Överkomma rädsla
Har någon nåt tips på hur man kan överkomma rädlsan att bli biten av sitt marsvin?
Han är ca 4 år, lever ensam (han har sina skäl, orkar inte skriva om dem så fråga inte), och han gillar inte att bli upplockad.
Han har aldrig bitits förut men har fått någon konstig rädsla att han ska bita mig, vet inte varför men vill bli av med den så jag kan göra honom tamare och hålla på mer med honom.
Tacksam för hjälp! :)
// Elin :)
"I think therefore I am"
- Descartes
Dom flesta marsvin trivs bäst i flock. "han har sna sina skäl" Jag blir dock lite nyfiken på dom..
Marsvin är ju bytesdjur & det är naturligt för dom att springa & gömma sig när dom blir rädd. Och klart kommer man där med sina händer så springer dom. Om dom inte är väldigt tama. Men instinkterna sitter långt inne ;)
Men har han aldrig bitit dig förut? Varför är du då rädd för att han ska bita? Det tror jag inte han gör. Marsvin bits inte om dom inte blir väldigt rädda. -Så dom känner att dom måste försvara sig.
Men ta upp honom mycket, ge mat i handen,osv. Så blir han tam ska du se!
#1 Jo jag vet att dem är flockdjur och förstår att du blir nyfiken, men jag har gått igenom det där innan så jag vill helst inte diskutera det här. :)
Men tack ändå för tipsen, jag ska deffenetivt börja ta upp honom mer och försöka vänja honom vid mig igen och då också försöka överkomma rädslan.
// Elin :)
"I think therefore I am"
- Descartes

Jag skulle råda dig till att inte ta upp ditt marsvin rakt uppifrån, om det är så du brukar göra. Utan låt den komma upp i handen i stället om du förstår hur jag menar. Det ger marsvinet chansen att förbereda sig på att bli upplockad, och den blir lite lugnare när man väl lyfter. Marsvin som "inte vill" går ju att "övertala" i ett hörn av buren där den tillslut inte har något val mer än att krypa upp i handen. Och jag menar naturligtvis INTE att du ska "jaga in den i ett hörn", men att utöva lite mild övertalning på ett mycket lugnt sätt.
Jag förstår faktiskt precis din känsla, då jag blev mycket svårt biten av en hane en gång när jag skulle separera honom från en "fiende" mitt i bråk. Det var troligtvis inte MIG han bet egentligen, utan bara bet eftersom han var så otroligt upprörd. Men sedan satt obehagskänslan i VÄLDIGT länge just mot honom. Och mot hanar som hackade tänder över huvud taget…
det kan vara at han håller på att bli gammal, så gjorde min råtta med när hon nådde upp i en ålder, plus såhade hon nydligen förlorat sin syster… som dog av åldern, Hon blev lite agresiv och inte handtam mer efter sin systers bortgåmg, nog mycket för att hon var så vann och alltid bo me sin syster o nu fått bli ensam, råttor är ju med flockdjur. Och när de kommer upp i åldern kan de bli lite vimsiga plus ändra beteende.
Inte för att råttor och marsvin är samma djur, men ändå.
#3 Okej, tack så mycket för tipset! :)
// Elin :)
"I think therefore I am"
- Descartes

Jag skulle råda dig att om du är orolig så använd typ trädgårdshandskar (svåra att bita igenom) när du hanterar honom. Bättre det än att du sträcker ner handen när du själv är rädd för då lär han kunna känna av det och då kanske det faktiskt leder till att han biter på riktigt. Så handskar på och sedan jobba lugnt och "bestämt" med honom, inte tveka för mycket och rycka undan händerna av rädsla att han ska bita menar jag :)
Skinnhandskar eller andra tjocka handskar är bra, och försök att inte vara för rädd eller nervös när du håller på med honom då det kanske leder till att han biter dig.
Sen tror jag inte att han skulle bita dig, om han inte känner sig väldigt trängd. Jag vet att du inte ville prata om varför han lever ensam, men är det så att han varit jätteaggressiv mot sin burkompis och det är därför du är rädd att han ska bita dig? Isåfall förstår jag varför du är lite rädd för honom, (skulle jag nog antagligen också vara lite)
Iaf, hoppas du kommer över rädslan snart och du kan vara lite mer med din grabb:)
#7 Det var faktiskt så att han var aggresiv mot sin burkompis, så du kanske har rätt om att det kan ha med det att göra. Jag har haft massa smådjur sen jag var liten, men någonting måste det vara som har gjort att jag helt plötsligt blivit rädd.
Men jag ska fortsätta jobba med honom och mig själ så ska vi nog se att det går bra tillslut.
Tack alla för tipsen och det, kul att ni bryr er! :)
// Elin :)
"I think therefore I am"
- Descartes
#8 Ja då är det kanske så då. Men ja, det löser sig nog:) Lycka till!
Tack :)
// Elin :)
"I think therefore I am"
- Descartes
Det är konstigt egentligen, jag har vuxit upp med katter, blivit biten och riven av katter, men inte fan är jag det minsta rädd för katter för det. De är ju rovdjur och har huggtänder. Det kan ju verkligen bli riktiga hål när de biter. Nu har jag haft marsvin i 4 månader, och då är jag däremot rädd att bli biten. Visst, de är ju gnagare och har förmodligen jävligt starka käkar (men jävligt liten och söt mun ;) och usch vad jag svär, förlåt). Men det handlar väl om vana. Jag vet vad jag kan göra med katterna, jag vet hur jag ska hantera dem, och jag märker direkt vilket humör en katt är på. Det tar väl tid att lära sig helt enkelt, med ett nytt djur :)
Det hade väl egentligen ingenting att göra med den här tråden.
Freja försöker bitas när jag ska klippa hennes klor, men hon har aldrig lyckats. Hon liksom slänger huvudet mot min hand, inte ens säkert att hon vill bitas, bara markera att jag ska hålla mig borta från hennes fossingar. Men klorna måste ju klippas, så jag införskaffade mig ett par handskar. Sånna här jättetighta med gummibeläggning i handflatan och på fingrarna.

min dotter hadde två bröder alltså marsvin då men när den enna dog så åktte vi i väg och köppte en ny åt henne. så för sök attskaffa ett till marsvin för då kan han bli lungnare och sluta bittas och försök att få tag i en marsvins bok för där står litte men om just marsvin okej


#12 Jag tror nog egentligen att det fungerar lika bra att rådfråga alla kunniga marsvinsmänniskor här som att köpa en bok :)