Lilla Bobbi är död
Min lilla Bobbi dog idag
. Hon köptes ju som steril från Danmark, när hon kom var hon redan parad. För nästan två veckor sedan började hon få förvärkar men inga ungar kom, magen bara växte och växte. Igårnatt fick hon krystvärkar men återigen kom inget, stod i telefonkontakt med en van uppfödare hela tiden, till slut när klockan var långt över ett valde jag att gå och lägga mig trots att Bobbi skulle föda. Imorse låg där fyra ouppackade ungar och Bobbi var i riktigt dåligt skick, var bara att ta bort henne
, hon hade även en unge som inte kommit ut, kunde tydligt känna huvudet vid hennes revben och sedan föjla kroppen neråt, sätesbjudning alltså. Redan inatt kände jag att det inte fanns något att göra, var därför jag valde att inte vaka (vet att det är nog en del som tycker att det var fel, även jag egentligen men det var det enda sättet att hantera ångesten), veterinär fanns inte på vallistan då de veterinärer som finns häromkring är riktiga spånhuvuden! En av ungarna var böjd på mitten, troligen kom den med ryggen först. Stackars Bobbi, jag har sett hur dåligt hon mått i två veckor men vad mer kan man göra än att se till att de äter och inte har det för varmt
.
Vila i Frid min vackra Bobbi
Neej! Jag som hållt tummarna och tänkt på henne, usch vad hemskt. Inte blir man gladare på hennes fd. ägare i Danmark heller!
Vila i frid fina Bobbi.
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus

Vad tråkigt! Höll också tummarna för henne, Lilla söta gumman då. Vi skickar marsvinskramar till er alla! Vila i frid Bobbi!
Usch vad tråkigt.. man kan ibland inte göra så mycket mer för dem, och det är ju inte alltid man får hjälp av vet. heller.. undrar om de skulle prioritera ett marsvin framför andra djur heller jourtid…
Kram
#3 När jag åkte in akut gick en djursjukskötare (eller vad motsvarande heter för djur istället för sjuksköterska? ;)) runt och kollade på alla som kommit in akut, vi fick gå före både en hund och katt för hon tyckte att det såg allvarligast ut :) En bra klinik/veterinär värderar alla djur till samma värde.
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
#4 Om det hade varit så väl! Har bara dåliga erfarenheter av de bägge djursjukhus jag varit på, Hässleholm och Helsingborg, de kan inget om marsvin
. Nu är det visserligen många som jobbar där och alla jobbar på sitt sätt men i Hässleholm visste de inte ens var Wojvojs juver satt och i Helsingborg sade de bara åk in så får vi se vad vi gör, då hade Saken krampat flera minuter, hade de berättat vad de skulle göra med henne hade jag slängt mig i blen, men de sade bara: Det bestämmer veterinären, vill du veta får du åka in. Och det är 13 mil dit, hon var redan dödsdömd så tyvärr fick pengarna styra då vi lever ur hand i mun, hade de sagt att de på något sätt kunnat hjälpa henne hade det varit annorlunda.
#5 Det är mycket tråkigt att höra om sånt! :(
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Vet en bra marsvinsveterinär i Tomelilla som är ambulerande i skåne men det är ju kanske lite väl långt har inte riktigt koll vart du bor, men hon/han kanske kan konsultera via telefon… som har funnits här uppe i JKPG tidigare.Bollerups smådjursklinik
#7 Ska kolla upp det! Tomelilla ligger också ca 13 mil härifrån. Vi har en som är jätteduktig på marsvin 10 mil härifrån men hon är stört omöjlig att få tag i och hon ringer inte upp fast hon säger att hon ska göra det
.
Beklagar… Å va tråkigt när sånt här händer… Önskar att alla hade lika underbara veterinärer i närheten som vi har.
Nej så tråkigt! :( Jag beklagar verkligen!
Vila i frid Bobbi
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
#11 Uppenbarligen vet du inte bakgrunden till vad som hänt Bobbi. Det beror inte på att hon kommer från ett annat land. Och dessutom är det knappast någon skillnad på Danmark och Skåne än ett normalt avstånd inom Sverige!
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
#13 vad vet du om det?
Usch vad tråkigt att hon dog, vila i frid, Bobbi
Helena

Vila i frid Bobbi. :'(
#15 Jag har importerat djur från Danmark tidigare. Visst har de helt annan djurhållning där än i Sverige, och djuren är ofta ohanterade. Men finns inte det avelsmaterial man behöver i Sverige måste man söka sig någon annanstans. De andra djuren jag tagit in, ca 10st, har varit fina och välskötta. Nu tog jag ju inte in Bobbi för avel, men just sterila honor är inte lätta att hitta och när jag då fick reda på två stycken med mycket kort varsel var det ju självklart att de skulle få komma hit och bo i stora burar med mina pensionärspojkar som ännu inte blivit lagd under kniven. Ursäkta rörigt mail, min medicin slog nu Förklarar imorgon
#15 och sen är det inte långt mellan Skåne och Danmark heller 
Vad tråkigt med lilla Bobbi. :( Beklagar verkligen sorgen! Vad knepigt att det inte finns några bra veterinärer i närheten heller. Tycker du inte att det är läskigt att föda upp utan att det finns veterinärhjälp att få på nära håll ifall det händer något?
R.I.P Bobbi!
och bebbarna
#18 Fortsättning. Pga sömnproblem äter jag medicin på kvällen, den började verka kraftigare igår pga att jag ätit dåligt, därför fick jag gå och lägga mig direkt.
Som jag sagt innan så har den tjejen jag köpte Bobbi av haft mycket gott rykte innan, vet inte vad som gått snett då alla djur därifrån var i dåligt skick. Men de djur jag tagit in från Danmark tidigare har alla varit problemfria. Dessutom har de som sagt inte samma regler i Danmark så djuren har pytteburar, hanar bor i små lådor och honorna kan bo så många som 5 st i en bur som i Sverige är godkänd för två! Självklart ville jag då "rädda" dessa två när jag fick chansen att köpa dem.
En mycket god vän till mig har tagit kontakt med henne jag köpte Bobbi av och hon bad så mycket om ursäkt för att det hade blivit så och jag kommer få en ersättningsgris. Inte alls samma då jag ju vill ha Bobbi! Men förhoppningsvis kommer vi att kunna övertala henne att lämna ifrån sig Dave, ridgebackhanen hon tagit som omplacering från mig. Eller en Cumahona som är precis ett år och också säljs som steril
. Det är min vän som fött upp henne och hon är nu både ledsen och besviken och kommer att försöka få tillbaka honan också.
#20 Jo, när det händer något är det väldigt jobbigt! Som tur väl är känner jag en som jobbat som veterinärassistent under flera år och också föder upp, henne kan jag ringa dygnet runt om det händer något. Känner också en till som är otroligt duktig på marsvinssjukdomar. Min vanliga veterinär är väldigt bra, men inte så erfaren på marsvin, men gör vad han kan och är ärlig med om det är något han inte klarar. Tyvärr händer nästan allt alltid under jourtid och då kan jag inte få tag på honom 
Tack och lov har jag varit väldigt förskonad från just avelsrelaterade problem *peppar, peppar*. Men också därför blir jag nervösare och nervösare för varje kull då jag hela tiden tänker att snart får jag igen allt jag sluppit.
Stackars… det är så orättvist när det blir så där.
"att klaga är som att gunga gungstol... man kommer ingen vart men man har något att göra för en liten stund"