Skyggt marsvin ?
Hejsan!
Är ganska ny på marsvin och vill gärna ha lite svar av er här inne på forumet :) Vill bara mitt marsvin det bästa :)
Jag fick ett litet teddymarsvin av en kompis som inte ville ha henne mer. Jag har haft henne i ca en vecka och har tingat en som tyvärr kommer om först två veckor om transporten ordnar sig. Att hon är lite skygg nu den första tiden är ju förståligt, men enligt min kompis har hon alltid varit sån.
Hon sitter mest i sitt hus och trycker och kommer endast ut för att äta. Ser hon mig så springer hon in igen. Jag har en stor bur så jag bara undrar om jag kanske ska byta till en mindre tills hon känner sig tryggare? Har nämligen en 100x50 här hemma.
Sen även om någon kan ge mig lite tips och råd på hur jag kan göra henne mindre skygg skulle vara uppskattat :)
Tacksam för svar! :)
En kompis är a och o för att hon ska bli mindre rädd, men tills dess att du får hem din andra gris är det enbart att spendera tid med henne som gör att hon känner sig tryggare. Många men lite kortare stunder (ca en kvart åt gången) brukar vara effektivast. Ha henne nära intill dig, prata lugnande med henne och ge henne små grönsaksbitar (det kan många gånger ha en lugnande effekt).
Se till att hon har många gömställen i buren (förslagsvis hus med 4 ben och tak, inget med hela väggar), sprid ut höet och kanske lägg en filt över en del av buren. Byta till mindre bur skulle jag inte göra, de behöver verkligen stimulans och röra på sig även om de är ensamma (de blir mer aktiva tillsammans med andra marsvin) och jag tror inte en mindre bur uppmuntrar till det.
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Hej och välkommen hit!
Jag tycker att marsvin för det allra mesta blir tryggare med en kompis, har hon alltid gått själv? Hur gammal är hon?
Byt inte till en mindre bur och ta inte bort hennes gömställen. Sitt istället vid buren och prata med henne, rör dig lugnt kring buren så att hon vänjer sig vid dig och att ha dig i närheten. Vägen till alla marsvinshjärtan går genom magen, skäm bort henne med goda grönsaker både i knäet och ur din hand i buren. Det krävs en del tålamod men det är det värt när man väl fått henne trygg och trevlig :)
Hanna
#1 - Äsch, du hann först ;)
Men hur menar du med "En kompis är a och o för att hon ska bli mindre orädd" 
Hanna
Tror inte hon blir mindre rädd för att du byter till en mindre bur!
En kompis kan vara bra men jag tror inte det är som #1 skriver a och o för att hon ska bli mindre orädd.
Har en 4 årig marsvinhona som har bott ensam hela sitt liv och hon är en av de tamaste och oräddaste marsvinen jag har! Dessutom kommer hon från djuraffär till råga på allt. ;-)
de innan har gett tips nu, men lycka till :) lägg in bilder :)
Tack för alla svar!
#1: Jag har haft henne uppe några gånger men hon är ganska stel, har varit rädd för att jag bara gör det värre, men ska fortsätta med det då. Hon tycker om att krypa tätt intill och gosar in sig i mitt hår så hon måste ju tycka att det känns tryggt.
Hon har ett hus nu, men varför är det bättre om det inte har några väggar? Så att hon ser mer eller hur menar du? :)
#2: Vägen till hennes hjärta verkar inte gå genom magen för hon äter inte när jag har henne uppe eller ens när jag är i närheten.
Hon är ca 2år och hennes förra bur-kamrat dog av ålder för ett tag sedan, och min kompis ville inte skaffa en till.
Vet inte riktigt hur hon har behandlats eftersom hon är som hon är just nu men jag vill inte spekulera i det.
Ska försöka med alla tips ni gett mig :) Det gäller att ha massa tålamod bara :)
#3 Ehrm, vadå?
(jag skriver inte aaalls slarvigt
)
#6 Ja, har det inga vägger ser hon ut mer och blir inte lika överraskad om du lyfter på huset för att ta ut henne. Och flera gömställen gör att hon inte behöver ha ett ställe i buren att springa till om hon känner sig hotad, utan kan bara springa in i det närmsta.
Marsvin äter när de är trygga, så när hon börjar äta i ditt sällskap känner hon sig trygg :)
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Mitt ena marsvin är också väldigt skygg, har haft henne sedan hon var ca 5 veckor gammal och det har inte hjälpt att kela med henne :( Fast hon är helmysig och ganska orädd när man har henne uppe och kelar, det älskar hon, men hon är väldigt skygg i buren. (hon har en burkompis som inte knapps alls är skygg varkens i buren eller utanför buren). Men vissa marsvin är sånna till sättet helt enkel, men det är värt ett försök att kela och gosa med den så mycket som möjligt korta stunder varje dag =)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Kör med 15-min pass då du är nära buren. Ställ gärna buren där du är vid kök/vardagsrum. Lyft ut henne och även om hon är stel så kommer det lägga sig. Vi provade att vira in vårt skygga marsvin i en handduk (mjukt lindad) bara så det kändes lite som en koja. Matade med persilja och efter ca 20 gångers försök tog hon emot. Hon var också själv i 3 veckor innan kompis kom men då hann vi också vänja oss vid varandra. Idag är hon mycket modigare.
Ett av mina förra marsvin blev djupt deprimerat efter att hennes kompis gått bort. Hon dog kort efter kompisens död och jag tror att saknaden bidrog till det.
Jag rekommenderar starkt att skaffa en kompis till marsvinet. :-) Det hjälper, det kan jag nästan lova dig.
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
#4 Marsvin som bor ensamma har tendenser att ty sig till människan, men det är inte naturligt och beror troligen enbart på att de blir tvungna att ta till sig människan som flockmedlem i brist på annat. Jag tycker att det är grymt att tvinga ett djur till onaturligt beteende på det sättet.
Dock kan ensamma marsvin likaväl bli skyggare på grund av saknaden av kompis(de har inget stöd och blir räddare för de främmande varelserna). Jag hade en hona som var ensam de första 6 månaderna av sitt liv. Det tog många veckor innan hon kom igång med ätandet och drickandet ordentligt och hon blev aldrig helt tam.
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
Tror hon behöver tid att anpassa sig, vad bra att du redan väntar på en marsvins kompis till henne, det kommer nog också att hjälpa. Säger som någon sagt ovan, ha henne där ni oftast brukar vara, vi har våra i köket, det tog ett tag innan de blev mindre rädda, men med tiden brukar de nog normalt bli tama..våra tog det ca 6-8 månader innan de började hänga på burkanten för att få mat.