Att veta hur man ska tolka denna författningssamling, vad det verkligen är som gäller för hållandet av våra marsvin är inte helt enkelt. Jag har därför varit i kontakt med samtliga länsstyrelser i Sverige (dock svarade inte alla på mina frågor) samt även Jordbruksverket och här kommer en sammanfattning av samtliga svar.
Inledning
Man kan säga att DFS 2005:8 Saknr L80 är en fördjupning av Djurskyddslagen 1988:534.
Om det kommer in anmälningar så är det L80 man utgår ifrån när man bedömer om djuren sköts väl eller ej.
Där det i L80 står, ska, måste etc så är det krav, står det bör eller liknande så är det en stark rekommendation.
I L80 finns även allmänna råd, dessa är inte helt bindande utan är just råd vilket innebär att om man kan finna alternativa lösningar som duger lika bra som det som står i råden och då är det helt okej, alternativen får dock inte vara sämre än råden. Djurskyddsinspektörerna har möjlighet att utfärda föreläggande som gör de allmänna råden tvingande för personen i fråga.
Att djur som hålls i fångenskap ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (SFS 1988:534 §2) samt få tillräckligt med mat och vatten (SFS 1988:534 §3) vet säkert alla och det är förmodligen det de allra flesta som har djur vill och man gör nog det man anser bäst men faktum är att det finns regler (lagar) för hur man ska göra och alla som har djur är skyldiga att följa dessa regler oavset vad man anser om dem..
DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 8 handlar on särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare, DFS 2005:8 Saknr L80 Kap 4 handlar om gemensamma bestämmelser för hållande av olika djurarter och det är dessa två kapitel som jag kommer att fokusera på i denna artikel.
Jag har inte tagit med alla paragrafer utan endast en del av det som rör marsvin.
För kompletta lagtexter se jordbruksverkets hemsida.
Tolkningarna (/svaren) som jag fått följer direkt under aktuell paragraf.
I slutet av artikeln finns en sammanfattning av vad det är som gäller.
4 kap. Gemensamma bestämmelser för hållande av olika djurarter
Allmänt
1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.
Allmänna råd till 4 kap. 1 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem.
Tolkning
Se Kap 8 1 §
2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.
Allmänna råd till 4 kap. 2 §
Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.
Tolkning
Se Kap 8 1 §
Avel
3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.
Tolkning
Djur som är aggressiva, eller bär på ärftliga sjukdomar eller så ska man inte använda i sin avel.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
4 § Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.
5 § Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och som innehåller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva sig ut. Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med dörrsluss.
Tolkning
Att ha väldigt låga kanter på sina burar är inte acceptabelt, speciellt inte om det innebär att de kan falla ner från höga höjder eller ta sig in i andra burar.
6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.
9 § Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.
Utrymmen
10 § Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.
Tolkning
Se kap 8 9 §
Klimat
14 § Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.
Allmänna råd till 4 kap. 14 §
Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar för djuret.
Tolkning
Se kap 8 19 §
Tillsyn och skötsel
21 § Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.
Tolkning
Detta innebär att man inte får lov att lämna sina djur ensamma hemma mer än ett dygn.
22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.
Allmänna råd till 4 kap. 22 §
Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov.
23 § Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.
Foder
25 § Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.
26 § Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9 - 13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.
Tolkning
Se kap 8 20 §
8 kap. Särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare
Allmänt om hållande av kaniner och gnagare
1 § Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
Allmänna råd till 8 kap. 1 §
Kaniner bör hållas i par eller grupp, när så är möjligt. Par och grupper av kaniner eller gnagare bör sättas samman av unga djur och hållas stabila. Om vuxna djur ska sammanföras bör buren eller inredningen ändras så att den upplevs som en okänd plats för alla. Vuxna honor med diande ungar bör inte sammanföras i nya grupper. En grupp bör inte bestå av fler än tio vuxna djur. Djur som hålls i par eller grupp bör ha tillgång till gömställen eller föremål som ger dem möjlighet att komma utom synhåll för varandra. Könsmogna okastrerade hanar bör inte hållas tillsammans. En hona bör
inte hållas kontinuerligt tillsammans med en könsmogen okastrerad hane om det innebär att honan utsätts för hälsostörningar på grund av upprepade betäckningar och födslar.
