Låt dem hållas sålänge de inte ryker ihop i bollar och slåss (detta märks tydligt för de flyger verkligen på varandra och rullar runt), tandhack, parning och att de "munhugger" mot varandra är normalt. Om de orsakar stora sår på varandra skulle jag sära dem, ytliga läker fort.

Här tror jag stressen i.o.m flytten (även om de kanske verkar ostressade så innebär flyttning av ett djur alltid i viss mån en ökning av stresshormoner i kroppen) och att de sitter mindre än innan spelar in. Det finns ingen möjlighet för er att försöka hitta en större bur?

De har rullat runt men ingen blöder. Delade på dem och då började de pipa, satte dem tillsammans igen och så slogs de igen, men nu verkar det ha ebbat ut… Visst går det att ordna större bur men då kan de inte bo i köket där vi är mest :( känns mer naturligt att de får skrutta runt på stora ytor så mycket de vill och ha möjlighet att hoppa in i buren kär de känner för det än att de ska sitta nästan hela dagarna bara och bara få vara ute kanske en timma om dagen…

Mina två hanar slogs också. Tänk på att ha två matskålar och kanske två hus. de kan kanske bråka om de. Är de kastrerade? eller tänkte du ha dem till avel? De kan bli mycket lugnare mot varann om dem eller den "bråkiga" är kastrerad.

De är tre år, har flera gömplatser i buren, matskålen står inte inne i buren förutom när de får mat. De är korsningar och hålls enbart för kel och sällskap. Vi har haft dem i 1,5 veckor. De har kurrar och klapprat tänder i buren men då har de turats om att söka upp varandra och provocerat den andra. Slagsmålet började i vardagsrummet, först började de rida på varandra och sedan anföll den lilla skiten (som var den skyggaste från början) storebrorsan.

#3 Marsvinshanar producerar inte sina könshormoner i testiklarna och det blir därav ingen som helst skillnad i deras temperament om de kastreras. De kan helt enkelt inte göra bebisar bara, de kommer fortsätta vara lika dominanta som innan.

Att det "söker upp och provocerar" varandra är ganska vanligt vid hanarnas små maktkamper. Att de har rykt ihop är inte så bra.. Nej jag förstår din tanke om att det känns bättre att de har tillgång till en hage nästan konstant, jag tycker också att det låter som ett bättre alternativ än det andra. Knepigt. Men rök de ihop i hagen eller i buren?

Jag skulle nog ge dem lite mer tid tillsammans och hålla koll på dem. Jag har läst någonstanns att stresshormonerna som uppstår vid flytt eller när det kommer in nya medlemmar i flockar stannar kvar ungefär 3 månader i kroppen och kan förändra deras beteenden. (Inte helt 100 på att det stämmer men det verkar ganska troligt) Ryker de ihop igen eller verkar jättestressade av varandras närvaro skulle jag sära på dem och sätta med varsin bebishane.

#5 

De började slåss utanför buren! De var med oss i vardagsrummet på "upptäcksfärd" och då började de att jaga varandra och jucka, kurra och klappa tänder, det finns mycket att krypa under där som jag tänkte att det kanske kunde bli farligt om de började började slåss och någon behövde en möjlig flyktväg… Självklart så han de börja rulla runt innan jag fick tag i dem :/
Så jag flyttade över dem till köket och de sprang in och ut ur buren och på köksgolvet slogs de igen, vågade inte sätta ner händerna på dem för risken att bli biten… Ingen blev tack och lov inte skadad men det blev droppen för mig så jag satte ner den lilla bråkstaken i en öppen låda med vatten och hö en stund tills de började pipa på varandra.

När jag satte i hop dem igen så la de sig på varsin plats i buren utan att bry sig om varandra men sen kom de på att de skulle börja provocera varandra igen. De har inte slagits men det känns osäkert och obehagligt…

Jag och sonen är jätte ledsna, sonen pratade ett tag om att han (vi) ville ha en hamster och vi hade pratat om att de fick bara bo en och en i buren för att de skulle bråka annars men har man marsvin måste de bo flera tillsammans för att vara glada… Han är jätte orolig och helt förtvivlad.

