Bill
Chokladfabrikens Bill Gates föddes drygt en vecka för tidigt. Hjärtskärande liten var han precis som sina syskon. Deras mamma Lemon Lace mådde inte bra därför kom bebisarna så tidigt. Jag blev förtvivlad så fort jag såg att de kommit de var inte starka och jag anade vad som skulle ske. Stackars Lemon mådde förfärligt dåligt. Själv hade jag varit sjuk i två veckor och var riktigt risig med feber och en hemsk hosta så jag hade inte haft någon ork att kolla djuren som jag vanligtvis gör därför hade jag missat att Lemon inte mådde bra. Om jag hade sett det hade jag kunnat vända det med stödmatning men det visade sig vara försent…
Lemon fick aldrig igång mjölken hon var för dålig. Ungarna hade ändå inte kunnat dia de var för svaga. En hemsk situation med en toxande hona och fem svaga för tidigt födda ungar. Jag gav mig den på att göra mitt absolut bästa för att de alla skulle klara sig. Jag satte igång och stödmatade både ungarna och deras mamma varannan timme. Trots det så klarade tre av ungarna sig inte ens två dygn. Bill och hans bror Steve Jobs blev istället starkare medans syskonen tynade bort. Ett tag trodde jag att båda bröderna skulle klara sig men Steve dog plötsligt (kanske hade han fel namne ;)).
Jag trodde att det borde gå att rädda Lemon då toxande honor som tvångsmatas brukar repa sig efter att kullen är född men tyvärr blev det inte så. Ja fick lov att ta bort henne nästan en vecka efter att kullen kommit. Då var det bara Bill kvar.
Äh jag skulle lägga in en bild men det gick inte…
Men vilken underbar teckning han har påminner om min favorit kaninunge för 7 år sedan
Åh vad tråkigt att höra ! Sådan är inte roligt alls ! Men vad fin han är ! =)
Han fick lov att följa med människorna och katterna på höstfixarhelg i stugan. Jag litade inte på att han skulle få tillräkligt medmat utan min hjälp. Ganska snart lärde han sig att ropa på mig när han var hungrig natt som dag.
Jag lovar att man blir varm om hjärtat när en liten unge på 100g kommer rusande och pipande mot en! Puss!
Rätt häftigt med en unge som är så otroligt tam! Det är klart att jag är upp över öronen kär i min lille Bill. Hoppas att han fortsätter att vara så här speciell. Nu matar jag honom inte längre med Fortimel och han har redan slutat komma rusande när jag ropar på honom… tyvärr. Men han är väldigt lugn och sitter väldigt gärna uppe i knät. Han tar aldrig maten ur min hand utan stannar och äter medan jag håller den åt honom. Gulligt!
Visst är jag jätteglad att jag har fått ett så speciellt marsvin som Bill men samtidigt är det så sorgligt att mista syskonen och framför allt hans mysiga mamma Lemon. Det ligger jättemycket jobb bakom detta att han överhuvudtaget lever. Det blev en solskenshistoria av detta men det var på håret.
Jag vill att man ska tänka på att det inte är ovanligt att det går dåligt när man tar en kull. Detta är något man måste vara beredd på. Att mista marsvinsmamman är oherhört sorgligt och ger massor av otrevliga skuldkännslor över att man utsatt henne för allt och över att man är ansvarig för det beslut som dödade henne. Fy. Nästan alltid går det bra men inte alltid glöm inte det…
Det syns att han är riktigt fin, lille Bill. Han har tur som föddes hos dig. Marsvin som haft en sån start som han har en tendens att fortsätta vara riktigt speciella hela livet.
#6 Framtida gurkätarmästare kanske? 
Han är verkligen bedårande!
imoon - medarbetare på Marsvin i Fokus
#7 Ja han är en sötnos och gullunge! Ja han kommer precis som du anar bidra med harlequintillverkandet. De är så fina dessa speciella marsvin. Nonself harlequin och magpie forever liksom! De är bäst nej jag är inte heller partisk.
Åh gud så söt! Och så blir jag så glad över att han överlevde. Det var kämpigt att läsa dom gamla trådarna …
Men Bill vill man äta upp, får mig att tänka på Chokladpudding med vaniljsås … himla gott faktiskt :-D
Roligt att han klarade sig! Så himla söt :D
Bra jobbat! :D
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Verkligen supersöt och underbara färger!
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.