Nu fick jag lära mig lite med om OD, tack Ida :)

#0 Ta inte detta fel nu, men vissa saker du skriver kan jag inte hålla med om, eller så är jag ett undantag med mycket tur.

Nu har jag inte haft jätte många kullar, men något jag inte kan hålla med dig om är följande:
"Satiner är även extra drabbade av kalkbrist vid dräktigheter/digivning och svaga ungar något som tyder på att det rör sig om en störning i kalkupptag/omsättning."

5 av 10 kullar här hemma har varit med satinhonor, ingen av dessa har drabbats av kalkbrist. Varken under eller efter dräktigheten.

Att ungarna skulle vara svagare på något sätt, kan jag inte hålla med om ihäller.

Något jag märkte när jag tog över min och mammas uppfödning helt, var att ungarna och honan blir mycket starkare om de har till gång till mycket kraft foder. Detta spelade ingen roll om det var en satin eller icke satin hona som var mamma.

Om man går in på min hemsida (www.starlights.webb.se), så tog jag över uppfödningen efter kull 6. Alltså kull 7 är min "första", denna kullen fick nästan inget kraftfoder, eftersom när vi haft de föregående kullarna var det alltid att honor som fick mycket kraftfoder insjuknade "alltid" i toxicos.

Men efter den kullen blev jag så trött på alla små ungar som behövdes stödmatas för att klara sig. Så jag hörde med flera olika uppfödare, och det vissade sig att de som gav mycket kraftfoder hade nästan inga som helst problem med dräktigheter + att ungarna blev större.

Så när min kull 8 skulle bli till, så var det mycket kraftfoder som gällde. Å som man ser sen på kull 8-10 så är de ungarna större än föregående (alla över 90g) + att inga ungar i dessa kullar har behövts stödmatas.

Kan ju tilllägas att det är samma hona som är mamma till kull 8 och 10, som det var till kull7.

Sen då kull 9, är efter en satin + satin parning, sånna som många verkar ha massor emot.
Där födes i alla fall 4st pigga satiner som vägde mellan 104 - 126g, inte många som kan få sådana vikter på så stor kull med icke satins ens.

Men jag tror att som Ida nämner att kosten kan ha en betydelse i det hela.
Har under åren med satiner utfodrat med carrier och lottie pellets, "såndana pellets som är farliga pga. det är för mycket kalcium i det", så kanske har det extra tillskottet gjort så att jag har slupigt uppleva OD bland våra satiner.

Kanske ska tillägga att mina marsvin får även rättså mycket kraftfoder även om de inte är dräktiga.
Så att kosten kan ha betydelse tror jag.

Men mina satiner får ingen annorlunda kost jämnfört med mina andra marsvin, utan alla äter samma och mår jätte bra.
Så speciall kost för satiner behöver man ju inte ha, eftersom det jag ger även fungerar på "vanliga" marsvin.

#2 #3 Precis mina tankar….

Men så som jag förstått det har inte dina satiner OD och då borde de ju inte heller ha dessa problem med dräktigheter, så det är väl inte så konstigt? Det jag menar är att det hänger samman, dessa kalkbrister vid dräktigheter och problemen med skelettet. Det är olika symptom på samma sak.

Men oavsett så kan ett djur med OD kan som jag skrev visa bara ett eller flera symptom. Och om de utvecklar OD sent borde de rimligen inte heller ha problem med kullarna. Att det är vanigare med kalkbrist hos satiner innebär ju inte att alla honor eller ens i närheten av alla honor, drabbas.

Det finns dock många som kan vittna om kalkbrist hos satinhonor men som fortfarande hävdar att OD inte finns. 

Om anlaget för OD är kopplat till satinanlaget (med kopplat menar jag den genetiska termen kopplat) och det mesta tyder på det just nu, så ska det inte spela någon som helst roll om man parar satin+satin eller om man bara använder bärare.

#5 Min satin linje jag har hemma  är fria från OD ingen har haft några utbrott, mina honor  är från en anna n linje heller inga  utbrott i deras led..

Använder man linjer i aveln där det inte finss några tecken och ger dem kalcium grönsaker så klara dem sig det bordde väl uppfödare veta som faktiskt tar fram  friska satiner.

Jag tänker inte diskuter saken med  de som redan bestämmt sig att alla satiner har det för det är rent skit snack.. Som att säga att alla vegetarianer lider av benskörhet…

Det är ju helt fantastiskt i så fall. På allvar alltså. Jag önskar av hela mitt hjärta att det går att bygga upp friska linjer igen, men alla de undersökningar som gjorts gör att jag tyvärr tvivlar.

Kan du inte skriva om dem till MM? Hur gamla blir de i genomsnitt? Är några äldre djur (4-5 år plus) röntgade? Dessa djur borde vara högintressanta för den finska studien.

Varifrån kommer den linjen? Vad skiljer den från de vanliga satin goldenlinjerna? Alltså de som funnits hos Timiels, Verkavikens o.s.v.?

Jag är alltså genuint intresserad och har inte "bestämt mig" för någonting. Jag säger bara att hittills har ingen visat upp en frisk linje. 

En undran bara. Varför ska du då ge dem extra kalciumrika grönsaker om de är friska?

#7 Varför behöver vi kalcium?

Jag har haft en  hane som heter verkavikens Emil, Sen har jag två honor En från Duetten´s Polly och en Muffe´s Pollie, pigga och glada indevider..

Emil  dog men inte av OD utan av en hjärnblödning.. 4 år gammal.

Men betalar nån så kan jag lägga mina satiner under röntgen absolut för att överbevisa att de är friska.

Men skulle någon Av mina visa tecken på OD så hade jag tagit samtliga djur ur den linken ur avel…

#7 Föklar varför jag sett mer djur icke satin med Od sytom ???

Självklart behöver alla djur kalcium, men jag förstod det som att du menar att satiner behöver mer? Har precis för mig att du skrev det i en annan tråd. Om det inte var så du menade så tar jag tillbaks frågan.

Det finns en hel del annat som kan likna OD, c-vitaminbrist t.ex. Men det finns inte heller något som hindrar att andra raser skulle kunna få "äkta" OD. Däremot verkar det inte finnas någon annan ras som verkar ha sjukdomsgenen kopplad till anlaget som ger själva rasen. Och med kopplad menar jag fortfarande den genetiska termen kopplad.

Synd att du inte vill svara på mina frågor. Jag förstår fortfarande inte vad det är som gör att du konstaterar att din linje är frisk. Det enda du sagt är att några djur i avelsbar ålder inte visar symptom och att en hane inte visade symptom när han dog vid fyra års ålder?

Om du har äldre (fem år eller mer) satiner så kan du väl göra ett försök att söka pengar från SMF till röntgen? Du kan ju inte få mer än ett nej. Det vore ju oerhört intressant om det nu fanns en frisk linje att basera fortsatt avel på.

Nu blir ju inte satiner så gammla som andr marsvin men det är inget som menar att de  är OD utan det är bara ett antagande.

Kom igen när du har mer än ett antagande om dessa djur..

Det är det här som är så tråkigt, att det är svårt att hålla en öppen diskussion.

Jag förstår inte riktigt ditt senaste inlägg trots att jag läst det flera gånger. Men du får kalla det vad du vill, OD, satinsjuka eller något helt annat. Det jag menar när jag skriver OD är den skelettförändring man sett hos samtliga äldre satiner som röntgats (och de flesta yngre).

Dom ändringarna finns också på vanliga marsvin helst om får för lite kalcium grönsaker vilket är ganska vanligt..

Vad har du för belägg för det?

Har du läst den undersökning som man gjort? Samtliga satiner som man röntgade hade urkalkningar men ingen icke-satin.

Enligt flera olika veterinärer kan såna här urkalkningar inte uppkomma av dålig kost utan beror på någon sjukdom, troligen genetisk. Det här sa veterinärer redan -99 efter att ha sett röntgenbilder på en väns satiner. De två var kullsystrar som växte upp tillsammans men den ena blev sjuk innan den var ett år gammal medan den andra var jättefin och i bra hull tills den var ungefär tre år då den började få svullna leder. Vet. trodde då på stukning, men det gick tilbaks och återkom senare. Man röntgade då och såg samma förändringar som på systern. Vet. konstaterade att det definitivt var något genetiskt. Det här var långt innan det börjad pratas om OD och vi trodde att det var något specifikt för den linjen (en linje som vann en hel del då). Uppfödaren var dock inte ett dugg intresserad av uppgifterna. När vi började höra oss för var det flera som beskrev diffusa problem med satiner, men ingen hade röntgat.

Sen, alltså ett antal år senare, läste jag en artikel där man systematiskt röntgat ett antal marsvin och beskrev problemen och då föll bitarna på plats, vad som hade drabbat min väns marsvin ett antal år tidigare. Detta ledde fram till artikeln i MM.

Sedan dess har det framkommit att samma förändringar i Sverige finns hos egentligen alla satinvarianter/färger. Konstaterade fall som jag känner till finns hos grey (flera fall), beige, chocolate (flera fall), diverse agouti och argente, ett antal goldens, ett antal buff, saffron, cream, lemon, pe white, satinlånghår, danska satinteddy och även hos korsade satinpettar. Utöver dessa känner jag till ett konstaterat fall hos en icke-satin.

Runt om i Europa har man nu uppmärksammat problemen och i Finland och Tyskland har det som sagt lett till att man infört förbud. Tror du att man gjort det för att man vill vara elak?

