ungarna. Jag tror hon är igångsatt. Och jag tror ungarna kommer i natt. Men för varje timme ökar ju chansen att de överlever.

Jag ska dra iväg nu och handla. Grönsaker, och fortimel.

Håll alla tummar ni har att de inte kommer än på några dagar!

Det är så himla himla sorgligt och hemskt att förlora nyfödda bebisar, jag känner verkligen med dig. 

Jag har fått två kullar för tidigt, i den första var det en dödfödd outvecklad unge som troligen drog igång det - bebisarnas mamma slutade gå upp i vikt och sen kom ungarna. Den minsta av de tre levande var hemskt prematur och jag kämpade så med henne, i ett dygn som kändes som år, när hon dog kunde jag nästan inte känna glädje över de andra ungarna (som båda klarade sig). Man knyter ju an till dem så otroligt fort när de är små och svaga.

Den andra tidiga kullen föddes på dygn 52… Den enda orsaken jag kan komma på till att hon satte igång med att föda var att det brötades och borrades i rummet intill och att hon blev skrämd av det. Marsvinen visade dock ingen stress över ljuden innan och det gick otroligt fort från att det började borras till att hon födde… Ett par av bebisarna levde när de föddes och jag blev tvungen att ta bort dem, så fruktansvärt. Jag vill komma fram till att det inte var mitt fel i något av fallen, och så är det i dina fall också. Du kunde inte gjort mer än du gjort nu. Och i slutändan, hur glad man än är över bebisarna så är ju mammorna det viktigaste. Mina honor klarade sig, sistnämnda fick en ny kull senare utan problem. Hoppas att det går bra med Humla med, många många styrkekramar.

Tack Hanna, visst är det mammorna som räknas. Det är lätt att glömma bort det i stundens sorg. Man har väntat och väntat och glatt sig så över ungarna som ska komma, och så är allt över inom loppet av ett ögonblick.

Självklart är det viktigast att Humla mår bra och överlever och tar sig igenom den märkliga situationen av att bli mamma men inte ha några ungar att ta hand om. Hon är ännu ung och vi kan prova igen i framtiden.

Däremot finns inte längre Plura. Och jag ville så gärna behålla en eller att par ungar efter honom. Det är det som gör ondast. Nu försvann hälften av hans ungar. Om nästa kull försvinner med, försvinner hela Plura. :(

#21 - Mina ungar som föddes på dygn 52 hade inte en chans. Pälslösa och, ja, chanslösa (en av bebbarna på bild). Den andra tidiga kullen kom på dygn 67, det är inte värst tidigt egentligen - men för mina bebisar var det det. Ungarna där vägde 62g, 54g och 38g… Och jag tror att det har mycket med vikten att göra, de två större var små och klena i jämförelse med 138g bebben som föddes i min senaste kull liksom. Men de kunde sitta upp och piggnade till mer för varje timme. 38grammaren var tunnhårig, svag, hade dålig balans och kunde inte sitta upp ordentligt. Hon bodde i min BH och jag fuktade hennes läppar med vatten, tidiga bebisar kan oftast inte svälja så det går inte att få i dom någonting egentligen…

Dina bebisar bör ju vara någonstans mellan mina kullar, så jag vet inte riktigt hur det kan bli, det vet ju ingen. Men jag tror verkligen att det har massor med vikten att göra. Två lite större ungar har klart större chanser än fyra små. 

Maria på Oops är ett jättebra stöd hon har mycket erfarenhet och hjälpte mig massor!

Och BH-bebben som var minst i nästa kull, lilla hjärtat, får lite ont i magen av att tänka på henne fortfarande. Tänk om hon hade klarat sig liksom, åhh.

Åh, liten. :( Nej den var ju verkligen bara ett foster den på bilden. :(

Om jag jämför med Humlas ungar nu. Humlas ungar låg på 45-50 gram 10 dagar för tidigt och var 4 stycken. De hade alla päls förutom det vanliga tunnhåriga/pälslösa magen på prematurer.

Haiyas ungar är 2 dagar äldre. Det ger ju hennes ungar större chans.

