Spyfobi har jag också.

Och så har jag fobi för att bli sjuk, tror alltid jag kommer dö för minsta lilla osv.

Och fobi för att djuren ska bli sjuka också

Är man inte lite onormal om man inte har spyfobi

Fobi är ju inte när man är rädd för något. Fobi är när man är extremt rädd för något,hehe! Fobi för att djuren ska bli sjuka & en själv, är ju mer självklart? Ingen fobi enligt mig.

Om man inte är extremt rädd för att bli sjuk,tex. Inte går ut genom dörren. "jag går inte ut, för då blir jag sjuk & dör"

Jag har lite höjdfobi kan jag erkänna ;)

Jag har också emetofobi, spyfobi. Det var helt klart som värst under 2008 när min panikångest var som värst, de hänger ihop med varandra :P Idag kan jag hantera det bättre, när det var som värst lämnade jag knappt huset eller umgicks med folk annat än familjen eftersom jag var övertygad om att jag skulle spy om jag gjorde det…

Sen har jag telefonskräck men det vill jag inte räkna som fobi, då blir det bara värre ;)

Jag har spindelfobi. Klarar andra småkryp men absolut inte spindlar! har hänt flera gånger att jag sovit på soffan i vardagsrummet för att det varit en spindel i mitt rum som jag inte vet vart den tagit vägen

Kan tillägga att jag är höjdrädd och det värsta jag vet är bergochdalbanor, skulle inte åka det om jag ens fick en miljon

#5 Usch, eller hur.. Men jag skulle nog åka för en miljon. Ja, kanske en halv oxå

Jag har många fobier! Går väl knappt räkna upp alla :P Dock ingen spyfobi faktiskt, bara att det kan va jobbigt om man får magsjuka på dumma ställen typ på bussen el nått.

Men jag har araknafobi som det heter, alltså spindelfobi, även andra kryp så som getingar, bin, tvestjärtar, äckliga insekter o sånt sen har jag telefonfobi, hatar att ringa o att svara i telefon när jag inte känner personen väl. Gör det oftast inte ens. Så har jag social fobi, att vistas med folk jag inte känner är en pina, jag är oftast tyst längst bak i nått hörn nånstans där ingen märker mig. Så har jag höjdskräck, får handsvett av att bara stå på en pall :P Tycker inte om när saker går snabbt tex att flyga, åka karuseller, åka bil jättefort el motorbåt. Jag är väl typ ett nervöst vrak el nått haha.

#3 - jag har panikångest minst 1 gång i timmen, har inte varit i skolan på 1 år drygt. Och nu har jag utvecklat en socialfobi och min spyfobi har tagit över mitt liv. Ganska jobbigt om jag får säga det själv.. Vissa dagar kan jag inte ens äta. Men just nu går jag på en liten behandling.

Jag har ingen direkt fobi men jag tycker klumpar är äckligt! Jag kan tex inte äta sylt med klumpar i, inga bär för det är klumpigt, gröt om det är klumpar i, ja allt som är slajmigt och klumpigt för då får jag kväljningar. Kanske inte en fobi men en fix ide som jag haft några år :P

Annars är jag vannsinnigt rädd för höjder

#9 - haha påtal om sånt, jag har också lite tvångssyndromer. Kan inte låta förpackningar vara oöppnade, jag mår dåligt i flera timmar om jag ser en oöppnad förpackning helt sjukt! :o

SMå utrymmen har jag fobi för, hyperventilerar i hissar osv. Sedan har jag en fobi för havsdjur, fiskar, kräftor, maneter *s*

#11 - små utrymmen! *rysa* Hemskt jag kan inte åka hissar ens fy..

Jag har en slags "fobi" för hav/sjöar. Jag mår dåligt av att åka båt(förutom stora kryssningar där jag kan låtsas att de är hotell eller liknande), tycker inte om att simma på djupare vatten där jag inte bottnar och får totalpanik om någon tar i mig eller jag känner sjögräs när jag är ute på djupare vatten. Brukade också vara hemskt rädd för havsdjur, men har vant mig vid dem under de senaste åren. Lite i alla fall..

