
Fegisar :)
Hej hej
Jag har haft mina små i 3 veckor nu, de har blivit tamare men är fortfarande ganska nervösa, speciellt en av dem som alltid springer iväg om nåt rör sig i närheten av buren, jag vet ju att de är bytesdjur och instinktivt springer iväg men min kille frågade mig om de alltid kommer springa gömma sig så, och jag visste inte.
Jag undrar om de brukar bli "trygga" nog att inte springa in i boet så snabbt? Klart det är individuellt, märker jag ju bara på de två jag har. Ibland är den tamaste väldigt lugn och ibland är han också väldigt "ryckig", ibland får man klappa hur som helst och ibland springer han iväg bara man kommer i närheten..
Hur var det med era, vande de sig? Och isåfall hur lång tid tog det ungefär?
Nyfiken :)
De är som sagt olika. Endel blir väldigt tama o inte allas rädda av sig. Andra förblir lite mer skygga.
Men de flesta av mina ligger lugnt på tex hustaket när man går förbi o endel ligger där t.o.m när man dammsuger o väsnas.
Det tar nog lite längre tid för dina att vänja sig o känna sig säkrare men nog tror jag de blir tuffare med tiden.
Mina första 6 veckor gamla pojkar som jag köpte i djuraffär spenderade nästan hela den första veckan inne i sitt hus när de inte åt, drack, gick försiktigt men nyfiket runt i buren eller var i min famn. De stod då på golvet tyvärr, vilket jag inte skulle ha nu. Calypso och Sera var 10 mån när de kom och var inte så skygga, men de är betydligt keligare och mer tillgivna nu även om Sera är rätt så tillbakadragen (speciellt om det är nya människor i närheten). Bindi som kom 21 april var väldigt skygg i början men är kelig, nyfiken och tillgiven nu.
Mvh Felicia
medarbetare på Marsvin.ifokus
Mina vande sig rätt snabbt men det är fortfarande en av hanarna som gömmer sig rätt ofta. Och dom springer och gömmer sig om någon tex springer in i rummet. Fast det är ju inte nåt jag brukar göra utan det är mer min lillebrors roll:P Hur går det för dina nu har dom blivit mer trygga? =)

Hej, jo, Pollux kommer ju fram om jag ropar på honom, men kelig är han kanske inte än, han lägger sig ner ibland när jag klappar honom men oftast springer han iväg eller skuttar då. Castor har blivit tamare, det är ändå han som är fegast men nu vågar han äta i knäet och även plocka mat ur handen när jag sticker in den hos honom, han kommer inte när jag ropar än dock. Brukar ha fegisen i knäet när jag äter frukost, imorse skulle han gömma sig lite och kröp då upp bakom mig och satte sig på min rygg närj ag var framåtlutad :) De (speciellt Pollux) är ju inte så rädda heller när jag sitter med dem i deras hage, Pollux hoppar ju upp i knäet om jag har nåt gott och Castor vågar komma fram iallafall. Så det går ju framåt! Dock är jag ju van vid min jättetama hamster som inte är rädd för nåt så där är det en bit kvar :)
Du har ju kommit en bit påväg iallafall :) Och så är väl dina marsvin små ännu? Då är det mycket som är intressantare än en själv :P

gör dom tama,locka dom

Ett tips är att du tar bort huset ett tag och ersätter det med en bräda över buren istället. Då kan marsvinen söka skydd men inte gömma sig helt och hållet.
Eragons är ett omplaceringshem för marsvin i Göteborg. På deras sida hittade jag det här rådet. Kanske kan vara värt att pröva.
Min snabbtämjning går till så här:
Jag har marsvinen i en relativt liten bur bredvid min säng där jag också har tv. Det är ju bra att ha nåt att titta på för det krävs ju lite tålamod. Liten bur för att det inte ska bli "handen jagar marsvin" i 2 km innan jag får upp dem, då har de ju hög puls direkt. Jag tar upp dem snabbt (lite bestämt). Sedan har jag världens goaste grejer, kan vara gurka, melon, bladpersilja eller gräs. Jag lägger en filt runt dem och har dem ansikte mot ansikte så vet vem de är hos så de känner igen en. Filten gör att de vågar visa ansiktet för kroppen är ju i "skydd". Dessutom gör det att de hårar och ev kiss och bajs kommer i filten. Maten lägger jag fram efter en stund för de är ju nästan hungriga jämt och då har de ju inte haft "burmaten" på en stund. Tar de inte maten så tar jag bort den inom ett par minuter. Väntar en stund när jag klappar och småpratar med djuret provar sedan igen. Tar de inte maten hos dig ska du inte ge dem utan nästa gång du har tid att lägga en stund så tar du samma process igen och när de tar maten så blir resultatet att maten som är positiv förknippas med dig. Dessutom börjar de lita på dig. Får de dessutom sitta såpass länge att de kissar och bajar (kan ju vara lite jobbigt men..) så snabbar det också på tämjningen. Gör det ofta under en tid så kommer du att märka att det var väl investerade timmar. Du kanske kan göra det framför tv:n när tösen lagt sig så blir det en lugn situation.

Marsvinen kommer eventuelt vänja sig vid dig tror jag. För mina tog det kanske tre månader innan dom blev modiga och vågade hälsa på en, och springa runt och leka, men det går så fort så man märker det inte. I början hade jag inga hus i buren , istället använde jag massor av hö som dom kände sig tygga i.