Det är ju oftast de dåliga djuren man undersöker så jag tror det är ganska överdrivet..

DSom jag sa så är urklakning av skelletet  oftast ett tecken på dålig kost, även hos marsvin.

Jag tror inte de röntgar " de andra marsvinen så det är klart att man inte hittar något.

Jag har derimot sett vanliga marsvin som haft och dött av OD pågrund av dålig kost.

Allt vad proffesorer säger är korrekt i labbet men sällan  ute i världen.

De linjer jag har har det aldrig varit ett problem.

Fast de jag frågat kanske ljuger vem vet….

#5 Jag menar inte att problemet inte finns, och att mina aldrig kommer att få OD bara för att mina tidigare inte visat symptom.
Det får du inte tor att jag menar!

Utan risken finns ju där hela tiden då jag inte tycker om att para för närma släcktingar med varandra, utan tar ofta och lånar in hanar.

Jag har inte alls mycket Verkavikens i mina linjer, som du kanske läste i den andra tråden.
Sen Timiels, har jag inget av alls, men jag lånade en hane som var där ifrån en gång.
Han hette Tiniels Uther, satincrested som var över 4år och visade inga som helst syptom, en mycket pigg och kelsjuk hane.
Detta var ju något som var väldigt positivt, då en sådan gammal satinhane var så pigg och hade inga symptom på OD.

Men som sagt, jag tror att kosten kan spela en stor roll i det hela… Att satins kanske behöver mer kalk för att de kanske har svårt att ta upp det lr liknande….

#11 Humm förstår inte riktigt ihäller det inlägget… Mina satiner har blivit 4-6år precis som alla andra marsvin här hemma. Jag har bara haft 2st som blivit över 7år.
Så jag tycker inte det är någon skildnad.

#15 Du får inte bli sur på mig nu Marita, men jag bara undrar hur du vet att de dött av OD och inte av kalkbrist lr liknande…? Det är ju en viss skildnad… Röntgade du dem?

# 15 Därför att jag  har läst om symtomen på OD och kalkbrist och  det som jag såg har inte stämt in på regelrätt kalkbrist.

OD är dessutom  ett annat ord för kalkbrist urklakning av skellet.

Bara det att det fått ett namn hos satiner.

Anna jag blir inte arg på dig så no worrys at all..

#18 Okej, vad bra

Jag är beredd att röngta min satinhanne som jag tänkt använda i avel, men får man ett säkert värde på det? Jag menar det om han inte visar något symtom på röngten nu (han är 3 år), är det då säkert att han inte kommer att utveckla OD senare i livet? Jag har pratat med min veterinär tidigare om det här och även om hon är väldigt okunnig på marsvin så sa hon att hon skulle kunna se om det fanns urkalkning i skelettet. Man skulle inte heller behöva söva marsvinet för att få en plåt. Låter det rimligt? Hur har man röngtat de andra?

Om jag sedan använder mig av denna hanne i avel, hur blir det då med avkommorna? Kan man röngta en 5 månaders hona och få ut ngt vettigt av detta. Måste man vänta med det tills de är 4-5 år så är ju skadan redan skedd sas.

#20 Är nästan helt säker på att de har blivit hållda på rygg = så man får en bild på magen och bakbenen.
Så sövning behövs inte om det är på det sättet, eftersom man då själv håller fast marsvinen rund frambenen.

Kan inte svara på hur det fungerar om man kan se om de har OD på röntgen utan att det brutit ut:/

#20 Vad glad jag blir att du verkar vilja sätta dig in i det här! Nej, så som det verkar nu så är det inte säkert att det syns på röntgen i treårsåldern även om han skulle utveckla OD senare. Precis som du skriver så verkar det stora problemet vara att vi inte kan friskförklara djuren förrän de tillåtits sprida sina gener vidare. Om man identifierade genen och utvecklade ett blodprov skulle det bli mycket enklare.

Jag rekommendear dig att kontakta Sophie - Luneas. Hon har röntgat satiner själv och har dessutom kontakter med de som är mer insatta i Finland. De kanske har ett mer utförligt svar på vad man kan få ut av röntgen. Om de inte slår helt bakut numera, den allmänna uppfattningen i Finland verkar ha blivit att det är helt kört…

Himalayalinjerna tycker jag dock är extra intressanta för det är en av de linjer där jag hört att vissa djur faktiskt blivit riktigt gamla och fortfarande varit friska.

Allt tyder på att vi har en sjukdomsgen som är kopplad till satinanlaget och att de flesta linjer bär på den genen. Att den är kopplad innebär att den sitter på samma kromosom, i närheten av satinanlaget och det därmed är sällsynt att de skiljs åt. Om det nu är så att det rör sig om en kopplad gen så innebär det att det blir inte bättre eller sämre av att para så obesläktade djur som möjligt och inte heller spelar det någon roll om man parar satin med satin. Om någon vill att jag förklarar genetiken närmre så kan jag göra ett försök.

Det verkar också vara så att sjukdomssympromen kan komma vid väldigt olika ålder. Och där är det mycket möjligt att foder spelar en roll, det vet vi inte. Kanske är det en kombination av foder och andra gener som bestämmer när det bryter ut. Helt kan man dock inte klara sig enbart genom visst foder, det vet jag då jag vet ett antal satiner som fått fri tillgång på kraftfoder och t.o.m. kalktillskott o.s.v. enligt alla konstens regler, men ändå blivit sjuka. Men visst, det är möjligt att i linjer där sjukdomen bryter ut sent så skulle man kunna försena utbrottet med rätt foder, så mycket att de i praktiken aldrig blir sjuka innan de hunnit dö av andra orsaker. Sitter man på en sån linje och tycker att man kan motivera för sig själv att det är okej att avla på den (det får inte innebär lidande för avkomman, då bryter man mot djurskyddslagen) så måste man fortfarande verkligen veta vad man sysslar med. Så fort man tar in nytt blod riskerar man att sänka ålder för sjukdomsdebut…

Det som jag dock är övertygad om att det kommer att krävas om satinerna ska kunna överleva som ras, är att vi hittar äkta friska linjer. Alltså inte linjer där det bryter ut sent utan som inte bär på sjukdomsgenen alls. Jag tror fortfarande att de linjerna finns, men att det bara finsn enstaka. Det kommer dock fortfarande krävas massor av uppfödarna. Massor av kunskap och engagemang. Man kommer t.ex. bara kunna para ut på garanterade icke-satinbärare, så fort man tar in ett osäkert satinanlag kan man ha förstört linjen.

Jag hade tänkt att ta kontakt med Sophie redan då jag såg artikeln i MM. Vet inte varför det inte blev av.

Jag är lite nyfiken på hur ni som anser att ni har friska linjer resonerar när ni planerar Er avel. Håller ni Er till en satinlinje och använder er av ickesatiner då ni utavlar eller försöker ni bara förvissa er om att de djur ni tar in är friska och har friska djur bakom sig? Skulle vara kul att veta då jag är ny i gamet.

För egen del så hade jag tänkt röngta den hanne jag har, trots att uppfödaren av denna inte har problem med OD. Mest för att jag är nyfiken själv. Honorna som jag har bär på samma satingen som hannen. Jag är ingen fena på genetik men det som jag kan läsa ut av stamtavlorna så bör det vara så.

Min hanne är inte heller direkt lättfödd. Han är den enda av mina vuxna marsvin som har fri tillgång på kraftfoder och jag har med mycket möda fått han att närma sig 1000g.

Tack för en Mycket bra förklaring av denna sjukdom. Tack!

Jag tycker att det är skrämmande att så många inte verkar ta satinernas problem på allvar. Det ÄR ett faktum att många satiner drabbas av OD. Det finns studier i Tyskland och Finland som tyvärr visar mycket dåliga resultat för satinernas del.

Jag hoppas verkligen att det finns friska linjer någonstans men  den erfarenhet jag själv har samt det jag har fått berättat för mig från andra uppfödare både i Sverige och övriga norden är inte positiv. Ni är en del här på forumet som påstår att ni inte har OD på era djur. Jättebra! säger jag, om det verkligen är så så är det ju absolut något att arbeta vidare på. Om man kan hitta en satinlinje som är bevisat frisk från OD så kan man ju börja om från början och bygga upp en ny satinstam. Men hur ska det kunna göras om ingen med friska satiner vill samarbeta?

Visst kan det handla om kalkhalten i foder och därmed vara olika vanligt med OD i olika delar av landet beroende på jordarnas kalkhalt. Men frågan kvarstår ju fortfarande - om satinerna behöver ha mer kalkrikt foder än icke-satiner för att  inte utveckla OD - är det då verkligen friskt?

Själv har jag fått erfara utveckling av OD på flera av mina satiner (från olika linjer ska tilläggas) och jag känner att det inte längre  är etiskt försvarbart att föda upp och sälja djur som i större utsträckning än icke-satiner kommer att bli sjuka och dö i förtid.

Om någon undrar hur det gick med Arcticas hane så står det på hennes hemsida: http://hem.bredband.net/arcticas/

26: Hur etiskt försvarbart är det då att föda upp ABESSINIER som får starr jätte ofta och blir blinda? Tycker inte att man ska dra alla satin över en gräns och säga att det inte är etiskt att föda upp det. För det verkar ju som det finns friska satiner. Kanske inte så skoj för de som föder upp satiner att bli svartmålade i ett forum.