Jag har också viss klaustrofobi och höjdrädsla. Börjar hyperventilera och får lätt panik ifall jag hamnar i för trånga utrymmen, samt känner mig svimfärdig på för höga höjder.

Jag vet inte om det kan räknas som fobier, men det är saker som skrämmer mig mycket.
**
#2** Jag har ingen fobi för att spy. ;) Och ändå har jag inte spytt sen jag var 4 år. Jag har inga kompisar som är direkt rädda för att spy heller, de tycker inte om det, men det är inte som att de får panik av tanken.

Det där ang. fobi för att man själv ska bli sjuk, det kan man väl klassa som fobi i ganska många fall ändå.. det finns ju hypokondri, där man får för sig att man är sjuk hela tiden för att man är så rädd för att faktiskt bli det. De tror också att de kommer att dö när de har enkla förkylningar osv. En riktigt jobbig fobi…

Sen finns det säkert fall där det är omvänt så att man är likadan för någon annan individ. Tror att den jämt är sjuk och kommer att dö av förkylningar osv.

#8 - Stackare, hoppas att du kommer ur det snart! Jag var borta från skolan i ett halvår och fick panikattacker för allt och inget (hämta posten, prata i telefon m.m.) Känner igen "ätproblemet", ju mer man äter desto större chans att spy.. Får du någon bra hjälp då? Jag gick hos en värdelös skolkurator (hon mer eller mindre skrattade åt mina problem och ställde fram en papperskorg som jag "fick spy i om jag mådde dåligt", som om det gjorde det bättre) i flera månader innan jag fick tid hos bup och äntligen fick riktig hjälp.

#13 - Jag är en liten hypokondriker… hahaha, ärftligt från min mamma som ärft det från sin pappa… Och det är ett h*lvete att leva med faktiskt.

Min starkaste fobi måste vara att åka buss. Det låter ironiskt osv, men jag tycker det är hemskt. Och så har jag även klaustrofobi. Hehe, inte najs!

Just det jag har "hissfobi" Såg någon skräckfilm där några människor fasta i en hiss, & mörda varandra i den. Så jag är rädd att den ska fasta -Och den jag åker med ska bli galen & mörda mig (inte alls långsökt) >Sen måste jag springa ur hissen. För jag tror hissdörren kommer gå igen & klämma ihjäl mig,hehe ;D

#13 Jo, Men många tror jag inte riktigt skiljer på riktig fobi & rädsla. Jag är nästan 'rädd' för allt obehagligt, (vem är inte det?) Men det blir ju ingen fobi för det..

Hmm…….. jag är skiträdd för trånga utrymmen (klastrofobi alltså), och har viss höjdskräck (inte så farligt dock) hatar larver och äckliga kryp (tjocka larver, tvestjärtar ja allt äckligt) Tycker djupa sjöar är otroligt läskiga, vem vet vad som finns där långt, långt ner på bottnen? Usch ja, gillar inte att åka båt pga det.

Och sen så har jag haft tvångssyndrom och massa annat jobbigt en tid förut. I ungefär 1-2 år tror jag. Jag mådde verkligen asdåligt. Gick inte en sekund utan att jag mådde dåligt över något jag gjort som jag tyckte jag gjort dåligt. Vet inte hur många gånger per dag jag fick ångestattacker, men många var det. Men nu har jag inget sådant kvar, det försvann för några år sedan, mer & mer. Idag har jag inte några tvångssyndrom kvar över huvud taget. Och gissa om jag är överlycklig över det! Aldrig att jag vill uppleva att må så dåligt igen.

#8 Jag hoppas verkligen att det blir bättre för dig snart. Det är verkligen jobbigt att ha tvångssyndrom och panikångest.

Jag hade mycket värre rädslor när jag var yngre. De flesta finns fortfarande kvar men nu kan jag hantera det, utom höjdrädslan!