Det skulle kännas hemskt att dela upp dem, vi vill bara ha en bur med glada djur som springer runt fötterna, inte bråk…

Tyvärr låter det verkligen som att ni borde sära på dem, sätter ni dem med varsin bebishane kan jag garantera till 99% att det kommer gå vägen. Eventuella problem kan dyka upp när den yngre blir könsmogen men det brukar reda ut sig om man har lite is i magen. Det ser ofta värre ut än det är. Ofta är det personkemin mellan marsvinen som knasar, att man råkar få två hanar som båda är dominanta eller så.

Om ni bara vill ha en bur skulle jag råda er att sälja den ena hanen till nån som kan skaffa en kompis till honom, och behålla den andra själv och sätta med en ny burkompis.

Ja det är jobbigt med bråkande marsvin :(

#7 Det som verkar så konstigt är att de alltid har gått tillsammans! De kommer visserligen från ett omplaceringshem men de som lämnade dem har haft dem sedan bebisar och kravet var att de skulle vara tillsammans och inte säras…

Nu avvaktar jag för de ligger och surar i varsin hörna men jag ska ta kontakt med omplaceringshemmet också.

Kan det bara vara en tillfällig grej? Kan de bara ha behövt lösa "inneboende spänningar" från flytten?
Är det ok att de kuttrar och grymtar och skakar rumpa om de inte gruffas mer än så? Har de glädge av varandra ändå?
Eller ska de ligga och gosa brevid varandra? ENda gången jag sett dem tillsammans är när sonen hoppar runt och tjuter (som normala femåringar gör)… ;)

#3 Ja det kan vara en tillfällig grej, att de gör upp om rangen igen i.o.m ny miljö. Dock är det lite oroande att de är såpass gamla och alltid har bott tillsammans och sen börjar slåss. Men absolut, det kan lägga sig.. håll koll bara.

Nej de behöver inte ligga bredvid varandra, marsvin är visserligen mycket beroende av sina burkompisar  -  men de brukar varken putsa varandra eller sova speciellt tätt inpå varandra osv. Kutter och dansande är helt okej beteende 😉

Mina honor bråkade men de bara biter efter varandra då och då och så puttas dem och jagar iväg varandra vid matskålen osv. men jag har flera matskålar och flera gömställen. De går inte heller att ha i knät samtidigt men de har aldrig bråkats riktigt på liv o död direkt men det kan se lite läskigt ut ibland 😂

I dag har de kuttrat och knorrat (på vanligt sätt då får jag hoppas) men inte bråkat som igår. Vet inte om det är inbillning men jag tror de är lite mer harmoniska i dag. *håll tummarna* Tack för allt stöd

de låter precis som mina två marsvins hanar gjorde. Men det var en som började. Han blev lite galen och sen började han "para" sig med den andra. Till slut bet den som började den andra så han fick ett otäckt sår på örat. Han har än idag ett ärr kvar :( + ärr på kroppen.

Men vänta in i de sista med att sära dem! Om du en gång särat på dem kommer de nog aldrig mer kunna bo ihop.

Skaffar du en bebis hane så ett tips! kastrera det! har höt att de blir lugnare.

Men där ingen idé att kastrera det nu.

Lycka till!

#11 Uppdatera gärna hur det går framöver! Håller tummarna för er 🙂

#12 De blir inte lugnare av kastrering på något sätt, förklarade varför redan ovan i #3 om du missade det :)

De brukar bli lugnare .. alla jag vet har de… men de kanske är olika för varje marsvin…

Uppdatering 😃

De är efter avtagande gruffande kompisar igen! De kan knorra lite åt varandra men jag har inte upplevt något tandhackande eller ridande (en gång för några dagar på köksgolvet) 
Jag uppfattar det som att de har kommit in i sin vanliga struktur.

Så det måste ha varit miljöomställningen som ställde till det?

Jag badade dem (gissa-de gillade det! Särskilt hårtorken, jag blev alldeles chockad!) och lät dem inte träffas innan båda var badade (ca 2 timmar) och sen knorrades det och knackades tänder och efter det har det som sagt avtagit undan för undan!

Är bara såååå glad ☀️

#15 Låter hur bra som helst, skönt att höra 😃