Åh Suck!
Är jag blödig eller vad?
Idag ska Bernard från min allra första kull flytta ifrån mig, och jag känner sorg. Kommer sakna killen, en nyfiken livlig kille som aldrig ville vara still.
Helst vill jag inte släppa honom men jag måste. Han ska få bo hos sin pappa Bertil nu som är ensam. Nu ska dom bli far och son :-)
Kommer att få träffa honom igen det vet jag men ändå, det är jobbigt. Han var den första i kullen som föddes när jag såg på.
Och han har lämnat ett tassavtryck i mitt hjärta.
Åh lilla Bernard!
Det är aldrig lätt när de ska flytta, de små. Men han har tur som kommer till sin pappa, du får försöka tänka på det.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jo men även om jag känner familjen så känns det tungt …. Men det blir säkert bra, det måste det bli.
Måste sluta vara så blödig …….. :-S
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Åh vad söt han är ! Jag kan förstå att det är jobbigt =/. Det kommer att ordna sig. Han kommer nog att få det bra =)
Upp med hakan :D
Ja det är ju en familjemedlem :) Förstår att det är jobbigt, speciellt när det är ens första kull med.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Nej, du är absolut inte blödig!
Jag har fått tolv kullar och tycker fortfarande att det kan vara riktigt jobbigt när dom små ska flytta. Dock känner jag även en stor tillfredsställelse att jag har gett bebisarna en bra start i livet och lämnar ifrån mig orädda och trevliga individer till speciellt utvalda hem där jag vet att dom kommer få det bra och dessutom kommer göra sina nya människor glada och lyckliga. Så får du tänka :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Tack för erat stöd! Skönt att veta att det inte är fel på mig som känner så här.
Ska strax mysa med honom en sista gång på länge. ….
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Ojdå! Är de redan så gamla. Jag som tyckte du skrev om småttingarna bara för några veckor sedan. Vad tiden går fort! :)
Det känns säkert jobbigt, men lilla Bernard kommer säkert att stortrivas med sin far!
Sanni - Sannis marsvin (obs! endast på finska)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#6 Jag tycker du låter fullständigt normal
Att du är blödig visar ju att du bryr dig om dina grisar,när det gäller mig själv är det många gånger jag nästan har ringt köpare och för att säga att jag ångrat mig gäller alla mina valpar, kattungar, kaninungar osv.
Men när köparen sen står där och strålar av lycka med sin valp, kattunge, kaninunge då känns det bra
Har man sen fortsatt kontakt och får följa sin bebis i det nya hemmet ja då mår jag bra. Mina köpare vet också att de har livstid support och om de måste omplacera tar jag gärna emot min bebis eller hjälper till att hitta ett nytt bra hem
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#7 Ja tiden går fort … :-S
#8 Jo du har rätt det kändes rätt när dotterns kompis kom och hämtade honom. För hon var så glad och berättade att hon inte kunnat koncentrera sig alls i skolan under dagen.
Fick dagen eefter höra att det gått jättebra och att så fort hon tog ur Bernard ur buren så pep han och pappa Bertil kom spingande efter. Bertil som har vägrat att hoppa ur buren frivilligt springer glatt efter nu. :-D
Så det är inte bara tjejen som är lycklig utan även Bertil :-D
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#9 vad skönt :-) Men det kommer inte att bli lättare när du ska sälja nästa kull du får, om du inte får turen att få en hona som du vill behålla ;-) Man vänjer sig efter ett tag men det känns när det är dags för bebisarna att flytta hem ifrån och iregel har man alltid en favorit som man fastnar för.
Vad kul att det gått jättebra :) Vad skönt att både matte och Bertil är lyckliga…Bertil kommer säkert ta hand om sin lille son verkar det som :D