Jag hade riktig spyfobi! Fast inte att jag själv skulle spy utan om andra gjorde det. Det var så illa att jag kunde inte vara i samma rum som någon som sa att den hade ont i magen ens. Om någon faktiskt spydde fick jag fullkomlig panik och skrek, grät och hyperventilerade i flera timmar. Vet en gång när min lillebror spydde, jag satt ute bakom soptunnan i tunna kläder och frös så jag skakade men vågade inte gå in.

Sover jämt med öronproppar och hög musik för badrummen är lyhörda där jag bor och jag hörde en som spydde. Det krävdes mycket övertalning (och hot om att hamna på psyket igen) innan jag gav upp idén om att flytta ner och sova hos djuren i källaren.

Mörkrädd är jag också. Fast det är också bättre. Det kommer och går i vågor så ibland kan jag gå ute och inne fast det är mörkt, ibland kan jag inte ens släcka lampan.

Sedan är jag livrädd för allt som gör ont (oj, vad det går bra ihop med egengjorda skärsår ner till benet)

Ja, jag är rätt knäpp för den som undrar

Riktig fobi vet jag inte om jag har men jag är galet rädd för
- Spindlar
- Höga höjder (t.ex. i flygplan!)
- Trånga utrymmen

Jag tycker det verkar som det här med fobier o ångestattacker o liknande bara blir värre o värre nuförtiden :/ Undra hur det kommer sig att så många mår dåligt på olika vis….Kanske var det lika illa förut bara att man inte hört om det men jag tycker iaf att det är väldigt många yngre nu som inte mår så bra.

Själv styr ju den sociala fobin mitt liv då jag inte syns el hörs nånstans så blir man ju inte vidare populär, kompisarna försvinner o man vågar knappt va bland nya människor. Skolan gick åt skogen eftersom jag inte kunde utföra några muntliga redovisningar el liknande. Jag kan aldrig plugga till djurskötare som jag så gärna vill :( Sitter helst hemma i min trygga lägenhet även om det är tråkigt många gånger. Men några ångestattacker el sånt har jag aldrig haft så det är ju skönt det! Och jag får helt skylla mig själv att jag inte får nån hjälp men jag vågar ju inte ringa el prata med nån som kan hjälpa mig så det blir ju moment 22 :S

Iaf så hoppas jag att ni ungdomar (och äldre ;) får bra hjälp o blir fria från er ångest o kan leva normalt igen :)

Jag tror inte att det blir värra nu för tiden, utan det är nog så att folk vågar prata mer öppet om det. Förr var man ju rädd för att klassas som dum i huvudet och nu är folk mer förstående.

Har fobi för människor som typ färgar sig guld eller silver helt och låtsas vara statyer. Har varit rädd för det sen jag var liten. Numera tycker jag bara det är otäckt.

#23 Är det vanligt? Har aldrig sett någon… Tror jag ;)

#24 Menar du fobien eller själva människorna? :D

#25 Människorna. Är det vanligt att folk färgar sig & låsas vara statyer? Där du bor? Har aldrig hänt mig nämligen(vad jag vet)

#26 Haha XD Njaaa.. eh, inte normalt.. jag tror jag sett det 1 gång i Sverige. Men det är mest utomlands. I London finns det en gata där det alltid finns människor som klär ut sig och liknanade. Jag bet ihop och lyckades ta mig igenom

#26 I Stockholm på ex. hötorget brukar folk spela statyer ibland. Jag har sett det en gång, mina kompisar har sett det flera gånger. Och då åker de jag känner inte in till stan mer än ett par gånger i veckan på sin höjd. Vi bor norr om stan.

#28 Det var där jag såg "statyerna". Urgh!

Aha, det är till London man ska åka  då!

Det är vid London Eye det brukar stå såna där statymänniskor :P Känsliga personer bör inte titta på bilden hehe.

Men det är nog så att man inte vågade prata om det förut men ändå tror jag att man har högre krav på sig nuförtiden vilket kan bidra till ångest o sånt…

Jag tycker också det verkar ha blivit vanligare med ångest och depressioner, tror det kan ha att göra med att det blir större och större krav, samhället utvecklas men inte människorna.

Det borde vara mer nu tycker jag för man har inte hört om så många självskador tidigare, hade det varit lika vanligt innan borde man se betydligt fler äldre med ärr.

