Hanar + bråk
Hej, har skrivit om detta problem här tidigare. Men det har nu blivit aktuellt igen.
Mina två hanmarsvin bråkar och har den senaste tiden hittat små sår på dem då och då. Jag har ALDRIG sett att de ligger och myser/sover eller så tillsammans. Aldrig ens sett dem frivilligt gå in i samma hus.
Hur ska jag lösa detta? Jag skaffade det andra marsvinet för att jag inte ville han jag hade skulle vara ensam. Men som det ser ut är han lika ensam som innan. De "pratar" inte med varandra om de ej hackar tänder och kuttrar. När de då inte ens myser med varandra kan jag inte se att de har något utbyte av varandra alls och att detta ändå bara borde vara en stressande miljö för dem båda. Vad tror ni mer erfarna marsvinsägare?
Har funderat på att kastrera dem båda och se om de lugnar ner sig, men så har jag hört från några håll att det borde funka alldeles utmärkt, och från några att de inte lugnar ner sig efter kastrering.
Så nu har jag funderat på att sälja det nyaste marsvinet (har tyvärr ej plats för två marsvinsburar just nu), kastrera han som jag behåller och sätta ihop honom med en hona, och se om detta fungerar bättre.
Men vet fortfarande inte hur jag ska göra då jag som sagt inte är den mest marsvinserfarna. Tacksam för all hjälp jag kan få, för mina små gullepojkars skull. Tycker så synd om dem som det är nu.
Mvh Vic.
Jag tror inte alls att alla marsvin som kommer överens sover i samma hus eller myser ihop, skulle nästan kunna påstå att det är långt ifrån alla marsvin!
Jag har hört att marsvin håller sig på olika ställen just för att de i det vilda är byten för andra djur. Det är en taktik så att inte alla är i en klump och blir påhoppade på samma gång om ett rovdjur kommer, för att de ska ha chans att varna varandra och fly. Det hör alltså till instinkten och behöver inte alls betyda att de inte trivs med varandra.
Men om de bråkar med varandra så att det blir sår, måste något inte stå helt rätt till. Du har sett att det är bråken som gör att de får sår, va? För det kan också bero på att de kliar sig så mycket att det blir sår, av ohyra(sellnic).
Även om de nu inte skulle trivas ihop, betyder det inte att de inte tål att gå ihop med någon annan hane; det betyder inte att de har dåligt temperament. Det kan bara vara så att de inte tycker om varandra.
Kastrering förändrar inte ett marsvins temperament heller, dock kan hanar som är aggressiva mot andra hanar kanske fungera bättre ihop med en hona. Fast man kan inte dra någon sådan slutsats efter att bara ha provat hanen ihop med en annan hane, man får ju ta och prova flera först.
En yngre och en äldre hane brukar fungera ihop, för då blir rangen lättare att avgöra. Om det är helt klart att dina hanar inte funkar ihop, tycker jag hellre att du i din situation ska sälja den ena hanen och skaffa en yngre hane som kompis åt den kvarvarande. Kastrering är ett ganska riskfyllt ingrepp, som jag bara tycker man ska till om det verkligen är nödvändigt.
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
#1 Men alla andra marsvin jag har träffat som lever i grupp (kanske iofs inte rekord många, men iaf) har iaf gått runt och typ småkuttrat med varandra, tycker det är så konstigt att de aldrig pratar med varandra bortsett från när de "grälar".
Nej jag har inte sett när de fått såren, har dock sett formen och platserna på såren, vilket omöjligt kan vara från de att de har kliat sig. Långa, raka sår, på platser så som nos, rumpa och ena hade även ett precis vid ögat (kunde gått illa där, men som tur var läkte allt fint och ja, ren tur att inte ögat blev skadat!). När jag skriver långa menar jag inte sår på flera centimeter, utan mer typ 1-1,5 cm. Fortfarande för stora för att vara klisår, eller har jag fel?
Den utav hanarna jag tänker behålla om jag ger bort/säljer den ena är en jag har haft ett tag, jag har testat med en hane tidigare som var betydligt yngre än honom (knappt fullvuxen, medans Max (min hane) var helt fullvuxen) och detta har inte fungerat, den korta tiden de fick sitta tillsammans resulterade i många bråk och en del sår. Så har med andra ord testat som det är nu, två hanar.
Har även testat att sätta ihop honom med en hona för snart ett år sedan. Tanken var att de skulle få bebisar och vi skulle behålla varsin unge då varken jag eller ägaren till honan hade kompis till våra marsvin. Som tur är blev det aldrig några ungar då jag nu kan se att vi båda hade alldeles för lite kunskap osv. Men han fungerade jättebra tillsammans med den här honan.
Har också hört att en hane som träffat en hona oftast inte fungerar tillsammans med andra hanar sedan. Vet dock inte hur väl detta påstående stämmer då jag inte har något minne av vart jag fått informationen. Men om det stämmer så kan ju detta vara en bidragande orsak till att det fungerar så dåligt som det gör.
