Jag har bra erfarenheter då min komm från uppfödare och att jag sedan den dagen varit i kontakt med henne och vi har sammarbetat i avels frågor mm

Jag har bara dåliga erfarenheter av att köpa djur från djuraffär.

Jag köpte mina 2 första marsvin från en djuraffär. Att jag köpte från djuraffär berodde till störst del på att jag ville ha marsvin NU, och inte trodde att det fanns speciellt många uppfödare i området som hade ungar till salu.

Jag köpte två honor hos Djurmagazinet i Borlänge. De var otroligt rädda till en början. (Jag har nu skaffat flera marsvins ungar från uppfödare och de har inte ens varit i närheten av deras rädsla.)
En dag när jag var hemma hos min pojkvän ringde min mamma och sa att det var ett tredje marsvin i buren, en pytteliten vit tuss. Jag blev helt panikslagen och åkte hem på en gång. Unge och mamma mådde bra, vilket de fortfarande gör 1 år senare.

Jag gick såklart till djuraffären och berättade detta. Det jag fick till svar var "Nämen, vad roligt. Då fick du en till på köpet!" Roligt? Nog för att honor löper risk för sitt liv när de är dräktiga, denna hona var bara 3,5 månader när hon födde.

När ungen var ca 3 veckor gammal upptäckte jag små, otroligt vidriga, krälande maskar i mammans systers päls. Jag gick till veterinären och det blev konstaterat att de hade ohyran runnig lice. Jag behandlade alla marsvin med ohyreschampo och ohyran försvann. Genom detta forum fick jag reda på att Ohyra kan ligga vilandes och bryta ut när marsvinen utsätts för t ex stress. Eftersom att mina marsvin inte hade träffat andra marsvin som kunde ha fört över ohyran till dem (efter flytten hem till mig) betyder det att de fört med sig ohyran från djuraffären.

Jag kommer aldrig mer köpa djur från djuraffärer. Vare sig det är marsvin eller andra djur. Möjligen fiskar, om jag börjar intressera mig av såna. Jag tycker att det är otroligt fel att sälja djur för att tjäna pengar som enda syftet. En sådan verksamhet vill jag inte hjälpa, vilket jag gör genom att köpa djur och prylar från dem.

Finns det verkligen ingen marsvinsuppfödare inom 20 mils avstånd (denna sträcka skulle jag kunna åka för de/det rätta marsvinet) skulle jag ändå försöka hitta andra alternativ utöver djuraffärerna. Blocket, släktingar i andra delar av landet, marsvinsutställningar mm.

Under mina första marsvinsår köpte vi enbart från djuraffär, uppfödare - vad var det?
På sju år köpte jag 14 marsvin, genomsnittsåldern låg på 2½-3 år.
Av dessa var en dräktig, en hade sellnic(skabb), en hade ringorm, ett par stycken var hemskt små och blev aldrig speciellt stora och två könsbestämdes helgalet.
Utöver detta rekomenderades jag att inte ha marsvinshanar ihop, ja honor behövde heller inte bo ihop om jag inte ville, saltsten och mineralsten var nödvändigt liksom fröblandningen som plockades fram till mig.

Sedan kan jag väl inte säga annat än att äldsta marsvint, Sune 8år(011016), kommer från djuraffär. Han fungerar dock inte ihop med andra marsvin utan är mestadels grymt agressiv.

Numer går jag inte i närheten av djuraffärens djurrum om jag inte måste, har sett alltför många skabbiga och ringormiga marsvin där och det vill jag inte ha hem.

Jag har bara köpt marsvin från djuraffär två ggr. Ett marsvin per tillfälle då, vilket man väl inte kan klandra butiken för, för på den tiden fanns inte djurskyddslagen som säger att marsvin ska hållas i par.

Det ena marsvinet Maja var polydaktyl(hade extratår på baktassarna). Hon var ganska skygg igenom hela sitt liv, ända från första början. Jag vet inte vad det berodde på, men arv eller miljön hon bodde i som ung är några möjligheter. Hon var lite tuff.
Hon blev dock ganska gammal, 7 år i alla fall. Nästan 7½ år. Hon var väldigt frisk hela sitt liv.

Det andra marsvinet vi skaffade, Emma, verkade friskt i ett år eller så, men därefter dök det ena felet upp efter det andra… hon fick flertalet (lyckligtvis godartade) tumörer över hela kroppen, hade hormonrubbningar, var väldigt spinkig och fick förkylningar gång på gång. Men hon levde vidare och verkade må ganska bra ändå. Hon hade världens härligaste temperament.
Vid 6½års blev vi dock ändå tvungna att avliva henne pga sjukdom(okänd sjukdom, möjligen att hon fått en inombordslig elakartad tumör).

Vet inte vad man ska kalla det här för sorts erfarenheter… jag älskade ju marsvinen(underbara personligheter!) och de blev väldigt gamla ändå. Men de var ju inte helt friska ändå. Maja verkar ha varit lite psykiskt sårad och Emma hade helt klart ett fysiskt handikapp.

Jag tänker i vilket fall som helst aldrig mer handla djur från djuraffär…

Utöver detta har jag och kompisar haft dåliga erfarenheter av djuraffärer när det kommer till andra djurarter än marsvin.

Aggressiva djur, fel könsbestämda djur(vilket lett till dräktiga hamstrar för en kompis två ggr!) och djur som inte får leva ut sin fulla livslängd pga ärvda sjukdomar.