Tolkning
Marsvin ska ha minst en burkompis, att ha marsvin separerade med galler är inte att anses som fullgott sällskap. Om marsvinen har, eller misstänks ha, en smittsam sjukdom får man tillfälligt hålla den isolerad, likaså om de är skadade och måste hållas stilla eller isolerade på grund av att skadan annars kan förvärras. Djur med onormalt aggressivt beteende får givetvis inte heller hållas ihop.
Särskilda skäl innebär att det är tillåtet att hålla marsvin ensamma om det är skadligt för deras hälsa att bo tillsammans med en eller flera artfränder.
Att marsvinet bor med en kanin eller får mycket uppmärksamhet av sin ägare är inte ett särskilt skäl.
Att hålla dem ensamma av egoistiska skäl (exempelvis att man inte vill ha fler marsvin, att man tycker det räcker med ett etc.) är inte heller ett särskilt skäl.
Det är okej att ha grupper som innehåller mer än tio vuxna djur under förutsättning att ytan tillåter det samt att man håller koll på att inga djur blir mobbade och inte får äta exempelvis.
Även hanar behöver sällskap och det är tillåtet att hålla okastrerade hanar ihop så länge de accepterar varandra.
Att hålla en fertil hona konstant med en fertil hane är mycket tveksamt eftersom det sliter mycket på honans kropp. Det är inte heller tillåtet att låta en hona får så många kullar att det påverkar hennes hälsa negativt.
3 § Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Allmänna råd till 8 kap. 3 §
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, hö, färska grenar med bark eller dylikt.
4 § Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan hålla sig rena, ska ges pälsvård.
5 § Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Allmänna råd till 8 kap. 5 §
Ungar av kaniner och gnagare bör efter födseln hållas tillsammans med modern, eller hennes ersättare, enligt följande:
marsvin minst 4 veckor
Tolkning
Marsvinsungar ska hållas med sin mamma (eller hennes ersättare) tills de uppnått en ålder av minst fyra veckor om det inte finns skäl som säger att man måste flytta dem tidigare (moderns död, smittsam sjukdom, aggressivitet eller på inrådan av veterinär).
Konstruktion av förvaringsutrymmen
7 § Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.
Utrymmen
9 § Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:3 respektive 1:4.
Tolkning
För marsvin innebär det att buren måste vara minst 0,3 m2 (vid grupphållning ska varje djur ha minst 0,15 m2 och hona med kull minst 0,25 m2). Minska tillåtna höjd är 25 cm och den kortaste sidan måste vara minst 40 cm.
Inredning
11 § Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
Allmänna råd till 8 kap. 11 §
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.
12 § Marsvin ska ha sådan inredning att de kan söka skydd.
Tolkning
Detta innebär att marsvin alltid måste ha tillgång till hus eller liknande (exempelvis rör). Att bara ha hö duger inte eftersom det lätt trampas ner och äts upp vilket innebär att skyddet försvinner. Att inte ha skydd i början och hävda att det gör dem tamare är inte acceptabelt.
18 a § Kaniner ska ha tillgång till en hylla med tillräckligt utrymme för att kunna sitta på och under denna. Hyllan kan utgöras av bolådans tak. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas hyllutrymme så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Hyllans yta ska inte adderas till den totala tillgängliga burytan vid beräkning av burstorlek.
Tolkning
Detta gäller även marsvin, om man exempelvis bygger en ovanvåning till sin bur så är det ett extrautrymme, bonusyta för djuren, men man får inte räkna med det i den totala burytan när man räknar ut burstorleken.
Klimat
19 § Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.
Tolkning
Att låta sina marsvin ha tillgång till ett utrymme där temperaturen understiger noll är inte acceptabelt. Termisk komfort innebär att temperaturen är "lagom" för djuren, de ska inte frysa och heller inte svettas.
Foder
20 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs. Marsvin ska ges daglig tillförsel av vitamin C.
Allmänna råd till 8 kap. 20 §
Om flera kaniner eller gnagare hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att alla djur har möjlighet att äta samtidigt. Hö och slaget gräs bör ges i höhäck. Marsvin bör ges daglig tillförsel av vitamin C i form av tillskott i foder eller vatten, eller i form av C-vitaminrika grönsaker eller frukter. Om vitamin C ges i dricksvattnet bör detta bytas dagligen. Ett växande marsvin bör inta 10 mg vitamin C per kg kroppsvikt och dag. Ett vuxet marsvin bör inta 10 mg per kg kroppsvikt och dag, och en dräktig hona bör inta 30 mg per kg kroppsvikt och dag.