27: Så tråkit att höra!

Katarakt (grå starr) är inte alls så jättevanligt på abessinier längre. Det var ett avgränsat problem som fanns i vissa linjer. Uppfödare tog sitt ansvar och ögonlyste djuren hos veterinär och problemet minskade drastiskt. Starr går dock inte att jämföra med OD! Även marsvin med normala ögon ser ganska dåligt och jag har träffat ett antal marsvin som varit  blinda. Det har märkts ytterst lite på deras beteende. Helt enkelt eftersom att marsvin är mycket mer beroende av sina andra sinnen.

Det går väl ändå inte att jämföra med att ha konstant smärta i benen som gör att de inte kan gå till slut?

Är det någon här som vet på ett ungefär hur mycket det kostar att röntga två marsvin (dvs. ett satin och ett icke satin)?

30
Ok, så det är inte så vanligt nu längre, det var ganska vanligt för ett par år sedan iallafall.
och jag tycker visst det går att jämföra med OD, ärftlig sjukdom som ärftlig sjukdom!
Sen om alla som föder upp satin skulle rönta sina djur hade det varit kanon eftersom en eller flera friska linjer då förhoppningsvis hade kunna hittas, tyvärr så kostar det ju en del, finns kanske någonstans man kan söka bidrag?

Sen kan man fråga, om det inte är etiskt försvarbart att föda upp satin, är det etiskt försvarbart att föda upp skinny (som kan drabbas av "skinnysjukan") cuy (som ofta föds med fler tår, vissa fall lindriga andra så allvarliga att de måste avlivas) eller långhår (speciellt till utställning där de rullas och får bo helt ensamma i en bur upp till ett år)?

#32 Svar ja! Det går inte att jämföra. Det är inte defekt som defekt utan det väsentliga är djurens lidande. Du har uppenbarligen inte sett ett marsvin med OD eller hört förtvivlade keldjursägare berätta om hur deras marsvin blivit sjukare och sjukare utan att de förstått vad som varit fel. Jag orkar inte ens kommentera dina exempel, de är så otroligt oväsentliga och inte jämförbara. 

Problemet är som sagt att det inte hittats några friska satinlinjer. Det är inte ett avgränsat problem utan är spritt över hela rasen. Däremot verkar det skilja sig åt mellan olika uppfödare när djuren börjar visa symptom. Södra Sverige och Danmark verkar vara mindre drabbat än norra Sverige. Kanske beroende på foder? Inte bara vad man väljer att ge dem för foder utan också var t.ex. höet vuxit skulle kunna påverka. Men faktum kvarstår, en ras kan väl knappast anses vara frisk om den har en sjukdom i grunden som gör att den inte klarar av att bo varsomhelst och få normalt foder?

33
Om man vet att satiner behöver extra kalk för att inte utvecka OD, ska det då vara så svårt att ge dem det?

Vad är det förresten för onormalt foder som används i danmark och södra sverige?

Man fär väl helt enkelt anpassa fodret man ger efter djurens behov, svårare än så behöver det inte vara!

#34 Jag bor i skåne (södra sverige) och föder upp satiner.
Jag ger inte mina marsvin något konstigt foder alls. Utan de får Lottie pellets, som så många andra marsvinägare också utfodrar sina marsvin med.

Låter konstigt at OD skulle beror på var man bor!=S

Kom på en sak…vattnet i Södra Sverige och även Danmark innehåller bra mkt mer kalk än vad det gör tex här uppe i Dalarna. Det har jag märkt när jag besökt min mor som varit bosatt i Malmö under 16 års tid…

Således borde ju satinerna i söder få i sej mer kalk automatisk genom vattnet?

26, 35, 36
Ni som föder upp/har fött upp satin:
När man har ett djur som har fått OD borde inte det djuret samt avkommor då tas ur avlen eftersom det finns en väldigt stor risk att de är bärare av den sjukliga genen?
Hur resonerar/resonerade ni?

Ja, marken i Skåne och Danmark innehåller mycket mer kalk. Alltså skulle höets och även grönsakernas innehåll kunna påverkas. Faktum är i alla fall att i Danmark har man mycket färre fall än i Sverige och i stort sätt de enda i Sverige som  fortfarande protesterar och inte har haft några fall är personer i södra Sverige. Och det handlar inte om olika linjer, tyvärr…

Men oavsett så handlar det om att försena ett sjukdomsförlopp. Allt tyder på att satiner har en gen som ger en störning i kalciumomsättningen i kroppen. En defekt gen, en sjukdomsgen. Kalla det vad man vill… Någon annan förklaring till varför satinerna drabbas men extremt få bärare finns inte ut genetisk synvinkel.

Personligen anser jag att den enda möjligheten vore om man hittade en frisk linje. Alltså inte djur som under vissa omständigheter inte utvecklar sjukdomen utan satiner utan sjukdomsgenen som fungerar som vilka andra marsvin som helst.

#36 Kan ju säga att i min bur på 5 marsvin (2st satin, 2st crested, 1st teddy) har jag en flaska som innehåller 6dl, bytar vatten varje kväll och på ett dygn har de druckit ca 4dl.

Teddy honan har dessutom fel på njurarna, har blivit behandlad med bactrim mot urinvägsinfektion/njursten 4 gånger, kan med säkerhet säga att hon dricker mest av alla i buren. Då hon nästan alltid är framme och dricker lite av flaskan när man är i rummet.

Att det skulle finns så mycket mer kalk i skånskt vatten så att en satin får i sig massor med kalk på bara några cl, betvivlar jag starkt!

#37 Här uppe kan jag säga att det vore omöjligt för någon att föda upp satiner och resonera så. Om både föräldrarna och syskonen skulle tas ur avel samt att man letade bakåt i stamtavlorna och enbart accepterade friska djur i stammen så skulle det inte gå att avla satin. Det är bara en fråga om hur noga man är i sina efterforskningar.

Och det är precis det som händer nu. Fler och fler uppfödare inser det och slutar.

 Förresten. Varför vara anonym om du står för det du säger?

Om nu skåne innehåller så mycket mer kalk, skulle inte alla marsvin ha njursten här då? Eller i alla fall större delen?

#39 Jag tror inte heller att det är vattnet utan troligare var fodret vuxit.

Kan berätta också att man har en seriös dansk undersökning på gång där en veterinär är inblandad som har samma tankar om att var fodret vuxit kan spela roll.

#41 Ingen aning om ifall det är vanligare nedåt. men det är en intressant tanke. Foderlära är dock komplicerat och vi pratar om många olika samverkande näringsämnen som är inblandade. Inte bara kalcium.

#42 Ok, det låter ju lite vettigare, eftersom marsvin äter mycket mer än vad de dricker om dagarna.

#43 Ja, för om det skulle finns så mycket kalk i vattnet så att satiner inte får OD, så borde det ju rent teoretisk bli en stor överdos för de marsvin som är icke satin.

40
Om det är omöjligt för "er där uppe" att resonera så är det väl inte vidare seriöst, det bidrar ju till att hela satinsläktet så småningom kommer att ha OD i sig, precis det som andra uppfödare försöker förhindra.

Enligt djurskyddslagen är det förnjudet att använda sig av djur som nedärver missbildningar och/eller sjukdomar men det görs ju tydligen av "er där uppe" eftersom det annars är omöjligt för er att avla satiner. Jag tycker att det är skönt att många då slutar med det, stackars djur!
Men att säga att alla satin är sjuka (bevisa det!) och svartmåla en hel ras är väldigt tragiskt  tycker jag bara för att några uppfödare inte kan tillgodose djurens näringsbehov.

Vadå vara anonym, är det bättre om jag fixar fram en bild på ett av mina marsvin……?

Anna, du måste ju intresserat dig för satiner i många år och sett en hel del? Har du sett någon satin alls med OD?

Jag är nyfiken för jag upplever att ni kanske inte förstår hur vanligt OD faktiskt är. Jag vet inte hur många drabbade satiner jag sett och hört om vid det här laget. Men det är många! Det är definitivt mer regel än undantag att satinerna blir sjuka (här uppe) och vad jag däremot bara sett ett fåtal av är satiner som är tre år eller äldre som inte visar symptom.

#46 Ja, låter konstigt att man inte skulle kunna avla satiner uppåt landet om man tar ett djur och dens avkommer ur avel=/
Måste väl finnas några olika satinlinjer, annars blir det ju inavel om man ska få fram satin.

42

Foder- är det hö du menar då?

#46 Du är ju helt anonym i din presentation. Med avsikt antar jag.

Visst är det så som du säger med djurskyddslagen. I övrigt verkar du inte ha förstått det jag skrev.

Som idipidi skrev så går det inte att jämföra en defekt som katarakt (som alltså inte längre är vanlig alls på abessinier tack vare att uppfödarna tog tag i det och ögonlyste sina avelsdjur) med OD. Det är en markant skillnad mellan dem och det är att OD är oerhört smärtsamt för djuret till skillnad från katarakt.

#34 - Hur kan du tycka att det är okej att man ska proppa i satiner kalcium för att de ska hålla sig friska från OD? Det tar väl inte bort sjukdomsgenen utan skjuter bara upp debutåldern och sjukdomsförloppet.

