Välkomna Morris och Loretta
Jag trodde först att Morris var en hona men sedan märkte jag att Taylor inte var där. Men vad kul, jag hoppas de trivs hos dig.
#6: Morris är min nya kastrat. En liten skrutt, bara ett och ett halvt år gammal.
Taylor blev hastigt sjuk förra helgen så han finns tyvärr inte mer. Vi hade sån tur vi fick träffa en duktig exoveterinär, men det fanns absolut ingenting att göra. Sannolikt handlade det om antingen cancer eller organsvikt. Mycket obehagligt!
Morris är väldigt fin och kommer säkert passa perfekt med din flock.
Jag beklagar verkligen Taylor, han var ett väldigt vackert marsvin och det gör alltid lika ont att förlora en älskad liten.
#8: Tack! Ja, det är lika hemskt varenda gång. Jag vänjer mig aldrig, och det tror jag inte man ska heller. Senaste halvåret har varit väldigt turbulent, med förlust av tre marsvin (Simona, Selma och nu Taylor) och inflytt av fem nya.
Morris verkar vara mycket trevlig, så jag har gott hopp om en fortsatt fungerande flock.
Det verkar varit ett olyckligt halvår för här har det även varit lite turbulent. Inte på samma sätt med tre bortgångna men en bortgången och Litchis sjuka.
Ja. Nu håller vi tummarna för ett kommande, fantastiskt halvår, med bara friska marsvin och inte ett enda problem. Det är vi värda!
Idag är det tre dagar sedan Morris och Loretta flyttade in, och det går över förväntan bra. Numera beter de sig i stort sett som de andra, och Morris har tagit väl hand om de flickor som brunstat hittills.
Jag är oerhört nöjd.
Vad trevligt att det går så bra, så hoppas jag det fortsätter!
Det tror jag. Om det börjar bra så brukar det fortsätta så.
Idag har båda nykomlingarna lärt sig att använda tiggpinnen, så nu radar alla sju upp sig jättefint när jag kommer med grönsaker. Så gulligt!
Nämen vad gulligt! Här ställer de sig på en sorts ramp som används som tak och trängs. Jag ville ha en tiggpinne men av någon anledning blev det ej av.