Helt naturlig reaktion som jag själv har känt många gånger. Ibland är livet orättvis… 😕

Förstår din känsla & reaktion, jobbigt 😕

Först och främst, så beklagar jag bortgången av dina fina grisar. Att det sker så plötsligt, och utan svar på varför, gör det hela än svårare att hantera. När man gjort allt rätt, och ändå förlorat någon. När andra gör allt fel, och ändå får ha kvar sina marsvin. Man blir förbannad, och det känns som att man aldrig mer vill ge sig in i leken igen.

Om marsvin är rätt för dig, kommer det gå över. Det kommer ta lite tid, och det får det göra. Men snart lägger det sig, du kommer acceptera det, ta nya tag, och inte låta det slå ner dig.

Jag har varit där så många gånger. I känslan av att allt är pest, att jag aldrig mer vill se ett marsvin, aldrig någonsin. Men ett liv utan marsvin är för mig omöjligt, och efter en tid då jag enbart gett marsvinen det nödvändigaste de behöver, infinner sig den känslan igen, och jag minns varför jag i grund och botten inte vill leva utan dom.

Jag hoppas att du också finner den känslan igen, när dina sorgesteg är över. För det är fullt normalt att gå igenom de känslorna du har just nu. De är nödvändiga, de behövs, för att komma igenom sorgen över dina vackra vänner.

för står dej🙂

Jamen fy! Jag vet hur du känner ilska, hopplöshet, sorg och orättvist utsatt. Allt är bara skit. Ilska är en del i sorgeprocessen kosta på dig att vara arg. 

Det senaste året har jag mist sju marsvin  och då¨räknar jag inte alla små nyfödda ungar som inte fick leva. Jag känner mig mest tom men har varit riktigt grinig och stingslig på sista tiden och ja jag vet varför… 

Du anar hur jag anklagat mig själv och undrat om det är riktigt klokt att jag ska ha marsvin överhuvudtaget. Jag har känt mig som en värdelös matte. Den enda tröst jag har är att försöka se vad som gått fel. Då har jag insett att det faktiskt inte är mitt fel trots allt. Otur och dålig tajming kan inte vara för evigt. Marsvin dör det är det tråkiga med dem och de är ganska känsliga djur.

(om någon undrar för trots alls skäms jag över mina förluster och känner ett behov att förklara vad som hänt här kommer listan. Två var helt enkelt väldigt gamla, en dog plötsligt utan någon förklaring, två dog i barnsäng och två halvgamla hade en längre tid varit skruttiga och dog trots veterinärbehandling.)

Usch, lider verkligen med dig :( Kan kännas hopplöst just nu, men det kommer bättre tider! Efter regn kommer solsken, right? :)

Det kan kännas otroligt bra att ventilera sina tankar man har här ibland, även om jag precis som du oftast inte vill eller känner att jag behöver skriva av mig. Jag vet hur det känns när allt bara blåser i motvind när det kommer till marsvinen.. men någon gång vänder det ju alltid.

Tack för fina och kloka ord.

Självklart är det en naturlig reaktion, det är jag medveten om. Det är bara så frustrerande att inte kunna vara ordentligt ledsen. Jag klandrar mig själv för att jag känner ilska mot Algot och Chamonix… De är värda helt andra känslor.

#8 alla känner sorg på olika sätt… Vissa genom tårar, andra genom att bli helt okantaktbara, vissa genom ilska. De förstår dig, där de sitter och vakar över dig på de för evigt gröna ängarna ❤️