Mitt första marsvin "Smulan" fick jag när jag var 10 (alltså 28 år sedan). Underbar liten tjej som blev 8 år gammal, skulle förmodligen ha blivit ännu äldre om hon inte blivit överfallen och biten av en förvirrad igelkott på mina föräldrars tomt. Hon klarade sig men blev inte riktigt sig själv efter den upplevelsen och dog 2 v senare.

En bild till på henne :)

Supersöt, väldigt lik Smulan för övrigt.

Mitt första Marsvin hette Jejjsen och jag var 6 år. Han var supertam, kom när man ropade, gick fot ute. Hsn var världens sötaste. En Brindle Aby från Winniepigs. Han avlivades när han var runt 4 år då de misstänkte cancer? Kommer ihåg att han var dåligt och blev det snabbt. Har fler fina bilder men ingen i datorn

Våra första marsvin var inte mina utan min 4 år äldre syster. Hon fick sitt första när jag var 4-5, sedan hade vi två stycken till efter det. Den sista dog när jag var en 7-8 år kanske. Kommer inte ihåg så mycket om dem men jag minns att jag ofta hade dem uppe och nu i efterhand fick jag berättat för mig att de bets ofta. Det var typ bara jag som vågade ta upp dem, inkluderat min hamster som bets som bara den, men marsvinen bet aldrig mig i alla fall vad jag minns, bara de andra :P Mimmi, Smulan och Piggy hette dem :P

Några år senare när jag var en 13-14 (idag är jag 20 snart 21) köpte jag mina första egna marsvin, Bandy och Bejja, från Moonias som nu lagt ner. De var sååå gosiga men jag var tvungen att sälja dem efter nästan 2 år för vi skulle flytta och mamma ställde ultimatum, marsvinen eller skulle jag få något jag alltid velat ha - en egen hund…jag saknar dem än idag och har lovat mina nuvarande marsvin att aldrig behöva gå samma öde till mötes.

Bilden är på Bejja, t.v. och Bandy <3

Jag har kvar mitt första marsvin, Kolan :) Dock var hon en väldigt sjuk och höll nästan på att dö :( Men nu är hon frisk igen och hoppas att hon får uppleva en sommar i år igen :)

klart jag minns mitt första marsvin :-)

Det var Sheela, henne köpte jag av en kompis som fått ungar med sina marsvin.  Året var 2002 och jag var då 15år. Hon gick tyvärr ensam de första månaderna då jag inte visste att de skulle vara flera. Hon är "urmodern" till de flesta marsvin jag har haft, Terry som jag har nu är sista i ledet då Sheela är hans farmor.

Sheela var ett riktigt litet och sött marsvin, minns inte exakt hur gammal hon blev men tror det var runt 4-5år, fick ta bort henne då hon fick en knöl på sidan av magen och hon blev efter det slöare och slöare, veterinären misstänkte cancer. 
Hon var nyfiken, busig och gillade att bli kliad på rumpan.

Mitt första marsvin var en liten de white teddy eller rexkille. Köpte honom från en djuraffär -98 och han levde i över 7 år. Dessvärre var det aldrig någon som sa att marsvin ska leva två och två (var ju ingen lag på den tiden) så han levde ensam men var med mig iprincip överallt i huset. Han var lite som en hund och han fanns med under största delen av min barndom.

Kommer ihåg att jag sparade en del av veckopengen i över ett år för att ha råd att köpa honom och buren. Tror säkert att mina föräldrar smugglade ner lite extra pengar i burken när jag inte såg :P Tyvärr har jag ingen bild på honom i datorn.

När han gick bort dröjde det några år innan jag skaffade marsvin igen.

Måste tillägga att iår har jag varit marsvinsägare i 10år utan uppehåll :-) Det tackar jag Sheela för då hon visade mig hur fantastiska dessa små svin är

Busan och Sonja var de första marsvinen i huset, förstnämnda min systers och den andra var min. Året var 1999. Det var två honor från djuraffär, Busan var en enorm virveldam som hade ett ruskigt temperament mot andra marsvin. Sonja var en rar teddy som tyvärr inte levde så länge, hon dog mystiskt när hon var något år gammal bara. Busan däremot levde dryga fem år och var inblandad i att marsvineriet utvecklades som det gjorde. Hon fick en ny kompis då Sonja dött, tänkte vi, men tolererade minsann inte en ny kompis. Efter en del försök så fick den nya en annan kompis. Så var vi med tre marsvin och sen har det rullat på ^^

Första marsvinet jag minns var golden agouti honan Bruna som jag hade i 3:an.