Tycker också det har blivit vanligare med olika diagnoser, sedan om det har blivit vanligare att folk har diagnoser eller om de helt enkelt "hittar" fler som inte blivit diagnostiserade innan vet jag inte.

#31 Coolt! Men hur orkar dom stå sådär? helt stilla? Jag skulle skaka & glo på folk som stirra

#33 Hur dom kan stå så där stilla fattar jag inte heller, måste va riktigt jobbigt! Denna dagen var det dessutom riktigt kallt, blåste en massa, han borde frysa! Men om man ger honom pengar så rör han sig.

#34 Haha, låter som du pratar om en staty oxå "om man ger honom pengar rör han sig" :P Så det är pengar dom är ute efter? Nä, jag tar första bästa flyg ;)

Usch för fobier, om man ändå kunde bli av med dem =/ Dessa har ja fobier av:

-Spyer

- Sprutor

- Blod (svimmar om ja ser de)

- Spindlar

- Höjder

- Social kontakt som Telefon (klarar inte av att ringa folk ja inte känner även vissa som ja känner) kan inte stå framför en klass/folk grupp o göra munliga redovisningar. Vågar knappt vara vid nytt folk förutom på utställningar där blir man bara glad av att umgås med folk som man vet har samma intresse. Sitter helst hemma vid datorn o gosar med marsvinen.

Har säkert glömt något =/

#35 Haha ja klart det är pengar dom vill ha, står väl inte sådär statyklädda för nöjes skull :P Lägger man pengar åt honom bugar han el nått sånt har jag för mig ;)

#37 Hehe, ja, varför inte? Måste vara riktigt kul.. Men kan inte riktigt förstå varför man ska ge dom pengar? Dom gör ju inget. Dom står ju bara där..  Tiggeri

Jag har socialfobi, efter att jag har varit borta från skolan i över 2år.

Sen har jag även sprutfobi, jag börjar hyperventilera när jag ser en spruta på tv eller i en tidning. Jag tycker det är jätte jobbigt att kolla på sjukhus serier då jag aldrig vet om det kommer en spruta eller ej. Jag dör hellre än att ta en spruta.

Har även telefonfobi, gillar inte att ringa till folk jag inte känner eller att svara i telefon när jag inte känner igen numret. Jag tycker även det är jobbigt att ringa ibland även fast jag känner personen väl.

#39 Har också telefonfobi! Har haft det sen jag var liten, vilket har bidragit till att jag nästan aldrig ringt till kompisar. Nu på "senare" tid har jag försökt svara om det är okända nummer. Det är jättejobbigt.

#31 Nämen usch vilken hemsk bild! Haha. Japp, det var vid London Eye. Det heter tydligen Embankment eller något sånt.. (googlade på Embankment London Living Statues) ISCH!!!

#40 Jao det stämmer nog att det är embankment :) På andra sidan charing cross, över millenium bridge om jag inte minns fel :) Jag tycker dom är lite roliga att titta på jag

Har telefonfobi jag med ju, skönt att höra att fler lider av det!

Kan ju lägga till att jag nu fått ringormsfobi också, usch & blä. Mina kan ha fått det nämligen, ska skicka in skrapprov. Kommer bli ett helvete med sanering om det är så.

#42 - jag har också ringorms fobi. Men det är nog så vanligt vem f*n vill ha något sådant hemst?

Även har jag cancer fobi, min bror håller just på bli frisk från cancer..

#43 Cancer fobi..Mja.. har jag det månntro? Min pappa dog i cancer för 6 år sen.. klart man är rädd för cancer i och för sig.. Hoppas han blir helt frisk! ?

Usch för cancer :(

Ja verkligen hemskt med cancer, hoppas din bror blir bra snart Strawberi!

#43 Mmm, ja jag hoppas så himla mycket att det bara är vanlig svamp. Fyyyy om det är Ringorm, jag är inte så förtjust i tanken att behöva sanera i marsvinsrummet (och marsvinen) hela tiden. Varför finns det sådana "sjukdomar", ingen skulle ju direkt sakna dem:/