Att det skulle spela in vart fodret har odlats är väl inte ett konstigt antagande. Markerna i södra sverige och danmark är mycket riktigt mer kalkhaltiga än i mellersta och norra delarna av sverige så det kan ju säkert skjuta upp utvecklingen av OD på satiner som utfodras med det fodret - men är de genetiskt friska för det? Det är en jättesvår fråga och jag hoppas verkligen att det snart hittas någon metod för att avgöra om en satin har sjukdomsgenen eller inte.

Jag tycker att det är intressant att så många tycker en massa men inte vågar gå ut offentligt med det utan väljer att vara anonyma…

50

Nädå, jag kan skriva lite om mina marsvin om det är det bevisar något? Förstår bara inte vad det gör för skillnad, jag är här för att läsa/debatera om marsvin, inte för att skriva presentationer men jag ska fixa till det snarast.

#47 Nej, inte som jag kan komma på på rak arm=/ Det har faktiskt varit på de senaste 3 åren som jag först hörde talas om det, och intresserade mig för vad det var och läste på om det.
Jag kände faktiskt inte till det innan.

Jag vet genom dig och Artiklar som jag läst att många satiner har OD.
Men jag lovar att mina marsvin har verkligen inte visat några av symptomen alls, ex. stelgång, skrovliga tänder, slöa, ligger ner och vilar benen, stelnar när man rör dem vid baken, äter dåligt, vill inte äta hård mat.
Utan de beter sig exakt likadant som mina crestar och teddyn som jag har här hemma=)

Känner inte direkt någon uppfödare uppåt landet, så jag vet inte hur de haft med sina satiner=(

Min äldsta satin är nu 1,5 år, så det borde ju visas några symptom snart om han har anlag för OD.

51
Är det ok att avla på skinny (med tanke på den sk "skinnysjukan"), cuy (med tanke på att de får extra tår relativt ofta och i vissa fall så allvarligt att de måste avlivas pga att skelettet är tjockare och de får ont)?

#46 - Men vadå tillgodose djurens näringsbehov? Du menar alltså på allvar att det är helt sunt och normalt att man ska behöva ge satiner en särskild kost (dvs annan kost än till icke-satiner) för att de ska hålla sig friska?

Foder = hö, grönsaker, kraftfoder. Allt som marsvinen äter. Det växer ju (förhoppningsvis) i närheten av var man bor.

 #48. Det är flera problem inblandade. Dels ouppmärksamma uppfödare som hävdar att djuren är friska trots att de inte är det. (Ja, jag har sett tragiska exempel på "friska" djur med egna ögon) Från dem kan man såklart inte förvänta sig korrekt information om linjerna. Samma gäller ju importer och liknande, där har man ju ingen info.

Vi har ett annat problem med att avelsdjur ofta dör unga av andra orsaker, t.ex. dräktighetsrelaterade, och därmed inte hinner utveckla sjukdomen. 

Ett tredje problem är att man använder så mycket satinbärare som man alltså inte vet om de bär på sjukdomsgenen eller inte. Man kan alltså ha en fisk stamtavla som är frisk enbart p.g.a. att det inte finns några satiner i den.

Men jag står för att om man skulle ta alla satiner som utvecklat symptom, alla deras avkommor, deras föräldrar och syskon ur avel, samt inför varje parning leta på det sättet bakåt i stammen så blir det inga satiner kvar att avla på.

#54 - Jag är inte insatt i varken skinny eller cuy så jag kan inte uttala mig om det. Satiner däremot har jag själv fött upp (fram tills alldeles nyligen - och jag har fortfarande 2 satinhonor kvar) och har mycket erfarenhet av, men tyvärr inte mycket positivt.

Ingen skulle bli gladare än jag om det fanns friska satinlinjer! Då skulle jag bums starta upp satinaveln igen, det är inte ett så långt steg att gå från golden till buff och saffron (vilket är de färger jag sysslar med). Så om någon vänlig satin goldenuppfödare i södra sverige skulle vilja sälja en garanterat frisk satin till mig skulle jag inte tveka.

#54 Jag vet inte vad du menar med skinnysjukan. Jag har några skinny själv som är minst lika frisk aom smina långhår och jag känner ett antal skinnyuppfödare. Det är ingen som pratar om "skinnysjukan". Berätta gärna mer om vad du vet.

 Cuyuppfödare känner jag också men har aldrig hört om någon cuy som måste avlivas p.g.a. sina tår. De cuyuppfödare jag vet försöker undvika djur med extra tår i aveln. Det finns gott om cuy med normala fötter.

55

Varför ska det vara sån skillnad på marsvin om man jämför med tex människor?

Satiner behöver extra kalk för att må bra, vissa männsikor (speciellt äldre kvinnor) drabbas av benskörhet och måste också få tillskott.

Utrota alla männsikor med benskörhet!
Bra lösning eller…….?

#56 "Ett tredje problem är att man använder så mycket satinbärare som man alltså inte vet om de bär på sjukdomsgenen eller inte".

Det där tror jag faktiskt också det ligger något i!
Jag har dock inte avlat på något marsvin som varit bärare av satin anlaget, utan att ha satin på stamtavlan. Utan alla de bärare jag lånat har haft nästan alltid satin/satincrested parade med self/crested(satinbärare) i stamtavlan.

#53 Ok.. Det är intressant och visar ju bara ännu mer att problemet är mindre nedåt i landet. För här vet jag inte en enda satinuppfödare som inte haft djur med OD.

Alltså jag tror dig när du säger att dina djur inte visar symptom! Det är ingen tvekan om det. Däremot är jag inte övertygad om att de aldrig kommer avv visa symptom eller att de kanske t.o.m. redan skulle varit sjuka om de fått annat foder.

Det som jag tycker är värst är alla de satiner som kommer till barnfamiljer som inte fått info om OD och sen självklart blir förkrossade när deras kelgris måste avlivas vid ett par års ålder. De har normalt inte heller tillräcklig vana för att se de första symptomen och djuren får plågas en längre tid innan de upptäcker att något verkligen är fel.

#61 Annat foder? Menar du att hö/grönsaker växt i kalkrika områden?

Jag är inte övertygad över det iheller att mina aldrig kommer bli sjuka eller visa symptom, med tanke på att det finns många linjer med OD.

Ja, usch det håller jag med dig om att det inte är skoj=(
Så jag ger alltid med köparna en kopia på artiklen från MM, har dock inte gjort det till de uppfödare som köpt av mig, då de redan verkar ha läst på bra om det innan de köper satin.

#59 Det är en enorm skillnad! Som uppfödare måste huvudmålet vara att föda upp friska djur. Varför ska man ha rätt att föda upp en variant bara för att den är vacker (och det ska gudarna veta att den är…!) trots att den kräver visst foder? Hur ska man se till att alla satiner som föds och lever hos privatpersoner får "rätt" foder? Ska man alltså bara acceptera en stor del av resten (och troligen flera av de som fått "rätt" kost) dör en plågsam död?

Människor avlas inte fram. Människor med sjukdomsgener får skaffa barn precis som alla andra och istället lägger man stora pengar på sjukvård. Är det så vi vill ha våra husdjur alltså?

58

Länk till info pm sinnysjukan (ballongsjukan)
http://web.telia.com/~u59701704/1ae7ec98-ba6d-4489-87a5-d9368e4d9f40-29.html

#59 - att jämföra djurs sjukdomar med människors är inte rimligt och det tror jag att du inser också. Ett marsvin som får tumörer kan på sin höjd opereras men det cellgiftsbehandlas eller strålas inte. Ett marsvin (eller vilket annat husdjur som helst) som drabbas av njursvikt eller leverskador transplanteras inte, vilket en människa görs. Ett djur som är svårt sjukt avlivas - en svårt cancersjuk människa avlivas inte.

63
Självklart måste man som uppfödare informera sina köpare om vilken sorts mat djuren ska ha för att må bra och som starlights säger kan man vääl lämna med info om OD till de som köper satiner.

Det är ju bara att läsa i första stycket. "Det händer inte ofta, men likväl händer det nån sällsynt gång." Ingen av uppfödarna i min bekantskapskrets har haft det problemet och jag har mina teorier om vad det kan bero på. Det passar dock inte i det här forumet.

Jag tycker absolut att det är rimligt att jämföra djur och männsikor!

Hade det gått att transplanterra/cellgiftsbehandla sina djur hade jag gjort det utan att tveka om de hade behövts.
Precis som jag skulle stödmata/handmata djurungar om de inte får tillräcklig mat från sin mamma. Det är ingen som ifrågarsätter om man ska låta naturen ha sin gång med människorbebisar, där SKA man handmata (flaskmata) om mamman inte kan amma, varför är det inte lika självklart att man gör det för djurungar?

Man har mycket ansvar som uppfödare och det finns två sidor, både det roiga (som tex se en kull födas och växa upp) och det tråkiga/jobbiga (tex att man ibland måste stödmata ungarna varannan timme dygnet runt)ö.

#68 Föder du upp marsvin?

67
Och i södra sverige kan man säga "Det händer inte ofta, men likväl händer det nån sällsynt gång." om OD.
Ingen i min bekantskapskrets har drabbats av OD och jag känner en del uppfödare av satiner och en del som har dem som sällskap (bla jag själv).

69

Jag tar några kullar då och då, dock endast för sällskap. Har faktiskt några satiner här hemma:-)

Sen kan man läsa om Polydaktyl (extra tår) på Black Velvet's hemsida http://www.blackvelvets.se/

Fodret (grönsaker) tror jag inte kan göra så stor skillnad heller, myket av grönsakerna är importerade (åtminstone de jag köper) och växer således inte i söda sverige utan tex spanien, italien osv.