MEN. Och här får jag väl ångra att jag hoppats på många ungar. Jag tror Haiya har fler ungar än Humla.

På Humla kunde jag knappt känna ungarna. Ibland lite små sparkar på ena sidan så där.

På Haiya har jag kunnat känna dom LÅNGT ut mot skinnet under ett bra tag nu. Jag har känt hur de vänt sig mot min hand. Därför har jag trorr på 2 ungar på Humla, 4 på Haiya. Tänk om Haiya har 5-6 stycken.

Då är oddsen inte stora.

Här ser man tydligare att hon var dåligt behårad. De som vägde mer hade bättre med päls. Här har hon inte dött ännu, hon dog jätteplötsligt på natten när det precis börjat vända… Men hon hade som sagt dålig balans och kunde inte sitta upp själv.

Oj så söt BH-bebben var. ♥

När Laptop fick sin kull vägde denna 50 gram och avled efter ett par timmar. Den var född 1-2 veckor för tidigt. Hade den inte varit sårskadad med uppätet kön kanske….

Bill lever! Om jag inte minns helt galet är han född på dag 61. Mamma Lemon toxade och fick fem bebisar. De var alla pyttesmå och väldigt korthåriga. De tre minsta var väldigt svaga från början men Bill och hans bror var en störlek stötrre än syskonen och de båda klarade att ta emot maten jag gav den. Tyvärr brorsan plötsligt och oväntat efter några dagar men Bill klarade sig. Jag matade och toalettade honom dag och natt de första veckorna men det gick! Strax ska han bli pappa! Men han är och kommer säkert att förbli en liten hane.

Min Bill

Tack Bill för att du är en sådan solskenshistoria som skänker stort hopp!

Dag 61 och 1 av 5 överlevde med hårt jobb.

Jobbet gör jag med ett leende på läpparna om så bara 1 får överleva!

Haiya ligger ännu och kurrar då och då. Äter lite hö. Kurrar lite mer. Jag tror det är på gång. Varför skulle hon annars kurra för sig själv om något inte var obehagligt…

Jag tycker även att hon tvättar sig ovanligt mycket mellan benen.

För Haiya är det en konstig dag idag. Det finns många saker man kan kurra åt. Mata henne med gräs massor av gott gräs! :-)

#34 Jo, det har du rätt i. Mycket konstig dag. Mia sa att hon kanske pratar med bebisarna, undrar var dom är. Hon har ju sett dom. Hon tvättade ju antagligen dom och trodde kanske det var henne ungar…?

Det är mycket jag och Maria inte är överens om men på sådant här så är hon ovärdelig!

Jag hoppas verkligen att allt går bra för Haiya! Aitlin här hemma mår inte heller särskilt bra :-(

Jag har varit iväg och handlat stödmat och annat nu.

Inga bebisar än iaf!

Hur man ska våga somna utan uppsikt över eventuellt födda ungar i natt vet jag inte… De är ju så "duktiga" och föder på natten/tidig morgon så man hinner ju inte ta dom. :/

Håller tummarna!

Kan du inte ställa klockan och kolla till henne några gånger i natt?

#39 Jag ska göra det. Sover bara så otroligt djupt men jag ska försöka iaf.

Åhh…håller tummar å tår att allt går bra med Haiya!

Aptiten på båda två är väldigt god iaf, det är ju skönt. Båda har gluffsat i sig 10 ml banangröt precis, och sitter nu och tuggar på ett lass persilja.

Dubbelt

En  god nyhet är att Haiya inte öppnat sig mer än det halva fingret hon var öppen igår, under dagen. Förhoppningsvis håller hon sig ett tag till. Men man vet ju aldrig. Det kan ju gå fort.

Följer den här sorgliga tråden och hoppas att Haiya kniper ihop ett tag till. Jag vill ju oxå att Plura skall finnas kvar i några bebisar.

Som andra skrivit, de kan vara öppna ett bra tag innan förlossningen. När det gäller kurrandet har jag haft honor som lite irriterat kurrat när ungarna sparkar för mycket. Jag har även hört att honan kan vilja kommunicera med sina ofödda på detta sätt. Så det kan vara helt normalt att hon kurrar.

