Stackars er och stackars Lilli. Det är svårt att veta varför hon inte vaknade ur narkosen, men det är inte helt ovanligt att sådant händer, tyvärr.

Lurva behöver en ny kompis nu, hon kan inte vara ensam. Nya kompisen behöver inte vara lika gammal som hon - det viktiga är att båda marsvinen har samma kön.

Beklagar:
Marsvin kan vara känsliga vid narkos och kan ju vara dolda hjärtfel mm.

Ni måste inte ha en som är i samma ålder, går bra både äldre och yngre när det kommer till honor.

Det finns marsvin som tillhör dom där 5% som inte klararen sådan operation. Jag beklagar verkligen att ditt marsvin tillhörde dom där 5%. Jag har ett marsvin som fick urinsten sommaren 2014 och som opererades och klarde det och mår idag bra. Men jag tog en väldig stor risk. En sådan risk tar jag inte igen. Jag kunde ha förlorat honom i stället. Jag kan tipsa om en bra  hemsida där det finns hjälp att få om era marsvin drabbas av urinsten och ni inte vill ta den där stora risken som jag tog. Jag har Tyskland att tacka att 2 av mina 3  marsvin som drabbades av urinsten sommaren 2014 lever i dag.  Men kom ihåg. Det går inte att bota urinsten, bara lindra besvären så att ditt/dina marsvin kan få leva längre.

1 burk allrodin UTI kn med 125 tabletter i räcker i 6 månader.

http://www.fuetternundfit.de/Heimtiere/Nager/Harnapparat/

Hemsidan är på tyska. Så har man programet  Goggle Chrome på sin dator som översätter tyska till svenska så är det till bra hjälp. Lycka till :)

Vad sorgligt att hon dog. Beklagar!

Det finns 2 medel i Tyskland som biter på urinsten. Dock funkar de bättre för den ena sorten urinsten. Struvitstenar har jag t.o.m. löst upp med med nåt som heter Eurologist http://www.naturheilkunde-bei-tieren.de/ineurologist.html
Och så finns det något som heter Lysium, som jag tror fungerade bättre calciumoxalatstenar:
http://www.naturheilkunde-bei-tieren.de/inlysium.html

Jag vet att det enl logiken inte fungerar att lösa upp urinstenar men vi såg framsteg på röntgenbilder och till slut var stenarna borta. De små resterna måste ha kissats ut till slut. Jag kan inte förklara detta, då logiken säger att stenar inte kan lösas upp. Men det har fungerat på flera marsvin, dock inte på alla fullt ut. MEN jag antar att stenarna i vissa fall var orsakat av fel foder så när grisarna kom till mig med urinstenarna så ändrade jag maten och behandlade de och sedan bildades det inga nya stenar.

#4 Hur vet en vilken sorts stenar det är? Vad ger du för mat till dina grisar vardagligt? Är orolig för att en av mina kanske håller på att utveckla,håller koll och går såklart till veterinären om det blir värre eller så, men nojar en del över vad för mat som är bäst att ge osv. Det mina får mest av för c-vitamin är broccoli och paprika. De är inte så glada i vitkål, blomkål eller kålrot men slutar de få annat "godare" så… "/ De är mina ögonstenar, har egentligen knappt belägg för att den ene skulle vara på väg att få men tycker kisset är lite mörkare och såg två vita fläckar när han kissat på en kudde… Kan dock vara analsäcksklet?! "/

#2 om marsvinet hade haft hjärtfel så hade dom inte opererat marsvinet,

Hej JonnaCecilia,

veterinären kan analysera vad det är för typ av urinsten.

Problemet med marsvin är att de kommer från en miljö där det knappt finns någon kalk i maten, så kroppen har anpassat sig till det. Marsvin använder nästan all kalcium som finns i fodret. Det blir ett problem när man tar marsvinet till en miljö där det förekommer mer kalk i maten. I den maten vi erbjuder finns alldeles för mycket kalk och det kan i vissa fall leda till att urinstenar utvecklas.

Det är inte alla marsvin som utvecklar urinstenar, vissa verkar ha anlag till det medans andra trots höga halter kalk i urinblåsan inte gör det.  Viktigt är att de dricker mycket eller att de får vätskerik mat, dvs färskfoder. För ju mer vätska de kissar ut, desto mindre är risken att kalk samlas i blåsan och att det hinner bli en urinsten.

Det krävs lite saker att kalk i urinblåsan blir till en urinsten, men ju mer kalk som finns i urinblåsan, desto högre är risken för det. Ofta ser man det att de kissar ut kalkrester. Det kan vara super fin vit "sand", nästan som pulver och det kan vara grövre. Ju grövre det blir, desto jobbigare att kissa ut och desto större är chansen att kristallerna retar slemmhinnan i urinvägarna. Det kan leda till att infektioner lättare kan uppstå i urinvägarna och om det händer så ändras pH-värdet i urinblåsan till en syrligare miljö. Det ökar risk för att det bildas urinstenar om jag kommer ihåg det rätt i alla fall. Men det finns fler faktorer.

Jag brukar försöka att undvika torrfoder, och ev ge lite mindre av den typen foder som innehåller ovanlig höga halter calcium. Samtidigt som det inte är så farligt när det är i färskfodret, som t.ex. maskros, fänkål. För då kissar de ut det med vätskan som finns i maten. Värre blir det med torrfoder, för då måste de dricka stora mängder vatten som kompensation och det gör de kanske inte alltid.

Så länge du inte har problemet med urinstenar hade jag inte brytt mig så mkt om det. Men du kan ju öka färskfodret lite och minska torrfoder och torkade grönsaker. Men alltså vid urinstenar är ejentligen även höet för kalkigt och det måste de ju ha. Så jag tycker mer om att utöka vätskeintaget m alla medel.

Det du har sett i urinen var säkert kalk och urinen kan missfärgas av maten. T.ex. maskros, selleri, rödbeta osv. Gällande c-vitamin: va inte orolig för det heller. Med lite varierande kost får de i regel i sig det de behöver.

Njut av dina ögonstenar och oroa dig inte för mycket i onödan ;-)

Tack för ditt utförliga svar Görkan! Har sett små vita mjöliga fläckar ibland efter att de kissat, därav min oro. Men om det är som du säger så är det inte mycket jag kan göra mer än jag redan gör, de får bra färsk mat, bara lite havregryn pga lätt att tappa vikt och massa hö av så bra kvalitet jag kan få tag på! Dessutom är det ju bra om kalket då faktiskt kommer ut med kisset! :)