Anna (Starlights) verkar ju vilja röntga sina marsvin för att verkligen se att de är friska (se inlägg #31), men jag kan ju förstå henne att hon inte vill lägga ner en massa pengar på det eftersom hon inte har haft några tecken alls på sjukdomen hos sina marsvin. Är det något som SMF kan tänkas sponsra eller finns det någon fond man kan söka bidrag ur?
Hade ju varit fantastiskt att verkligen hitta en (eller ännu hellre flera) friska linjer!

Jag skall rönthga mina satiner i början på 2008 då en veterinär jag tagit upp problemet med vill forska lite själv inom detta…

Så mina satiner läggs under kamerna i januari eller februari, även  satinbärare 2 st….

Sen ska jag tala om vad som sägs han har känt på dem och har inte kännt några onormala saker i allafall..

#74

Det får man ju fråga direkt till SMF i så fall, men det borde väl inte vara omöjligt? Dock säger det inte så mycket om man röntgar så pass unga djur. Djur som är 3 år eller äldre vore väl däremot högintressant, precis som du skriver.

#76 Vem är det man ska fråga då?
För om min hane inte utvecklar några symptom, så vill jag absolut röntga honom när han blir 3år.

Jag vet att i enstaka fall har folk fått bidrag för veterinärkostnader från Riks om de gjort något som de sen skrivit om i MM. Man kan ju alltid prova att söka bidrag, man kan ju inte få mer än nej.

Men sådär jätteintressant är det väl som sagt inte med unga djur. Det är inget unikt att unga djur inte visar symptom.

#78 Ok, så det är ordförande i riks som sitter när det blir aktuellt, som jag ska kontakta?

Precis, det är ju inte farligare än att de säger nej. Men vet du på ett ungefär vad det kostar om man ska stå för allt själv? Du hade väl någon kompis som röntga sina satiner?

#78 Maritas (vidar_valkyria) älsta satin är drygt 2,5 år, så det borde väl synas något på sklettet, om hon har anlag för OD? Fast hon kanske inte vissar symptom än?

Min djur visar inga symtom som helst på OD, vilket ju är skönt inte ens min hane som var till åren kommen visa några som helst tecken på symtom…

Anna..skriv ihop en motion till SMFs styrelse och skicka till mej, så ska jag som medlem i styrelsen "pusha" på för att ev starta någon sorts fond för ändamålet.

Jag har förstått det som att det varierar väldigt från veterinär till veterinär. Ring runt och kolla? Sophie har ju röntgat och kanske minns vad det kostade? Likaså Arcticas.

Att de inte visar något på röntgen vid 2,5 års ålder betyder tyvärr inte att de garanterat är friska. :/ Det är det som gör det så knepigt. Om man vill visa att linjerna är friska skulle man behöva röntga äldre djur. Ju äldre desto större belägg. Men såna djur borde väl finnas då, om linjerna nu är friska?

#83 Pappan till min hane (Jack), vet jag att han lever, han är över 3år. Men jag vet dock inte om hon är vidare intresserad av att röntga…=/ Kan höra nästa gång jag träffar henne.
Men han ska i alla fall vara frisk.

#82 Okej, det ska jag göra, men det känns ju som att det kommer ta två år minst tills det blir aktuellt.

Men om det är så ovanligt med OD som ni säger så måste ni väl kunna lokalisera fler äldre satiner? Sålda keldjur o.s.v.? Har ingen av de uppfödare med friska djur som ni pratar om, några äldre satiner hemma?

Är det en som ni kallar genetisk sjukdom så finns den där från början, och uppkommer inte runt pensions åldern för marsvinet….

#86 - även en genetisk sjukdom kan bryta ut vid olika åldrar, symptomen behöver inte finnas från födseln. Och även genetiska sjukdomar påverkas av miljön mer eller mindre.Förklaringar till varför så många satiner i södra Sverige påstås vara friska jämfört med satiner i övriga sverige är ju antingen att de ÄR helt genetiskt friska eller att de har sjukdomsanlaget men pga miljön håller sig friska t.ex då pga fodret. Det här är bara funderingar och spekulationer men för mig låter det rimligt.

#85 Var har jag sagt att OD är ovanligt?!

Hade ett uppehåll med kullar mellan 2001 och 2006. I den kullen som föddes mars -01 blev det två satiner, vi behöll båda två, men de är tyvärr döda nu.

Sen i de andra kullarna som är födda innan 2001 så har vi behållt alla satins som fötts i kullarna, förutom en som Sandra (Sweet Dream's) köpte.

Så den äldsta satin jag sålt är Jacks bror (1,5 år), och han är också pigg och frisk.

Sen då äldre satiner i stamtavlan… ja, på Jacks sida så är det bara pappan (3år) som lever, vad jag vet.

"Har ingen av de uppfödare med friska djur som ni pratar om, några äldre satiner hemma?"
Jag har väl inte sagt något om några andra uppfödare?!
Men hon som har Jacks pappa, vet jag har några satiner som är äldre än 3år.

#86 Jösses, vad har du fått det ifrån? Det stämmer verkligen inte. Jag kan ge hur många exempel som helst från människor om du skulle vilja det. Visst, genen finns från början, men det betyder inte att den behöver börja ställa till besvär från första början.

#88 Jag menade inte specifikt dig, med andra i tråden har ju sagt att det är ovanligt och att det finns ett antal uppfödare som inte är drabbade. Det är ju bara att läsa bakåt i tråden.

Röntgen av 2 marsvin + avlivning av 1 kostade mig 834:-. Ja, jag lät han somna in efter det att veterinären bedömt plåtarna. Inte nog med att hela skelettet var urkalkat. Han hade även utvecklat artroser i flera leder.
Det andra marsvinet jag röntgade var en jämngammal rexhanne (3 år). Båda dessa har jag fått hem till mig då de var ca 1 år gamla och de kommer från olika uppfödare, så de har inte blivit uppfödda på samma sorts mat. Däremot har de fått samma sorts mat hos mig, förutom att rexen inte haft fri tillgång till kraftfoder.

Har röntgat min äldsta hona hon har inga abnormaliteter i sitt skellet..

Hon är fullt frisk.

#91 Vad skönt att höra!=)

För övrigt syns OD om dom har det redan vid 1 års ålder. om veterinären vet vad dom skall titta efter……

Sluta med linje avel så får ni friska satiner…..

Oj oj oj! Om det var så enkelt ändå!

Hoppas att det kommer någon klarhet i detta med OD snart, för enligt mig så verkar det absolut inte som att ALLA är drabbade.

Vore väldigt tråkit om en så vacker och trevlig ras försvann=(

Ida: Har en lite fundering på detta med OD bara, när hörde du talas om det första gången?

Har tänkt på detta nu ett tag, och detta med OD har ju blivit uppmärksammat väldigt mycket nu på senare tid, har ju inte "funnits" innan.

Samma sak är det med allt detta om att pellets med hög kalkhalt är farligt, det har uppmärksammats väldigt mycket de senaste åren.

Kan kanske OD ha ett samband med detta? Att de flesta blivit rädda för ge sina marsvin något överhuvudtaget med kalk i. Sen så kanske satiner är "känsligare" och att kroppen reagerar på kalkbrist i ett tidigare stadie än icke satiner?

Mina marsvin har alltid fått pellets med "mycket" kalk i ex. carrier/lottie, och jag har ju inte märkt av något OD….

#95 Precis så lätt tror jag att det är och att faktiskt ni som hojtar om Od på satin som påstår att era har det jag vill gärna se obduktions protokollet där det är fast ställt att det är OD annars lägg ner den här förbannade hysterin..

Ge fan i att tro diagnoser och ta veterinär hjälp kan ge meig fan på att 99% av fallen är helt vanlig kalkbrist pågrund av för lite kalcium i fodret inget annat….

Oh anadra sidan verkar det ju vara mest norrorts bor som har problemet  problmet verkar ha starkast fäste ovan för södra sverige det är ju väldigt konstigt……….

#97 Men snälla, kan du sluta svära! Du är väl en vuxen människa, eller?

Vaddå vanlig kalkbrist? Är det då inte rätt så märkligt att inte våra andra marsvin, som inte är satiner, får kalkbrist? Eftersom dom får exakt samma foderstat?

Jag kan fullt och fast hålla med dej att det är mkt märkligt att vi som bor i mellanSverige har sådana problem med våra satiner. Det är helt klart värt att forskas på!

Till sist vill jag bara tillägga, att det är ingen, absolut INGEN i denna tråd som någonsin påstått att ALLA satinlinjer är drabbade..det finns friska linjer och det är dom som måste dokumenteras och föras vidare. Den dagen det bevisligen finns en helt ODfri Goldenlinje kommer jag med glädje att ta upp min satinavel igen!

#99 Jag tror faktiskt hård nakat att det beror på linje avel och  för dålig kost till satinerna, och att folk är för rädd för att ge kalcium rika grönsaker.

Men vem vet kanske får vi aldrg svar på den frågan!!

Fast det är kanske strikt linjeavel som måste till för att få bukt med OD? Att avla hårt på de garanterat friska linjerna ett tag, för att sen avla "riktig". Då kanske vi äntligen får satinlinjer som till slut är helt friska?

