Operation
Jag har en liten kille på 11 månader som fått en liten knuta på vänster sida vid benslutet uppe vid höften. Var hos veterinären nu imorse men de kunde inte säga om den kändes som en cysta eller något värre. Så jag fick en tid till operation den 9/1 vilket känns ok. Han mår bra och det är inte så lång tid dit. Men jag undrar om någon varit med om detta och kan ge lite tips på vad jag ska tänka på innan och efter operationen. De kommer tyvärr söva honom vilket jag inte är så glad för. Jag vet att det finns möjlighet att göra det under lokalbedövning. Ska jag kanske vara beredd på att han måste ta antibiotika? Är det någon sort som är ok för marsvin? Brukar de sy såret el kan det läka ihop utan? Tänker att han ska få extra c-vitaminer innan och efter samt kanske probiotika om magen krånglar. Tacksam ifall någon varit med om detta och kan tipsa och stötta. Jag är nervös för ingreppet för han är vår älskade lille bebis ju.
- Redigerat 2022-12-19 10:58 av Ljungåsen
Jag har varit med om ett antal operationer på mina marsvin, och det har gått bra varenda gång. Det finns dock en del man kan göra själv, för att minska risken för komplikationer och jobbig eftervård.
I god tid innan operationen, dvs nu, skaffa hem Stödmatningsmat (Recovery Plus eller Critical Care) och matningssprutor, jag föredrar vanliga 1 ml-sprutor med avkapad spets. Öva på att stödmata. Även om du kan, så kan sannolikt inte han, och det går väldigt mycket lättare att stödmata ett sjukt marsvin som fattar vad det handlar om. Bra instruktioner för stödmatning finns i Eragons infohäfte, under avsnittet om kastrering. Det kan laddas ner härifrån.
https://www.eragons.se/om-marsvin/infomaterial/
Friska marsvin brukar älska Stödmatningsmat, och äta med god aptit när de väl fattat hur man gör. Genom att mata honom när han är frisk, så får du också koll på hur han beter sig som frisk. Bra jämförelse, till senare.
Ett par dagar innan operationen så tar du bort alla gasbildande grönsaker ur hans kost, för att minska risken med gasbildning efter operationen. Ingen kål av någon sort, eller äpple. Sallad, morot, gurka, paprika, är säkra.
På operationsdagens morgon ska han helst inte ha grönsaker alls. Blir han djupt besviken över det så är morot säkrast att ge. Hö ska han naturligtvis ha hela tiden. Marsvin ska inte fasta inför en operation.
Efter operationen kommer han vara trött, och inte äta ordentligt själv på ett tag. Då får du stödmata. Jag brukar mata varannan, var tredje timme tills dess han har piggnat på sig - då kan man glesa ut matningarna. Beroende på marsvinet och sövningsmedlet så kan han vara trött alltifrån några timmar efter hemkomst till ett par dygn.
Antibiotika brukar man inte få, annat än i undantagsfall (typ om det handlar om en varböld), däremot så ska han ha smärtstillande Metacam. Kolla att veterinären är påläst om de nya rekommendationerna, så att han får tillräckligt hög dos. Marsvin behöver, jämfört med andra djurslag, enorma mängder, två gånger per dygn. Ju bättre smärtstillad han är, desto bättre kommer han att äta själv, och desto lättare blir återhämtningen.
Kom att tänka på en sak till. Veterinären kommer sannolikt säga att han ska sitta ensam under läkningen. En del marsvin blir väldigt deprimerade av att vara ensamma, så då kan man få sätta ihop honom med kompisen i alla fall, om kompisen är snäll. De flesta marsvin tuggar inte på sår, varken egna eller någon annans, men man får förstås ha koll såatt det läker som det ska.
Bor han tillsammans med en annan hane är det jätteviktigt att de inte är ifrån varandra någon längre stund, för då kan det bli jobbigt att få ihop dem igen. Kan de inte bo tillsammans hela tiden (exempelvis föt att den friske är dum mot den sjuke) så behöver de få träffas och umgås i knät flera gånger om dagen.
Viktigt är också att den friske inte får ha hela deras gemensamma bur för sig själv under tiden de är isär. Jag brukar dela av buren med ett galler, så att de hela tiden kan se och höra varandra.
#2: Hej och tack så hemskt mycket för dina råd och vänliga ord. Jag ska gå igenom vad jag har hemma och beställa hem stödmaten så den finns i god tid. Han älskar paprika så det äter han gärna. Han har en kompis men de bor inte i samma bur utan träffas i lekhage, de har tyvärr rykt ihop en gång, så då är det nog bra att de får ses där när han hämtat sig och är sitt vanliga jag igen.
#3: Så ledsamt för pojkarna.
Nu är ju inte rätt tid att sätta ihop dem igen, men du behöver ta dig en funderare på hur du vill ha det på sikt. I längden är det inte en godtagbar lösning att de bor i varsin bur. Marsvin är utpräglade flockdjur, och det är ett brott mot djurskyddslagen att hålla ett ensamt marsvin. Och ja, de räknas som ensamma om de inte har en kompis i samma bur, där de kan umgås kropp mot kropp.