Dock hade vi marsvin långt innan dess men jag kommer inte ihåg dom =/

Roligt att höra om era första marsvin! :)

Mitt första marsvin henne Skorpan. Och hon bodde ensam tyvärr. Men när vi köpte henne så köpte vi en "hona" på djuraffären som kompis till henne. som vi föpte till Hanna. Men efter ett tag visade det sig att Hanna var en hane. Så då fick han heta Hugo. Skorpan fick såklart bebisar och vi sparade dem allihop. Sen hade vi dem tills de vart gamla. Har för mig att vi fick avliva den ena. Minns dock inte varför. Då var jag ca 12 år. Alltså 10 år sedan.

13# Nu var jag otydlig, jag var alltså 12 när det sista marsvinet dog av ålder =)

Vårt första marsvin var en underbart rolig kille, Otto. Det är 10 år sedan och ja, han var ensam. Vi visste inte bättre. Han köptes till vår dotter, men jag tror att far i huset var "tramsigast" med honom.

Han gick alltid lös i köket när vi var hemma. Trots att vi har öppet mot hallen gick han aldrig ut där :). Burovandelen lyfte vi av så han hoppade ut och in efter behag. När vi åt fick han mat på en tallrik på golvet. Öppnade vi kylskåpet kom han springande och tjoade och höll nästan på att klättra in. Han älskade att gosa och var väldigt tam. Bredvid buren stod en liten korg där han sov som en liten hund. Han var helt otrolig.

Han blev sjuk och vi turades om i familjen att mata honom varannan timme, men efter en vecka gav han upp och dog i vår dubbelsäng. Vi grät alla i familjen när han dog, så ynklig o mager. Vi glömmer aldrig Kung Otto.

Pappa köpte först ett marsvin (och en hamster) som han hade vid sin restaurang. Kommer tyvärr inte ihåg vad som hände med marsvinet men det var en liten virvelgrabb som hette Tomat. Hamstern, som hette Peppis, levde i flera år och dog i min famn :'( Något år senare köpte pappa ytterligare två marsvin, Skorpan och Smulan, och de fick en kull ungar. Smulan bodde på mitt rum med sina ungar men sedan bestämde mamma och pappa att de skulle säljas :-( Kommer inte ihåg så mycket om dessa djuren tyvärr :-(

Mina första egna marsvin köpte jag samma dag som jag flyttade hemifrån (hade redan tingat dem sedan länge) och det var fyra pettar. En himmi, Chon, en golden/black roan, Lilo, en cream/white/black, Spetan och en beige/golden/white, Gideon. Chon dog ung och de andra tre flyttade, ihop med tre rexar, till Falkenberg efter mitt första självmordsförsök. Jag behöll två ungar, en pet, Mumin, och en rex (min allra underbaraste Mys, mitt mest älskade marsvin genom tiderna och djupt och smärtsamt saknad sedan hon gick bort) och de finns fortfarande i mina stammar.

Jag ångrade verkligen att jag hade sålt dem och försökte köpa tillbaka dem några månader senare men de nya ägarna ville inte det (inte så konstigt kanske).

Jag saknar dem fortfarande så det gör ont ibland, speciellt Spetan och Gidde, men är glad för det jag har kvar från dem. Dovv och Ailtin är sjunde generationen efter dem!

Sedan fanns det ett annat väldigt speciellt marsvin. En underbar cream/white kille som jag höll på att tjata sönder mamma och pappa om att få köpa. Han fanns i djurbutiken jag pratiserade i och han var så tam och mysig! Brukade hänga på min arm som en annan trasa. Tyvärr blev han såld någon månad innan jag flyttade. Två år senare fick jag ett samtal från en som hade två hanar hon behövde bli av med och ni kan ju gissa vilken den ena var :-D Fyra underbara år fick vi innan Marwin somnade in <3

Uppe till vänster är Gidde, Lilo till höger, Mys i mitten, nere till vänster är Spetan och till höger Marwin

Jag blev marsvinsägare för första gången för ca 5 månader sen, en utav dem har jag kvar och det är Bella. Tintin fick tyvärr lämna detta jordeliv för ca fem veckor sedan, men hon tillhörde också mitt första marsvin. Och jag ångrar inte en sekund att jag fick ta över Bella och Tintin från min syster :)

Bilden föreställer första dagen Bella och Tintin anlände :) Bella är den till höger, Tintin till vänster.

Jag har mina första marsvin nu!!! Hahahaha 38 år gammal….å undrar varför vi inte skaffat innan ; )

Vi köpte 2 systrar som visade sig vara syster å bror…

Fick snabbt köpa 2 marsvin till som burkompisar…en vuxen hane på 1 ½ år å en hona på 2 1/2 år…båda shelties från en uppfödare. Bebisarna som nu e 11 veckor e pet inköpta via annons på  Blocket…ett virveltroll å en släthårig.