Jag föder ju oxå upp rexar, som VERKLIGEN är linjeavlade. Vissa av mina inköpta rexar har en inavelskoffecient på runt 10-12%. Men inte sjutton har dom OD för det! Att just linjeavlade satiner har problem måste bero på något helt annat!

Förklara, varför folk skulle vara rädda att ge kalciumrika grönsaker? Vad är det i dessa grönsaker som skulle skada marsvinet. Och nämn gärna vilka grönsaker du avser?

Jo, vi kommer få svar på den frågan, om bara samtliga satinuppfödare villigt deltar i den avsedda forskningen! Att villigt röntga sina djur, och inte muntligt hävda att "mina linjer är då friska"!

Det måste ju kännas som en otrolig "credit" som uppfödare att svart på vitt kunna visa upp att ens satinlinjer är helt friska. Inte bara hävda saker och ting utan att ha bevis. Eftersom denna fråga först nu kommit upp på tapeten och blivit ett rätt så infekterat ämne, och framför allt himla känsligt för vissa. OD är absolut inte något nytt problem för satinerna, det har funnits i många år, men det är som sagt nu som det kommit till dager.

Man vinner inget på att hacka och bråka på de som fortfarande föder upp satiner. Uppfödarna måste försöka starta ett öppet och ärligt samarbete för att kunna bevara denna vackra ras!

Jamen  vi är ett gäng som ska starta upp egen forskning med neutral veterinär som inte har något egen intresse av marsvin..

Så vi  här nere som deltar i det projektet kommer  nog väl att få våra svar..

Sen kan man ju fråga sig varför problemet finns mest norr över det är ju det som pusslar mig mest av allt?

"det är ju det som pusslar mig mest av allt?" Fattar inte vad du menar, förklara!

Vill även fortfarande veta mer ang ditt påstående ang kalciumrika grönsaker….

#101 Linjeavel kan säkert vara ett bra alternativ, om man skulle hitta en helt OD fri satinlinje.

Men det är ju också viktigt att under tiden som man letar efter en fri linje, att man inte avlar/säljer vidare satin/bärare som lämnat ungar med OD, för då förvärrar man bara problemet!
Antingen att man slutar avla helt på dessa eller att de endast används i avel där det inte kan bli satiner.

Har sett fall där människor sålt vidare föräldrar(bärare) som lämnat OD ungar till uppfödare som fortsätter avla satin efter dem.
Då blir jag bara så här, och tänker "har inte den som sålde vidare dem informerat eller är det så att den som köpt dem inte bryr sig?"

# 103: Alla gapar ju om hur farligt det är med kalk ( kalcium till marsvin de kan få urinsten.

Men ändå finns det ingen studie som ger dessa som påstår det rätt.

#104 Håller fullständigt med dej i ditt resonemang! Om alla satinuppfödare skulle resonera precis som du gör, så skulle det säkert inte födas lika många drabbade satiner.

Alla satinuppfödare borde ha nån form av infoblad att skicka med när man säljer djur, både satiner och bärare. Så att köparen är fullt medveten om vad som kan hända. Det är just det här jag menar med "full ärlighet"! Det här "hyckleriet" måste få ett slut, uppfödarna måste våga erkänna att dom faktiskt sitter med drabbade linjer, och i ärlighetens namn gå ut med det…annars finns snart inga satiner kvar

#106 Om du håller med mig, kan du då förklara hur du kunde sälja båda föräldrarna till din lilla satin hona (som visade symptom för OD redan vid 5mån) till en uppfödare som avlar satin?
Pappan har i alla fall lämnat satin ungar hos denna.

Jag vill inte vara elak mot dig på något vis, men jag undrar faktiskt hur du kan göra så=( För enligt mig verkar det som att du skiter i satins nu bara för att du lagt av med dem.

Att ge med information om OD, ser jag som en självklarhet.
Då jag som uppfödare vill veta om mina marsvin drabbas och för att om de skulle drabbas så vill jag inte att de ska sitta och lida.
Jag har kopierat upp artiklen från MM, det är den jag ger med mina satin köpare.

# 106

Jag är fullt medveten om att det finns och har även inormerat köpare om detta…

Har även talat om att det ännu inte funnits någon drabbad i min linje ännu..

#93 VET vi med säkerhet att det inte stämmer. De kan utveckla det senare.

#94 Det finns inga som helst belägg för detta. Hur förklarar du då att öven rena satinkorsningar mellan två helt olika linjer, i syfte att göra pettar också drabbas?

 Så det är rena påhitt. Hur skulle din veterinär kunna kunna så mycket om detta när marsvinsspecialicerade veteinärer inte kan det.

#107 Jag är helt övertygad om att det har gjorts! Sen är det ju upp till varje uppfödare att bestämma själv om man vill avla vidare på släktingarna. De flesta verkar antingen inte tro på att OD finns (förneka) eller acceptera det som något självklart, med tanke på att friska äldre satiner är så himla ovanligt. De få uppfödare jag känner som avlar satiner resonerar som så att de avlar ut så mycket som möjligt för att bli av med problemet. Men om det är en kopplad gen hjälper det som sagt inte…

Kan ni förklara detta med kost. Ni menar alltså att trots att satinerna är fullt friska och fungerar på samma sätt som andra marsvin så skulle de bli sjuka av kalciumfattigt foder, medan övriga marsvin inte blir det? Det är ju en motsägelse i sig själv?

# 110 Motsägels  nej det tycker jag inte efter som jag sett symtomen som  ni beskrivit hos fler raser än satins.

Och för det andra så är det kanske så att satins kanske kröäver annan kost än  andra raser så what sluta och förneka det så kanske vi kommer någonstanns..

För det är fortfarande folk som slår i hjäl sina djur utan konstaterad OD för att dom råkar tro. Skulle tippa på att 90% av dessa såkallade OD djur faktiskt inte ens har OD …

#96 Nu måste jag fundera lite så att jag inte säger något som inte stämmer. Jag vet exakt i vilket sammanhang jag kom i kontakt med det först, men året..? Om jag hittade gamla resultatlistor skulle jag kunna lista ut det. Men det måste varit nån gång mellan 2000-2002. En kompis hade två satinhonor, kullsyskon, som blev sjuka och röntgades med ca 1,5 års mellanrum. Den ena höll sig alltså frisk mycket längre. Uppfödaren sade sig då aldrig haft något problem med detta. Vet. förstod att det var något ärftligt men uppfödaren såg ingen anledning att plocka föräldradjuren ur avel. Det var en oerhört välanvänd linje. Sen hörde vi oss för hos ett antal väldigt erfarna uppfödare som visserligen inte kände igen de här exakta symptomen (de hade inte heller röntgat) men samtliga sa att satiner har kortare livslängd och att man får räkna med det. Så det var de första…

Kanske en dum fråga men vilka räknas in för att kunna få od? Min ena hona är Satin Merino kan hon få od? :/

#109 Men då är det ju alltså så att den som köpt föräldrarna skiter i det eller inte tror att OD finns?

Men eftersom Ulle är en av de som vet att OD finns, så tycker man ju att hon borde ta mer ansvar för att inte fler marsvin ska drabbas och lida…. eller?

#110 Alltså jag vet inte om det är så, det var bara en fundering ifrån mitt håll att det kanske har att göra något med det.
Att satinkroppar reagerar i ett tidigare statium eller liknande.
Men självklart så kan det bero på annat också, det säger jag inte!

#113 Alla som är satin.
Så det gäller ex. satinteddy, satinlånghår osv.  inte bara satin rasen i sig.

#112 OD förkortar ju inte livet för dem, eller har jag fel?

Jag har inte upplevt att satins skulle bli yngre=/ Våra har blivit 3-5 år precis som våra andra avles djur har blivit.

Jag fick faktiskt höra när vi köpte våran första satin, att de inte blev så jätte gamla pga. att de ofta hade hjärtfel.
Men det märkte vi inte av iheller, visserligen så kan jag ju inte säga på rakarm av vad de dog av när de dog. Men det kan jag inte iheller göra med de som inte varit satin.

Men det är ju faktiskt rättså märkligt att det inte "funnits" innan, men nu finns nästan över allt känns det som.

Om det inte funnits bland alla färger/kombinationer, så hade det ju kunnat vara så att det varit en individ som fick denna mutation och sen då att man avlat vidare på det, för att man inte trodde det var ärftligt eller att man kanske inte tänkte på att marsvinet var sjukt.
Och sen kan ju allt ha gått igång föratt man sen i nästa led avlat vidare på ungarna efter den sjuka.
Det är ju endå rättså intressant att det var en linje som var väligt väl använd….=/

Man kan ju inte sätta avelsförbud på djur. Och var ska man dra gränsen? Att bara ta föräldrar ur avel är ingen poäng utan syskon och föräldrars syskon bör också plockas ur avel om det ska ha någon effekt.  Och vad blir kvar då..? Om man ska prata oansvariga uppfödare så finns det betydligt värre exempel på satinfronten, men jag tänker inte ägna mig åt att hänga ut folk officiellt. Varför inte ringa runt till dessa uppfödare som ni baserar era linjer på samt andra uppfödare som haft djur från samma linjer och höra vad de anser? Att det finns flera som förnekar problem även om man så sticker upp djuren framför näsan på dem, det kan inte jag hjälpa. Men såna som Verkavikens, Grey Scale's, Timiels… Det är samma linjer. För att inte tala om alla privatpersoner som haf marsvin från samma linjer. De skulle inte finnas om man hade plockat alla släktingar till de drabbade ur avel.