Önskar verkligen att de som tänker ta kull utan så mycket marsvinserfarenhet läser tråden innan de sätter ihop en hona och hane. Mycket kan hända.

Och en kram till dig som verkar ha haft maximal otur på en gång med dina marsvin

Tack så mycket Arinah.

Inga bebisar ännu tack och lov. Hoppas hon klarar det ett tag till.

#46 Vad skönt. Vi håller tummar och tassar för Haiya och ungarna.

Hon äter verkligen som en häst, vilket är otroligt bra. Jag kan stödmata henne i buren, stoppar in en spruta lite då och då och hon tuggar i sig när hon är hungrig och slutar när hon är mätt.

Förutom sitt hö har hon idag ätit 10 ml banangröt och typ 30 ml morotspure och ett helt lass med persilja.

Hon behöver nog egentligen inte stödmatas men jag tar inga risker nu, hon får äta så mycket hon vill ha av det goda jag köpt hem. Hellre för mycket än för lite.

Om det satts igång ska hon föda inom 2 dygn efter att hon kom i kontakt med bebisarna. Hon har passerat en fjärdedel av den tiden än så länge. 3 fjärdedelar kvar. Hon har inte öppnat sig mer sen i morse.

Kämpa på _Charlie!

Tittar in här för att se hur det går för er som väntar smått. Har förstått att uppfödning kan vara en känslomässig berg-och-dalbana, eftersom riskerna för nyfödda ungar och dräktiga honor är så stora.

Charlie! Kanske gillar du inte det jag tänker skriva nu och kanske har jag fel…… Men jag tar risken.

Om stress kan framkalla för tidig födsel undrar jag om det kan vara så att även mänsklig oro och stress kan påverka honorna. Om så är - det vet säkert #34 och andra erfarna uppfödare bättre - så behöver dina honor känna sig lugna och trygga när du sköter om dem.

Du har ett så stort hjärta och varje rad du skriver berättar om hur mycket du bryr dig om dina marsvin. Och du har verkligen haft otur…… Men försök att ta det lugnt. Tänk inte ut elände i förväg! Du gör ju allt du kan för Haiya och Humla. Mer kan du inte göra rent praktiskt. Anklaga inte dig själv för det som är "naturens grymhet". Ta en dag i sänder och tillåt dig själv att koppla av mellan varven! Klarar du det så kommer du att må bättre.

Jag vet för lite om uppfödning för att ge råd om omvårdnaden. Det gör ni andra mycket bättre. Fantastiskt att se hur ni delar med er till Charlie!

MINA VARMASTE TANKAR OCH  HOPPFULLA LYCKÖNSKNINGAR TILL HAIYA OCH HUMLA!

Tack Mirinda! Självklart är jag lugn när jag tar hand om mina små, men det är klart att de kanske kan känna av sådant som inte är meningen att de ska känna av. :)

Haiya har knipit och är fortfarande öppen ett halvt finger. Dag 63 nu! ;)

#52 Håller tummarna att hon ska behålla sina bebisar tills det är dags och att det går bra !

Tack!

3/4 av de kritiska 2 dygnen har gått, och inga bebisar ännu. Jag kan ana en lite större öppning på henne, men vet inte om jag inbillar mig. Iaf är det bara ca ett halvt finger ännu.

Om hon inte fött i morgon bitti, är faran över då?

#54 hur många dagar har hon kvar tills hon ska ha ungar?

Vad skönt att hon fortfarande kniper! =)

Håller tummar. För varje dag ökar ju chanserna. Wii´s bebis kom på dygn 67, hen kröp väl mer än gick de fösta timmarna men har fö varit hur pigg som helst. Fast godisgrisen berättade att magpie ofta går kortare än 70 dagar.

#55 Idag har hon gått 63 dagar så hon har en vecka kvar till fullgånget +/- ett par dagar.

#57 ok hoppas att allt kommer att gå bra

Dag 64 och inga ungar ännu. Jag kan inte låta bli att tända lite hopp!

Fick höra att korthåriga raser brukar föda på dygn 68 och långhåriga på dygn 70. Vet inte om det stämmer, men isf är hon ju nästan fullgången nu.