E helt underbart å vansinnigt förälskad i mina bebbar <3

Mitt första masvin var en pet black/white hane som hette Marvin. Vet inte hur gammal han var men han fick någon storr tumör så var tvungen att avliva honnom..

Han levde ensam för jag visste inte att marsvin skulle vara fler då..(20-år sedan)..

En tid efteråt köpte jag två pet honor från djuraffär. Vendla (golden) och Zelda (golden/white/black)..

Har inte några foton i datorn på mina första marsvin.. Så många år sedan..

Mitt första marsvin hette Tiffy, och hon var så liten och rar. Det är över tjugo år sedan, jag var väl i sjuårsåldern. Mina kompisar hade hamstrar, så det ville jag också ha, men min mamma har en förkärlek till marsvin och lyckades få med mig på det tåget istället, ingenting jag ångrar! :)

Tiffy köpte vi av en familj som födde upp, men en tid efter att hon flyttat till oss fick hon två ungar… När vi köpte henne gick hon tillsammans med sin pappa och bror, så… Det var en pojke och en flicka, så flickan fick stanna hos oss, medan pojken gavs bort till en annan familj. En dag när jag skulle stoppa in dom i buren på kvällen, låg Tiffy helt slapp och livlös bakom soffan. Vet inte vad som hände med henne, när vi kom fram till veterinären en halvtimme senare var hon död. Hon var en riktig gullunge och hon väckte min kärlek till marsvin. Den lilla bebisen döpte jag till Gurran, och hon levde hos mig tills hon dog av ålder. Efter att Tiffy hade dött fick hon en kanin som sällskap, vilket på den tiden ansågs som en ypperlig lösning. Men jag måste också berätta om min mammas första marsvin, när hon var liten, som mötte ett horribelt slut. Mamma älskade sitt marsin och spenderade i princip all sin tid med honom. Men efter några år blev mamma tonåring och spenderade mindre och mindre tid hemma, och marsvinet ropade efter henne. Så för att han inte skulle vara så mycket ensam gav hon bort honom till en kompis. Flera månader senare fick hon veta att kompisens lillebror hade kastat ut marsvinet från höghuset där dom bodde med en näsduk som fallskärm. Det är nästan femtio år sedan, men mamma kan fortfarande knappt prata om det. Hon kommer nog aldrig komma över dom skuldkänslorna… Uh, jag bara ryser när jag tänker på det.

Mitt första marsvin skaffade jag för cirka nio år sedan.

Jag svarade på en annons där dom skrivit att ett marsvin sökte en djurvän, det var klassikern barn tröttnat på marsvin.

Jag döpte om den lille till Tyke Mörbult och han fick en kompis rexhonan Lovika.

Tyvär dog Tycke Mörbult efter sviter av kastrering. Två korta år fick jag ha honom, men det var tillräckligt för att jag skulle inse att ett liv utan marsvin finns inte på kartan.

Mitt första marsvin fick jag för ca 10 år sedan när jag själv var runt 8 år. En liten white/golden/goldenagouti från djuraffär. Han bodde hela sitt korta liv ensam, för då sa alla ennu att hanar inte kan gå ihop. En helt ljuvlig individ, som älskade att sitta i famnen och bli klappad. Tyvärr levde han bara ca 1-2 år och besökte flera gånger veterinären under sitt liv och tillslut fick vi reda på att han hade cancer och vi lät honom få somna in. Efter honom hade jag några års paus av marsvin och efter det har det alltid funnits några marsvin i familjen :)

Mitt första marsvin hette Yoda och kom från stadens djuraffär. Det var för ca 7 år sedan han kom in i mitt liv och det var med honom mitt intresse för marsvin började. Yoda blev drygt 7 år och var det tamaste marsvin jag någonsin mött, han var verkligen mild, mjuk och lugn i sättet, en helt fantastisk vän.

Nog minns jag honom. Han var nog det underbaraste marsvin jag haft. Cool & lugn & var väldigt kontaktsökande. Skrek efter mat & gos hela tiden.

Rufus hette han & dog inte för så länge sedan. Innan december 2011 någon gång. Köpte honom år 2009, så han blev bara 2 år gammal.. Jag vart rädd en dag när jag kom hem från skolan & inte hörde honom ropa efter mig. Då visste jag direkt att något var fel. & då hade han dött, men vi vet fortfarande inte varför.

Han var en teddy/rex, chocolate/white/buff.

Tyvärr har jag ingen bild på Jussi mitt första marsvin, Inte heller på Mimmi hans burkompis.

men Jussi var en släthår, Vet inte vilken ras de kanha varit, Men en PET iallafall.
Mimmi var också en PET, Mimmi var egentligen en hane men såg ut som en brud så han fick heta Mimmi :D hahahah