Absolut flera honor ihop. Många gånger. Har aldrig varit med om att honor dragit igång varandra, men vet att det förekommer. Kanske är olika linjer olika känsliga för detta eller så är det andra omständigheter som spelar in. Idealt tycker jag är att ha två honor med samma hane och sen plocka ut hanen några veckor innan första födseln. Minst stress på så sätt.

Möblerar helst inte om alls efter kanske 6:e veckan. Skulle jag ha en väldigt snäll hona att sätta den dräktiga med, kanske en mesig unghona eller så, där jag är säker på att det inte blir tjafs. Då kan jag nog tänja på den regeln. Plus att det beror på vad alternativet är. En ensam dräktig hona är sällan en bra idé. Å andra sidan vill jag inte att en dräktig hona hamnar i tjafs överhuvudtaget, oavsett när i dräktigheten det är. Åtminstone vill jag inte att hon ska vara den som blir nertryckt i buren. En dräktig hona som är hon som sätter en vekare på hona på plats känns mer okej (mindre stressande).

Man har visat på andra djurslag att stress under dräktigheten kan påverka fostren negativt på ett sätt som påverkar dem hela livet.

Jag vill att dräktiga honor ska ha sällskap av andra snälla honor. Att hon har sällskap är bra dels för att de ofta äter bättre då (konkurrens om maten) och att de rör på sig mer (stillasittande är en riskfaktor). Förutom de uppenbara anledningarna då.

1. Jag försöker undvika att ha två dräktiga i samma bur som har närmare än två veckor mellan beräknad födsel. Jag har ett par dåliga erfarenheter då honor som varit fullgångna dragits med att föda när burkompisen gjort det och då haft svaga värkar som resulterat i ungar som dött vid födseln. Vet inte om det är vetenskapligt bevisat men eftersom det hänt här två gånger chansar jag inte igen. Men jag vet att andra uppfödare har dem tillsammans och det går bra så det kan vara jag som är lite fånig kanske. lite orolig över detta just nu eftersom jag satt ihop fyra kärlekspar men har bara tre lämpliga burar där jag vill ha honor med kullar.

2. Så fort jag känner de första fosterrörelserna ser jag till att honan hamnar i en stabil honflock i den bur som ungarna sen kommer att födas i. Efter det flyttas hon inte. ibland händer det att någon flyttar ur buren men då handlar det oftast om ungdjur som inte hr något inflytande på flockens rangordning. Vid ett par tillfällen har jag flyttat bort djur som jag tycker stör den dräktiga men annars ska så lite som möjligt ändras i hennes miljö de sista tre veckorna. Veckan innan födsel undviker jag att rodda om även i andra burar omkring för att undvika stress.

Tack för era svar #1,2!

En till fråga:

3. Hur hade ni gjort i nedanstående situation?

-Hona 1 är i princip fullgången dräktig och går med odräktiga Hona 2. Hona 3 är 6 veckor gången i sin dräktighet och går med sin pojkvän. Eftersom jag trodde att Hona 1 skulle haft sina ungar redan för 9 dagar sedan hade jag tänkt att när ungarna och Hona 1 landat i livet, skulle Hona 3 flytta från pojkvännen och in med Hona 1 och Hona 2. Nu har ju Hona 1 inte fött än, men bör göra när som. Hona 3 måste separeras från pojkvännen snart, och kan jag inte sätta henne med Hona 1 och 2 då, så har hon inget sällskap. Hur hade ni gjort i denna situationen?

Kan tilläggas att jag äntligen fått ihop alla andra 4 honor i en jättehärlig flock, och vill inte möblera om mer i denna flocken då ena honan där i är dräktig och det är tänkt att hon ska föda i flocken. Hon är den som gått kortast tid, troligen 4-5 veckor.

#3 Hm den var klurig. Jag tror jag hade väntat tills ungarna är födda och ca fyra dygn gamla och då sätta in 3 med 1 och 2. Det jag inte skulle göra är åtminstone att ändra för henne som ska få bäbisar precis nu.

Skulle låta hona 1 och 2 få fortsätta gå ihop. Där har du nog inte så mycket val. Hona 3 skulle jag försöka hitta lämpligt sällskap till. Antingen om det betyder en snäll hona, eller att sätta henne till flocken om du tror att det kommer fungera smidigt. Eller om det inte går att du låter hanen gå kvar och antingen håller koll och plockar ut honom direkt efter födseln eller låter honom gå kvar. En omparning är absolut ingen katastrof på en hona i bra kondition och något som många uppfödare gör då och då. Dock måste man då vara supernoa med att inte låta honom gå kvar mer än kanske 3 veckor om honan får honungar i kullen.