Varför inte höra med en sådan som Monica Willnerth som kanske är vår mest erfarna uppfödare och marsvinsögare i landet. Hon sa redan för många år sedan att det var korkat och elakt att göra satinpettar eftersom att de inte lever lika länge som andra marsvin och aldrig har gjort det. Därför bör de inte säljas som pet. 

Men du måste väl hålla med om att det i så fall måste vara "något" som skiljer satiner fårn icke-satiner? Någon typ av rasbunden svaghet? Man kan ju inte bara skylla på foder, då skulle ju alla raser drabbas lika? Dessutom är det precis lika utbrett bland uppfödare som ger fri tillgång på pellets. Som sagt, jag tänker inte diskutera andra officiellt så om man inte tror på det jag säger får man höra av sig privat.

#116 Jo, men visst gör det det? De blir gamla i kroppen tidigare än normalt och tynar bort om man inte avlivar dem. Inte sällan för att de slutar äta när tandbenet förtvinat. 

Ärftliga härtfel har jag också hört om från uppfödare som hade satin på 80-talet. De var extremt svaga och flera dog på väg till utställning av chocken. :p Men det tror jag att man avlat bort. 

Dessa två systrar som jag pratar om, det var ju så pass sent att linjerna för de olika färgerna ändå var väletablerade. Detta var en buff och en lemon och att de linjerna sen skulle ligga till grund för argentes, agoutis, goldens, grey, chocolates, satinlånghår, satinvirvlar, dalmatiners, satin teddy.. Det verar osannolikt utan det måste uppkommit tidigare.

Konstiga är ju att problemet verkar härja mest norr över i landet.

Och att vi sydlänningar har djur som inte visar några som helst tecken på  sjukdomen?

Känner en satin uppfödare  som aldrig haft några problem med OD och då kan jag säga att dom Har många satins, både från finland, dannmark, och även engelska linjer såväl som svenska linjer.

Men släng upp obduktionprotokollen på  alla OD satins så ni har något att komma med!!!!

Förövrigt är vi ett gäng som skall starta en egen studie med vet hjälp  över OD, så vi får väl se vad som händer

#117 Visst kan man inte sätta avelsförbud, men man kan ju i alla fall ta de djur som lämnat OD ungar som drabbats i väldigt tidig ålder ur avel. Och syskon till denna ungen.
Det är väl i alla fall en början?

Jag menar att visa symptom på OD redan vid 5månader är inte normalt, det är ju i och för sig inte OD över huvudtaget, men om de visar sig när djuret är gammalt eller att det aldrig bryter ut är väl endå bättre på något sätt?

Men visst skulle man ta alla släcktingar som var på jätte långt håll ur avel, så skulle det inte finns så många kvar som du säger.

Varför blev de inte lika gamla som andra då? Det finns ju inget som styrker det, mer än egna erfarenheter. Och det har ju jag med, men mina är ju inte samma som hennes.

Sen det med fodert var som sagt bara en fundering.
Jag kan inte säga något om vad det kan vara, då det inte finns några som helt forskningar på orsaken.
Det finns bara forskningar på vad som HÄNDER med marsvinen.

Jag tror på vad du skriver, jag hoppas ju verkligen inte att du sitter och hittar på saker om något som är så alvarligt.

Men all respekt för dina erfarenheter, men hur många satiner har du haft? Det är ju jätteskönt för dig att dina satiner blivit gamla, men om man ska kunna dra slutsatser måste man ha ett stort underlag, alltså många djur att utgå ifrån.

Det kommer dras igång en dansk studie nu. Ett examensarbete på veterinärhögskolan i Danmark som kommer samla erfarenheter från hela Norden, så förhoppningsvis blir det klarhet i det hela.

Varför de inte blivt lika gamla? Efter vad jag fått rapporterat. I genomsnitt större andel problem vid födsel och dräktighet, större andel ungar som är svaga och dör vid födseln, vanligare att de "tynar bort" innan de blivit riktigt gamla, vanligare med tandproblem o.s.v.

# 121 Jag tror inte heller  du ljuger om något så allvarligt..

Men ifråga sätter faktiskt hur vanligt det är då det värkar som om folk avlivar satiner systematiskt för att dom kanske har OD vilket jag ställer mig mycket frågande till!!!

Det gör ju faktiskt att man kanske ska sätta sig ner och ta en funderare när man tar på sig veterinären arbete, då börjar det bli rätt sjukt.

Man avlivar djur  först efter fastställd diagnos, inte innan som jag upplever att fler såklaade uppfödare gör……

#106 Jag sålde hanen till uppfödaren, långt innan det stod klart att hans dotter började utveckla OD. Jag kontaktade då genast denna uppfödaren som nu håller noga koll på aktuell hanes satinungar. Det kan lika gärna vara från mamman det kommer, eftersom hon är från linjer där det BEVISLIGEN förekommit en hel del OD!

Så där "sket du en lök"

Hur kan du påstå att jag "nu skiter i satinerna"???????????? Då skulle jag väl för sjutton inte sitta är och diskutera, eller?

Jag har nu köpt tillbaka en satinhane som är född hos mej. Trots att jag inte vill ha några fler satiner. Jag köpte tillbaka honom ENBART för att han inte skulle hamna hos någon okunnig som avlar på honom. För han är inte röntgad, ännu. Jag kommer behålla honom här, för att det är tänkt att han ska ingå i ODstudien, och han kommer inte att avlas på.

Så att påstå att jag skiter i satinerna nu, tycker jag var ett mycket onödigt påhopp, enligt mej. Ta reda på fakta innan du häver ur dej saker och far med osanning!

# 122.. Mina honor är exackt lika starka vid födseln som mina selfar och crestade..

Men vem vet problemen kommer kanske senare?

# 124 Vilken studie skall du delta i?

Danska eller svenska?

#123 Och det har du hur många exempel på då? Intressant att jag inte känner till dessa uppfödare. Jag tycker att de som förnekar problemen och skyller på yttre omständigheter verkar vara betydligt fler. F.ö. är det svårt att förstå vad du skriver då jag inte känner till en del ord.

#125 Och du har haft hur många kullar då?

7 stycken ca!  Och har inte upptäckt några problem ännu.

Men som jag skrev så kanske det kommer vi senare tillfälle..

Läs inte bara det du känner för utan läs allt folk skriver.

Som sag så vill jag ha bevis för att Odn verkligen är så utbredd som  privat personer här påstår!

#118 Ja, på det visset kortas de ju ner, men de hade ju levt längre om de inte varit sjuka.
Och om OD gått så långt att marsvinen dör utav det, så hoppas jag ju att man upptäckt det innan. Vilket man absolut gör om man bara vet symptomen.
Då avlivar man ju dem, då dör de inte av sig själva. Så att säga att satiner har kortare livslängd än andra tycker jag inte att man kan, då jag och andra har erfarenhet av att de även kan bli 4-5år som andra marsvin.

Man har väl använt enfägade satins för att få fram de tecknade/flerfärgade? Eller hur har man fått fram det?

Sju satinkullar? Det är ju meningslöst att diskutera om sju kullar kallas erfarenhet och ska dras slutsatser av…  

I Tyskland och Finland har de utställningsförbud. Tror du att det är gjort utan grund? För att det är kul?

Vad är det för bevis du vill ha? Dina erfarenheter gäller som fakta men men inte 10-15 andra uppfödares som som hållt på i många, många år? Om alla dessa uppfödare har en samstämmg bild så är det ändå dina erfarenheter som gäller?

När vi bad om uppfödares erfarenheter var det först ingens om vilel berätta något alls. Inget positivt, inget negativt. Sen när de flesta smält det som stod i artikeln drösade det in erfarenheter. Enbart negativa. Ingen uppfödare har hört av sig och sagt att de har en frisk linje eller att de inte haft eller fött upp ett drabbat djur.

#121 8st satin har vi haft, dock så dog 1 vid 1år av toxicos.

#122 Alltså jag kan inte hålla med om det, då jag tycker det är vanligt bland "vanliga" marsvin också, inte bara satin.
Mina satin honor har betet sig likadant som alla icke satins i samband med födslar m.m.

Att satin ungar är svagare och inte klarar sig har jag aldrig varit med om, har bara haft 1 satin unge som dött efter att den var född och 1 icke satin som dött, detta var i samma kull.

Att de har tandfel i större utsträckning har väl att göra med OD? eller vad menar du för tandfel?
Jag har inte haft tandfel på någon av mina i alla fall.

#129 Jo, men inte i någon större utsräckning efter 2002. Och agsoutis har knappast blandats upp med buffar och vita, det vore ingen höjdare för färgen… Samma problem finns på engelska importer som tagits in bara senaste åren. Och goldenlinjerna t.ex. kan man ju spåra väldigt långt bak. Betydligt längre bak än så. De flesta färgerna är ju etablerade på 80-talet.

#131 Ja, jag vill ju påstå att alla de här livsförkortande problemen, födsloproblem o.s.v. har att göra med ett kalciumämnesomsättningsproblem. En och samma sjukdom som visar sig på olika sätt. Kalcium är inblandat i så mycket i kroppen. Varenda cell är beroende av kalcum. Alla muskelrörelser är beroende av kalcium, det är därför som kalkbrist vid förlossning visar sig i kramper.

#124 Tycker inte du behöver vara så otrevlig, bara för att man frågar dig en sak!

