Hade en kattunge som skrek nästan hela tiden pga uppmärksamhet 24/7.

Den fick namnet Skrikis, dock gick det bort när hon blev 8-12 veckor och nu skriker hon inte mera. Hon vart bara tyst när hon kunde ligga och kura på något varmt eller så.

Har de något vuxet marsvin som sällskap? En äldre hane kan nog skänka lite trygghet tror jag.

Tyvärr har de inget äldre sällskap. Jag har 4 andra hanar som nu går i 2 välfungerande par, och de vill jag inte bryta när jag inte vet om jag kommer behålla ungarna eller inte. :/

synd om honom och dina öron som får höra detta så ofta tycker du ska köpa honom en bur vän

När jag har haft sjuka marsvin som ätit dåligt har de varit hysteriska, skrikit på mat konstant. Det har flera gånger fått mig att förstå att det faktiskt är något problem med marsvinet. Jag tycker det låter som att han är konstant hungrig och det kan innebära att han kanske har problem med tänderna eller något annat som gör att han har svårt att ta upp maten. Det råkar inte vara samma unge som hoppade upp i matskålen för några dagar sedan, innan du hade satt ner den? Växer han i rätt takt med de andra ungarna?

Jag tror iaf inte att han saknar trygghet, eftersom det är ett tiggarskrik? :)

#4 Va? Han har ju 3 burvänner?

#5 Jag ska absolut kolla igenom honom noga. Det är inte samma unge som hoppade upp i matskålen. ;) Alla ungarna växer på bra, och har jag inte helt fel nu är detta den enda som sticker ut storleksmässigt, han är nämligen rejält mycket större än sina 6 syskon. Om det inte är hans bror.. Det är en av bläsarna, de jag ännu inte håller isär utan mitt papper. ;) Jag ska kika..

Jag hade fel, det var inte den största utan den andra bläsen, Eskil. ;) Framtänderna ser fina ut och vikten ligger omkring samma som sina syskon.

Då är han nog bara ett matvrak! :)

Ja, han är nog det. Skrikpelle! Det lägger sig kanske snart. ;) Hade jag varit säker på att de alla skulle stanna kunde jag gett de varsin större hane som kompis, men jag vågar inte sära på mina hanpar nu och riskera att de inte går ihop igen senare. Därför tänkte jag hålla dessa 4 tillsammans ett tag om de går med på det. De busar rätt hårt med varandra emellanåt, men verkar i det stora hela nöjda över att ha bröderna samlade.

Har du möjlighet att sätta honom (och hans burkompisar) i ett annat rum några dagar så att han inte hör de andra marsvinen (om du inte redan har det så vill säga)?

Den första kullen jag hade gjorde ungefär så, från det att de flyttade från mamma så skev de i princip oavbrutet och det var på mamma de kallade - de hörde ju henne. Vi vet att det var så eftersom vi testade att plocka upp mamman och sätta ner henne hos dem igen några dagar senare, för att kolla, varpå de tystnade båda två och nöjt kröp in och la sig under henne.
Vi flyttade därför deras bur så att de inte var i närheten av mamma och resten av marsvinen, när de inte längre kunde höra dem så dröjde det inte alltför länge innan de gav upp och tystnade.

#10 Tusen tack för tipset! Klart han ropar på mamma!! Han ser ju henne och syskonen från sin bur. *slå mig själv dumt i pannan* De sitter i översta buren och på golvet nedanför står gallerburen med mammor och systrar, klart han hör och ser dom därifrån. Så sorgligt. Lilla plutt. :D Jag ska flytta ut dom från de andra marsvinen.

De var sena dessa ungarna… De började dansa och klättra på mamma för ett par dagar sedan, strax efter 4 veckor, som normalt. Men trots det diade de allihopa ännu. Det är nog det senaste jag haft diande ungar som haft en normal uppväxt.

Hur har det blivit, har han tystnat/lugnat sig?

#12 De flyttade ut för några timmar sedan. ;) Än så länge är han tyst. :)

Men vad härligt med detta forum att vi kan tipsa och råda oss medlemmar i allehanda ting samt frågor rörande våra marsvin.

Tyckte denna tråd var rörande läsning och visst känner man väl alltför väl igen sig i texten #11, mer än en gång har man väl slagit sig för pannan över "tilt i hjärnan"? Men turligt nog finns det oftast någon härinne som kan "öppna ens ögon".

Hur har det gått för den lille morsgrisen? 😃