Sämsta alternativet är att låta henne gå själv. I det fallet skulle jag nog plocka ut hanen precis innan födseln, men jag kan tänka mig att andra resonerar annorlunda och hellre tar den stressen nu direkt. Men jag gillar verkligen inte honornas stillasittande beteende när de sitter själva…

Jag byter för övrigt helst inte sällskap till en hona med ungar heller. De behöver lugn och ro. Först när ungarna börjar närma sig fyra veckor börjar jag mixtra med sånt. OM det inte handlar om ungar eller unghonor.

Tack! Att sätta hona 3 till flocken tror jag är väldigt olämpligt då hon och en annan ställde till med ordentliga slagsmål med alla som kom i deras väg då detta försöktes för några veckor sedan.

Nu går en av bråkstakarna ihop med dom andra utan problem, men denna 6 veckors dräktiga honan vågar jag inte chansa en ihopsättning med både för hennes och flockens skull, utan den flocken vill jag inte röra mer efter kaoset som var sist. I alla fall inte på ett bra tag, om jag kan låta bli.

Jag vill inte sätta Hona 3 själv. Jag hade en annan hona själv hela sista veckan av hennes dräktighet då burkompisen kastade sin kull när hon var i buren och jag blev rädd, och hon låg under sitt hus och burrade för sig själv hela veckan, det vill jag inte göra om, om jag kan låta bli.

Jag vill heller inte störa för Hona 1 nu så nära inpå förlossningen, så jag sätter inte in henne innan hon har fått sina ungar.

Så av alla alternativen återstår:

1. Sätta ihop Hona 1, Hona 2 och Hona 3 när Hona 1 fött ungarna och alla har landat. Detta innebär att hona 3 bör vara 7-9 veckor gången och bör egentligen ha ro runt sig.

2. Låta Hona 3 gå kvar med pojkvännen och hoppas att jag hinner ta ut honom innan omparning sker. Jag har missat alla förlossningarna och har inte jättestort hopp om att jag hinner.

3. Låta hona 3 gå kvar med pojkvännen och låta omparning ske.

Jag är inte jätteglad för omparning på en gång, å andra sidan är hon i mycket god kondition, antagligen den bästa kroppen jag haft på en dräktig hona. Hon är 11 månader och bär sin första kull.

är inte speciellt erfaren uppfödare, men åsikter o tankar kan man väl ha i alla fall

1. jag har haft 2 dräktiga hitills och båda gick tillsammans. dock var den enda honan i 5e veckan när den andre födde. så jag vågar inte säga hur det gäller med den 6e. men, jag tror inte att honan skulle få för sig att sparka ut sina ungar redan vid 6v, då har de ju just börjat sparka och hormoncykeln har inte gått länge nog. jag vet att man inte ska jämföra tamgrisar och vildsvin, men jag har svårt att se hur  en hel flock med honor i det vilda plötsligt föder i 6e-7e veckan bara för att en hona började. det går emot naturen, villket är lite konstigt. däremot om det bara är en veckas skillad, kan jag tänka mig att honan mycket väl kan få för sig att hon också är tillräckligt långt gången.

2. har de setts förut? vet de redan sin rang? 6v. är en lång tid, men jag tror endå inte de glömt. har de setts förut, och ingen av honorna är speciellt bossiga utan mer go with the flow, så tror jag inte att den nykomna honan får för sig att bråka med en högdräktig tjej. vi har en väldigt dominerande hona, när hon brunstar så bråkar hon med alla, jagar dem, stressar. utom de höggravida. dem låter hon bli. undrar om inte marsvin känner av sådant.

3. jag skulle satt ned henne till den dräktiga honan o kompisen. bevaka, du känner ju dina grisar. känner du av att det uppstår stress och ser konfliktliknande beteende, flytta henne därifrån igen. så hade jag gjort. se till att det inte finns något att tjafsa om, typ första bästa höplats, hus, lukten på honan kan du nog neutralizera lite ifall du har våtservetter hemma.

jag tror det går bra :)

Hm… eller ta en mespropp ur din större fungerande flock och sätt hona 3 med henne.

*vinkar* Jag har ett förslag se till att få hem Loppan snabbt som 17 ;)