Borde jag testa med en så liten bebis som möjligt till kanske innan jag kastrerar? Fast i mina ögon (dock ej så erfarna ögon ^^ ) ser det ut som om kastrering är det jag har kvar… Men finns det en hyffsat stor chans att min strax över ettåriga hane kommer fungera med en bebis av samma kön är jag mycket villig att testa.
Och jag måste verkligen lägga till att jag i efterhand ångrar något fruktansvärt att jag inte köpte två hanar från början. Men så går det när man litar på dumma, dumma, dumma zooaffärer.
Jag har sju hanar, dom går 2+2+3 ihop.
Av dessa grupper är det bara de två som är skinnys som ligger bredvid varandra och sover. Kanske för att de behöver varandras kroppsvärme mer än de håriga. De andra ligger bara ibland bredvid varandra.
Från början skaffade jag två, en teddy och en skinny från samma uppfödare. Dom sattes ihop redan hos uppfödaren. Skinnyn är två månader äldre än den andra och det funkade bra till att börja med. Skinnyn kuttrade och uppvaktade nästan hela tiden när han blev ca fem månader (han försökte aldrig att rida på kompisen). Teddyn gillade dock inte att bli uppvaktad hela tiden så han gav den andre några rejäla omgångar. Skinnys är ju nakna så den stackarn fick ett rejält rivsår på ena sidan plus några mindre rivmärken och ett rejält bett på rumpan. De gillade verkligen inte varandra efter det så de fick varsin ny kompis och det har funkat jättebra i snart ett år så alla är vuxna nu.
Jag hade absolut testat med en liten bäbis på fem veckor. Det funkar med största sannolikhet. Kastrera skulle jag nog inte våga mig på om det inte är alldeles nödvändigt.
Det är ju synd om han ska bli helt själv för du kan ju inte vara där hela tiden, eller hur.
Självklart vill jag inte att han ska bli själv. Det är absolut inget jag hade planerat. Utan mina tankar med den här tråden var mest att få svar på vad jag skulle göra för att det ska bli som bäst för mina bebisar.
Jag tror jag ska testa med en liten bebis. Iom att det förmodligen kommer fungera. Måste bara fundera ut hur jag ska göra med mitt andra marsvin. Har ju haft honom sedan i julas och fäst mig vid honom… Kommer bli svårt att lämna honom ifrån mig.
Vad tror ni här inne, kommer det bli svårt att hitta en köpare som vill ha en strax över ettårig marsvinshane, med ursprung från en zooaffär? Ägaren måste också vara villig att leta upp en passande kompis till honom. Är det omöjligt att hitta tror ni?
För hittar jag inte det, vet jag inte vad jag ska göra, då det varken finns tid eller plats (för burar och så) för fyra marsvin hos mig.
Jag har nog också fått den uppfattningen att en kastraktion inte kommer att förändra en vuxen marsvinshanes redan etablerade roll/beteende.
En hel del hanar har svårt att fungera med andra hanar igen efter att ha gått med honor, i alla fall könsmogna andra hanar. Jag betvivlar, enligt din beskrivning, att han kommer att fungera även med en bebis när denne kommer upp i sin könsmognad. Du kan ju alltid testa men det låter som du har en riktig liten hingst i buren.
Appropå buren, hur stor bur har du? Hanar har en tendens att behöva mycket stort under sina slyngeltider. Någon som starkt kan påverka att de gnabbas eller ej. Minst 130cm för 2 hanar, speciellt där individerna visar att de vill ha utrymme mellan varan
Marsvinsmaffian - marsvinsinspiration på internet
Hmm, har inga mått i huvudet, men kan inte tänka mig att buren är mindre än 130 cm lång. Ska mäta den när jag fått tag på ett måttband. Men man kanske isf kan testa att bara köpa en större bur? Fungerar det med en våningsbur till marsvin fresten? Eller finns det risk att dom ramlar ner för "stegen" när dom ska gå ner och skadar sig?
Säkert att det inte finns tid för två marsvin till(en bebis var åt hanarna)? Platsen kan man ju ordna genom att bygga på höjden, ha ett slags burskåp.
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
Jag vet inte. Och inte säker på att jag vill ta risken att de måste flytta pga tidsbrist… Skulle isf vara om man pratade med någon som kunde ta tillbaka marsvinet om det skulle bli så.
Sedan är det ju det där med pengar också. Dagligt foder osv skulle inte bli problem om jag skaffade två till. Men det är två djur till som kan bli sjuka och veterinärkostnader är inte billiga. En situation jag verkligen inte vill sätta mig i är om djuren blir sjuka och jag inte har pengar att ta dem till veterinär. Visst lägger jag undan pengar varje månad till det ändamålet, men de jag har nu skulle aldrig räcka om ens alla djuren jag redan har skulle bli sjuka samtidigt (kan låna av föräldrar i nödfall, men inget jag helst gör). Det är ganska mycket att fundera över.