Vill du försöka dig på att sätta samman pojkarna (sen, efter operationen och konvalecensen) så finns många goda råd i länken nedan (det står om hanar en bit ner)
https://www.eragons.se/om-marsvin/sammanfora-marsvin/
Annars så behöver de båda pojkarna varsin ny kompis. Antingen kan du låta kastrera dem, och ge dem varsin flickvän, eller så kan du försöka med varsin pojkvän. Landar du i beslutet att ha två pojkpar så skulle jag definitivt rekommendera att du har dem i varsitt rum, så långt från varandra som möjligt. Det ökar chansen att de nya paren inte också bråkar isär sig.
Hej tyvärr visade det sig att lillen hade svåra problem med urinblåsan. Veterinären hade aldrig sett något liknande och Ludde fick somna in igår. Vi är förkrossade just nu för han var ju så pigg och glad innan operationen. Men vi fick några sista veckor innan han kraschade och nu ska vi sörja honom innan vi får leta efter en ny kompis till killen som är kvar. Han är snart 2 år så jag vill hitta en lite äldre hane som behöver omplaceras.
#5: Beklagar sorgen. Det är alltid hemskt när en älskad liten måste lämna en, men lite extra hemskt när det är ett ungt djur som borde ha haft många fina år framför sig.
Kompisen, som nu är ensam, behöver få en ny vän så snart som möjligt. Vänta inte. Jag, som har haft många pojkpar, tycker att en ny kompis faktiskt kan hjälpa till även i sorgebearbetningen. Man får någonting annat att tänka på.
En del kan deppa ihop alldeles av att bli ensamma, så det är klokt att hålla ordentlig koll på honom, väga dagligen så du märker ifall han börjar slarva med maten, och var beredd på att sätta in stödmatning, ifall det blir så.
Stort plus för att du kan tänka dig en äldre omplacering. Blocket brukar vara ett bra ställe att leta på, om det inte är så att du bor i närheten av någon omplaceringsorganisation.
Instruktioner för sammanförning har jag redan länkat i #4. Två år brukar vara en magisk brytpunkt för när hanar är ordentligt vuxna, så är nya kompisen bara äldre än så, och du följer instruktionerna så brukar det gå bra.
- Redigerat 2023-01-13 08:45 av Ljungåsen
#6: Tack för ditt svar. Buff är lite drygt 18 månader så fortfarande ung. Jag behöver få sörja lille Ludde för just nu skulle jag nog inte kunna ta till mig en ny. Skulle inte bli rätt för honom. Jag ska kolla på blocket när jag är redo och skulle de komma någon där som är runt 2-3 år som behöver ett nytt hem så skulle det bli bra. Men självklart har jag stenkoll på buff hur han mår. Jag jobbar hemifrån så jag är nästan alltid hemma hos honom. Det är så hemskt också för vi förlorade Buffs förra kompis i mars förra året ( han hade flera urinstenar)och tog hem Ludde som bara var 5veckor då. Jag är beredd att ta hem en för Buffs skull även om jag inte är redo. Hans välmående är nummer 1! Jag ska kolla råden du skickat med också för skulle det gå att få en kompis som han kan bo med är det ju det bästa.
En bild på Ludde när han var frisk och pigg
#8: Så fin han var ❤ Jag förstår verkligen att du sörjer.
Problemet är att Buff inte kan sitta ensam tills du har sörjt klart. Det är inte lagligt att ha ett ensamt marsvin (och inte snällt mot marsvinet heller), så han behöver få en ny vän att umgås med kropp mot kropp, så snart som det bara går. Helst idag.
Det viktiga är inte att du knyter an till nya marsvinet med en gång, utan att Buff gör det. Eftersom han bara är 18 månader så skulle det ju vara absolut enklast med en bebis (max sex veckor). Då behövs ingen avancerad introduktion, utan jag brukar bara ta med den vuxne i transporten när jag hämtar den lille, och så släpper jag in den lille till honom där. De bondar med varandra under den läskiga bilresan hem, och kan flytta in i Buffs nystädade bur direkt väl de är hemma.
Vill du hellre ha en vuxen så skulle jag satsa på någon som är åtminstone 3 år gammal, för att öka chansen att introduktionen går så smidigt det kan. Men då krävs att man följer instruktionerna och inte har bråttom alls. Två veckor utan minsta tjafs på stora ytan brukar jag köra med, sen kan de flytta in i buren. Om den är tillräckligt stor. Jag skulle själv inte ha två hanar på mindre yta än 160×70 cm.
Vill du läsa om några introduktioner, så finns de i blogginlägget nedan. Adam, som var bebis när det skrevs, är nu nyss fyllda fem.
Vi hämtade hem en liten kille på 6 veckor och Buff älskar honom. Så än så länge går det utan bekymmer. Han är så glad och den lille följer honom överallt. Det kändes bra att Buff mår bra igen. Då mår ju vi också bra.
#11: Underbart! Vad glad jag blir över att Buff fått en ny vän.
Lille Teddy och Buff! Lite suddig bild men det var svårt att vara stilla. Buff älskar honom
#13: Jättesöta! Buff ser faktiskt ut som om han skulle kunna vara pappa till Teddy på riktigt. De passar ihop.
#14: tack ja de är så gulliga båda två tillsammans. Det känns så bra att Buff är sig själv igen. Han är en bra ”storebror ”
Starta ny diskussion