Aldrig någonsin har vi fått någon information om djuren vi köpt heller. Kommunikationen blev mer i stil med "Vilket djur vill du ha?" och "Det blir 150kr, tack", som om det vore vilken vara som helst.

Jag har köpt massor av djur på djuraffärer innan jag visste bättre. Två har varit dräktiga den ena toxade senare hos mig men den andra levde länge. De var uppfödda av djuraffärsägarna. Jag hade flera ungar kvar efter dessa honor som också levde länge det var fina djur!

Fyra små honor, två kom till mig som omplaceringar, alla fyra misstänkta grossistdjur och som sagt små och ingen blev äldre än fyra år. De två jag köpte på affären hade med sig pälsätare.

Molly som var liten och dog tre år gammal bara i någon plötslig lungkolaps. Hon hade sellnic med sig på köpet. Född på djuraffären troligen med osålda grossistdjur som föräldrar.

Arthur som absolut inte kan ha varit fem veckor när jag köpte honom mindre och räddare marsvin har jag inte sett. Han blev aldrig sådär jättetam och trygg.  Det var hur mycket konstiga fel som helst på honom, värst var att han hade felställda framtassar. Han blev bara fyra år. Grossistdjur.

Den enda djuraffärsgrisen som bor här nu är Poppy hon kom från en barnfamilj och var jättefin och tam när vi köpte henne och det är hon fortfarande.

Förutom alla onödiga och farliga tillbehör som djuraffärerna försökt pracka på mig är jag lite chockad över att ingen försökt stoppa mig! Samtliga av mina djurinköp på djuraffärer har varit rena impulsköp och ingen i affärerna har ens bett mig stanna till och tänka efter! De tänker bara på att sälja. Mina djur haft tur jag har älskat och tagit väl hand om dem men det kunde väl inte försäljarna veta att jag skulle!

Jag har köpt tre djur i affär vid två tillfällen och har två HELT olika upplevelser!

Första gången köpte jag två honor på ArkenZoo i Norrköping. Där hade marsvinen det bra i mina ögon (trots att jag helst inte vill se marsvin i djuraffärer över huvud taget!) Personalen satt läääänge med oss och pratade om marsvin och gav oss skötselråd. Vi fick rabatt om vi köpte två- vilket är bra eftersom det kanske gör att fler marsvin faktiskt får bo med en vän i nya hemmet. När vi valt ut våra marsvin fick vi en liten lektion i hur man kollar friskheten hos sitt marsvin, vilket jag också tyckte känedes seriöst och bra. Tyvärr fick vi dock felaktiga kostråd som att marsvin skall ha saltsten och kaltsten och C-vitamindroppar i munnen.

Senare köpte jag en hona från Djurmagazinet i Norrköping och det var en helt annan upplevelse! Vi kom in precis innan stängning och en anställd meddelade att vi fick bestämma oss snabbt. Vi valde ut en hona och fick en pappkartong mer eller mindre slängd på oss med orden "jag skall se om jag hittar någon garantilapp, gå till kassan och säg att ni har ett marsvin i lådan!"

Vi gick till kassan och uppgav- ett marsvin. Fick betala en larvigt låg summa och blev utkastade- UTAN ETT ENDA ORD- med en liten lapp skötselråd från uppfödaren i handen…Marsvinets klor var långa och vassa vilket också känns dåligt, självklart skall djuraffären sköta om klovården.

Mycket mycket dåligt sätt att sälja djur på och jag fasar för hur marsvin som säljs från dem egentligen får det i sin anya hem. Skötselråden var helt okej men hur många är "duktiga" och läser igenom rådet de får?

Jag har precis som Colina köpt två marsvin från ArkenZoo i Nkpg, nu förtiden Norrköpings Akvarier (samma ägare). Jag har varit där mycket innan och hade kanin därifrån förut. Mina hade kommit dit när de var 1 ½ vecka - med mamman förstås- eftersom förra ägaren tröttnat. Dessa marsvin bodde inte i butiken eftersom de var små och jag fick vara där hur mycket jag ville vilket gjorde att jag fick god tid på mig att välja vilka individer som passade mig bäst. Bortsett från att de ville att jag skulle ha vitamintillskott till dem är de jättekunniga. Ett minus var också det låga priset 180 kr. Har haft dem i en månd och de är världens goaste.

Köpte mina från en djuraffär. Men dom föder upp marsvinen i affären. Så det är uppfödning och djuraffär i ett. Ångrar dom inte… Var en seriös människa som hållde i stället.

Tycker du ska kolla djurhem istället. Du kan rädda marsvin istället för att köpa dem.

De är betydligt billigare och adoptera. Jag adoptera båda marsvin för 150 kr . Super billigt samtidigt som man gör en god gärning !

Kolla www.tigerharen.org elller www.eragons.se  . På tigerharen.rog har de massa olika djur upp för adoptionen och på eragons har de bara marsvin.

Jag är inte lika nöjd för tillfället, då jag har upptäckt att My troligen är dräktig. :(

#10 Det är svårt rent etiskt det där tycker jag, för även om det är fel med grossister och djuraffären så är ju marsvinen där ändå satta till världen och förtjänar också ett hem lika mycket som dem man omplacerar. Samtidigt vill jag ju varken stödja djuraffär eller grossister. Men de stackars oskyldiga marsvinen då?? :(