Tolkning
Marsvin ska alltid ha tillgång till hö och de ska dagligen ges tillräckligt med C-vitamin.
Om man använder sig av höhäck så måste den vara utformad på ett sådant sätt att djuren inte kan fastna eller skada sig på den. Den måste även vara placerad på ett sånt sätt att djuren utan några problem kommer åt att äta från den.
Det är tillåtet att inte använda höhäck om man ger hö ofta så att det alltid finns fräscht och oförorenat hö att tillgå.
Det är att rekommendera att ge marsvinen färska grönsaker dagligen framför att ge i vattnet eftersom C-vitamin förstörs relativt fort och det är väldigt svårt att vara säker på att djuren får i sig vad de behöver. Det är dock inget krav om man kan garantera C-vitamintillförseln på annat vis.
När man har ungar som av en eller annan anledning inte får i sig tillräckligt med mat (exempelvis att modern stöter bort ungen, den inte förstår hur man ska dia, den kommer inte åt att dia för syskonen tränger undan den eller mjölken räcker inte åt alla) så är det absolut inte tillåtet att "låta naturen ha sin gång" som man hör och läser många som föder upp djur säga. Man är skyldig at hålla koll på att alla ungar får i sig tillräckligt mycket mat för att de ska bli mätta och växa ordentligt, får de inte det från sin mamma har man två val, antingen stödmatar man ungen eller så avlivar man den. Att låta den kämpa själv och slutligen då svälta ihjäl eftersom den inte får i sig tillräckligt med mat är under all kritik och totalt oacceptabelt ur djurskyddssynpunkt.
Sammanfattning
- Marsvin ska bo tillsammans med minst en annan artfrände om inte särskilda skäl finns.
Särskilda skäl innebär att det ska finnas ett hot mot marsvinets hälsa om det bor tillsammans med ett annat marsvin. - Marsvin får inte bo ihop med köttätande djur.
Exempelvis råttor - Marsvin ska ha tillgång till gnagarmaterial.
Exempelvis hö, färska grenar, rotfrukter - De djur som behöver pälsvård ska få det.
- Marsvin ska bo tillsammans med sin mamma eller en ersättare för henne fram tills de är minst fyra veckor.
- Marsvin får inte hållas på nätgolv om inte nätet har direktkontakt med marken.
- Minsta tillåtna burstorlek för marsvin är 0,3 m2 (vid grupphållning ska varje marsvin ha minst 0,15 m2 och en hona med kull minst 0,25 m2). Minsta tillåtna höjd är 25 cm och den kortaste sidan måste vara minst 40 cm.
- Marsvin ska hållas i en sysselsättningsberikad miljö vilket innebär att de ska ha möjlighet att exempelvis hoppa upp på hus, springa genom rör, leka i hö eller liknande.
- Marsvin ska ha möjlighet att söka skydd vilket innebär att man måste ha hus eller liknande till sina marsvin.
- Marsvin får inte ha tillgång till utrymmen där temperaturen understiger noll grader.
- Marsvin ska alltid ha fri tillgång till hö.
- Marsvin ska dagligen ges tillräckligt med C-vitamin.
- Att låta marsvinsungar som inte får tillräckligt med di från sin mamma (eller annan hona) svälta ihjäl är definitift inte acceptabelt. Antingen måste man handmata ungarna eller avliva dem (på korrekt vis!).
Det vill säga att "låta naturen ha sin gång" strider mot djurskyddslagen. - Djur som nedärver missbildningar eller andra oönskade egenskaper som medför lidande för djuret eller dess avkommor eller påverkar avkommans naturliga beteende får man inte använda i avel
Exempelvis aggressiva marsvin som inte fungerar i grupp bör man inte avla på. - Burar måste vara rymningssäkra.
Att ha så låga kanter eller på annat sätt så att marsvinen kan ta sig ur sina burar och/eller in i andras är inte acceptabelt. Speciellt inte om det finns risk att djuren skadar sig, exempelvis fall från hög höjd. - Marsvin ska ha tillsyn minst en gång dagligen.
- Rengöring av burar ska ske regelbundet och god hygien ska upprätthållas.
Burar bör städas minst en gång i veckan.
Tack för lånet av bilder samt korrekturläsning av artikeln Hanna (Abico)!