Men säger du att det är så, så är det väl så att det förmodligen kommer ifrån mamman.

Jag sa inte att du sket i satins, jag sa att det kan verka som det när du säljer föräldrar som lämnat OD ungar till någon som fortsätter avla på dem.

#130 Ja, de har förbud i vissa länder mot satin avel pga. att de fått dåliga resultat.
Men man har också i vissa länder förbud mot att rulla långhår, tror du att det är gjort utan grund? För att det är kul?

#132 Parar man agoutis med golden då?
För golden parar man ju med buff ibland för att få en ljusare piggmenterng. Så då kan det ju ha kommit in bland golden ex. genom en sådan parning och sen vidare till agoutis.
Alltså jag vet inte, detta är bara något jag funderat över!

Nja, det är ju bara i Tyskland som man inte anser att det är okej att rulla långhår. Det är ju mer en djurskötselfråga, vad som är okej eller inte. Det handlar ju inte om en ärftlig sjukdom.
De har väl gjort den bedömningen. Jag har svårt att tro att någon skulle tycka att det var djurplågeri när långhår sköts på ett schyst sätt. Däremot när man inte riktigt vet vad man gör, då kan jag hålla med om att det kan bli oschyst. Men lite märkligt tycker jag ändå det förbudet är. De har inte speciellt stränga djurskyddsregler i övrigt. Tollåter långa plågsamma djurtranspoter t.ex. och vi har högre krav på burar m.m.

Men visst, om du tycker att det är samma sak och att vi borde ha såna förbud i Svrige också. Varsågod och driv frågan, men kanske inte i den här tråden…

Men hur långt innan symptomen kommer kan man se på röntgen att dom har OD då? Jag röntgade min hona när hon var 1 år och 4 månader och det var 5 månader sen nu och då såg dom inget konstigt. Det var ju inte därför jag röntgade henne men om det vart nåt konstigt på skelletet så borde dom ju sagt det? Hur fort kommer det då, alltså om man vill upptäcka det innan det gått för långt hur ofta bör man röntga dom? Och om man upptäcker det tidigt kan man stoppa eller bromsa syptomen då? Nu blev ju jag orolig för min lilla Teguila :(

#136 Är det schyst mot dem när de får sita ensamma i en bur från de är 4-5v till se är ca. 10 månader?
Du om någon vet ju själv om att det är lag på att marsvin ska hållas i grupp på minst 2.

Jag menar inte att det ska vara förbud mot att de ska rullas, men de ska inte behöva sitta ensamma den fösta delen av sitt liv, bara för att de ska främja människan!

Eller du kanske har dina rullade långhår till sammans i grupp?

idipidi! Jag känner som sagt en stor uppfödare med närmer 125 djur som har kopiöst med satins, dom hhar inga som helst problem och får dagligen kullar.

Mest deras svart som toxar och det är några som gör det undet det år jag kännt dem så har den inte haft något problem eller dödsfall bland sina satiner. Heller har dom aldrig haft problem  med OD!

Det borde väl räknas som något då de måste ha en ganska stor procent av de svenska satinerna. De har också de felsta färger och varianter av satiner mm.

Det är därifrån jag får min kunskap och som sagt det jag inte kan frågar jag om!!!!!!!!

Sen ska man ju inte namnge personer på nätet utan lov

#137 Vi vet väldigt lite om satinlånghåren, hur friska eller sjuka de är. Helt enkelt eftersoma tt de inte är så vanliga. Men jag vet tyvärr några satinlånghår som drabbats så helt fria är de inte.

Enligt den tyska studien kan man inte påverka förloppet med t.ex. kalciumtillskott när de väl drabbats, men om man kan påverka det innan dess vet vi inte. 

Det är ett bra tecken att hon såg okej ut i skelettet när hon var ett år gammal! Försök att inte oroa dig för om hon skulle drabbas såär det ändå inget du kan göra. De kan hinna bli ganska gamla innan de blir sjuka också. Men självklart är det bra om du är uppmärksam på alla tecken som kan tyda på OD.

#139 Men dåså, eftersom att din uppfödare inte har några problem så är de friska! Då vet vi det. Lyssna på en uppfödare och ingen annan så blir allt bra.

#138 Du är välkommen att starta en egen tråd så kan jag kommentera, men prata inte OT i denna tråden, tack.

#140 Men om det har med satingenen, så spelar det ju inen roll alls vad det är för ras/kombination, för då är lla drabbade.
Enligt dig så tyder ju allt på detta, eftersom så många korthårs satiner är drabbade.

Maritas satincrested hona är ju 2,5år och har inga tecken på OD, så jag tycker inte det är så konstigt att en 1år inte har symptom.
Ska hålla tummarna för att ingen av era marsvin drabbas! Utan dör friska=)

Jag lyssnar på de flesta som snackar.. Men kan dom inte bevisa att det är OD med veterinär papper eller obduktionsprotokoll.

Så kan det vara vad som helst… från C-vitamin brist, till vanlig kalkbrist…………..

#142 Ok, jag kan putta upp den tråden som var uppe igår om att långhår sitter ensamma.

#144 Där kan jag faktiskt hålla med dig!
Även om de säkert i de flesta fall rör sig om OD, så kan det i vissa fall säkert varit något annat.

Men istället för att gå till vetrinär och röntga marsvinet eller försöka ge marsvinet extra c-vitamin/kalk och se om det hjälper, så avlivar man det direkt.

#140 okej tack så mycket för svaret :)

#143 Det är inte enkelt att förklara för någon som inte har så mycket genetikkunskaper och uppenbarligen går inte det jag säger fram.

Det kan finnas linjer som saknar sjukdomsgenen. Det kanske t.o.m. är troligt. Det beror på hur hårt kopplad genen är, alltså hur nära rent fysiskt den ligger på kromosomen. Om det är så så borde vi lägga energi på att hitta de friska linjerna, inte lådsas att  sjuka linjer är friska, förneka problemet o.s.v. 

Det verkar också variera stort mellan sjuka linjer i NÄR det bryter ur. Satin grey t.ex. verkar få utbrott först vid 4-5 års ålder och då har mång amarsvin redan dött av andra orsaker. Detta kan bero på andra gener, s.k. modifiers av olika slag. Man borde alltså kunna avla mot ett senare sjukdomsutbrott. Detta skulel ge linjer som verkar vara mer eller mindre friska men egentligen inte är det. Så fort man avlar ut en sån linje riskerar man att ge ett tidigare sjukdomsutbrott.

Satinlånghår är kända för att (i genomsnitt) vara taniga och små, något som kan tyda på OD. Samtidigt känner jag faktiskt till ett antal äldre satinlånghår som alltså antingen skulle kunna tyda på potensiellt äkta friska linjer eller att de har ett sent utbrott. Vi kan inte veta vilket förrän man lyckas hitta sjukdomsgenen.

#146 Jag vet de som gett extra kalk + D-vitamin (vad c-vit skulle ha med det att göra får du gärna förklara). Några har fått en tillfällig förbättring men sen har de blivit sämre igen, så det handalde bara om att förlänga lidandet, tyvärr. I den tyska studien fick de ingen förbättring alls.

#148 Det du säger går visst fram.
Men eftersom du innan har sagt att du tror att alla satins var drabbade och att det förmodligen hade att göra med deras gener.

#149 c-vitaminen har inget att göra med OD, utan jag skrev just det att i alla fall så behöver det kanske inte vara OD, utan det kanske beror på kalkbist/c-vitamin brist.
Och istället för att prova att ge mer c-vitamin/kalk, för att se om det hjälper, så avlivar man djuren direkt pga. att vissa symptom är likadana som hos OD.

#150 Förut sa du ju att du inte kände någon som hade haft OD på sina djur och därmed inte sett ett enda fall? Hur kan du då "veta" detta? Rykten?? För jag känner då inte till att man avlivar tveksamma fall…

#151 Läs vad #144 skrev och läs sen mitt svar igen på #146!

Veta och veta, men jag har ju läst i bloggar där de haft marsvin som haft "OD" och sen bara någon dag efter upptäckten har de avlivat djuret, men visst de kanske inte skriver ut att de fösöker se om det är några andra orsaker som kalkbrist/c-vitamin brist.
Förlåt då om jag har fel, men några röntgen bilder tror jag ju inte de tagit!

Vi kan väl försöka hålla oss till sånt vi fått bekräftat från andra och inte rykten och antaganden. Vi vet ju både du och jag att du pratar om EN blogg och ETT fall. Ett fals om du dessutom inte vet speciellt mycket om. Det kan man inte dra slutsatser av… Då är man ute på djupt vatten.

#153 2 fall, kan skriva till dig privat vilket jag menar om du vill?

Jag har inte dragit slutsatser, lika lite som att du säger att alla satins förmodligen har OD.
Jag kallar det mer som en tanke, då det verkar vara på det viset.

I så fall har jag missuppfattat. Jag uppfattade det som att ni allmänt anklagade folk för att avliva sina sjuka djur. Jag tycker tvärt om att de flesta verkar hålla fast vid dem tills de verkligen är så sjuka att de inte kan gå längre.

#155 Nej, vi menade (eller jag i alla fall), att i de fall där diagnosen OD inte blivit fastställd genom röntgen, utan man endast går efter symptomen, så kan det säkert i vissa fall berot på annat. Då symptom för kalkbrist/c-vitamin kan vara liknande de som OD har.
Även om de säkert varit OD i de flesta av dessa fallen.