Det gör man inte, en liten del av en dör med dom man älskar.
Stor kram!

#1# Tack Precis, det känns som en del av mig är borta, jag kan inte släppa det och fast jag vet att han inte finns längre så letar jag automatiskt hela tiden. Tittar ut genom fönstret, öppnar balkongdörren, spanar längs vägen när vi åker bil, det går inte att förstå att han aldrig kommer hem igen. Det gör så obeskrivligt ont.

Vet hur det är, tittar man snabbt kan man faktiskt se dom alldeles tydligt där på favoritstället och när man handlar mat plockar man automatiskt till sig "det där lilla som h*n tycker så mycket om". Det ska göra ont när man förlorar någon man älskar, men det hade varit skönt om man kunde ta en värktablett och slippa det en stund åtminstone för man kan ju inte fungera helt normalt…

Jag vet hur det känns, det är så otroligt hemskt och som sagt en del av en dör när någon man älskar går bort. Det går inte att acceptera ibörjan men med tiden kommer det kännas lättare, även om saknaden alltid kommer finnas där.. beklagar verkligen sorgen!

Man kommer aldrig över det men långsamt långsamt blir det bättre.

Förstår hur du känner det och vi skickar massor av styrkekramar!

Vad snälla ni är, det hjälper faktiskt lite att skriva här om det för jag vet att de flesta av er har gått igenom liknande.

Usch fick tårar i ögonen när jag läste vad du skrivit! Man vet ju så väl hur denna hemska känsla känns :(

Jag beklagar verkligen!

Tyvärr så kommer man aldrig över det helt, man lär sig leva med sorgen och förstå men saknaden och smärtan finns alltid kvar. Jag gråter fortfarande efter min älskade katt Mammis som jag växte upp med från barnsben som somnade in för 8 år sedan.

Jag skickar tröst och styrkekramar till dig <3

Det är så hemskt, fast bättre att veta vad som har hänt katten än att inte hitta den alls :( Som våran Knasen som försvann hösten 2010 endast ett halvår gammal, fortfarande inte hittat någonstanns :(
Styrkekramar!

#8# Precis, det tröstade vi oss med igår. Mycket bättre att veta vad som hänt, innan vi fick veta så föreställde vi oss att han var instängd någonstans och inte fick tag i mat och vatten. Man tänker ju alltid på massa hemska saker så det är ändå skönt att veta att han inte är någonstans och lider. De trodde att det hade gått fort för honom.

#9 Ja precis, jag går fortfarande och undrar vart våran knasen är. Han var liten till växten med (Har hans bror, Knasen såg ut att vara mycket yngre ut än Findus, när dem hadevarit här ett tag). usch hemskt.
Men tröstkramar till er