Vi upptäckte precis att Tali kan ta sig igenom hålen till kompostgallren, som ska vara staketet på lekhagen. Jättekul för henne, mindre kul för mig som inte har möjlighet att sladdsäkra exakt överallt på samma gång… 

Jag vet att hon är liten, men kan hon inte växa bara lite till så att jag slipper göra om lekhagen igen? 

Hon är dock bättre på att ta sig ut än på att ta sig in igen, hur nu det kan göra någon skillnad. Tali står och tuggar ilsket på kompostgallret, trots att hon så lätt gled ut genom det nyss. Och Doodle ligger och slappar på en av handdukarna efter att ha ätit upp all blomkål. Så… introduktionen kan väl inte gå så illa i alla fall?

Buntband kostar nästan ingenting i hundrapack på byggaffärerna, köp sådana och sätt runt de nedersta raderna så du minskar hålen, så slipper du hålla på med extranät och grejer runt om, och när de är stora kan du bara klippa av dem och kasta dem. :)

Jag lyckades luska ut vilken skönhet det är du fått hem idag, grattis. ;) Jag hoppas de ska finna varandra snabbt!

#2 Tack för tipset! Dock så måste jag köpa en hel del mer kompostgaller för att kunna ställa dom så att hålen blir mindre. Buntband har jag i massor (köpte idag för att fixa till lekhagen), men jag vet inte hur jag ska fixa till det här. Tali fyller två år nu i september  så jag vet inte alls om hon tänkt växa något mer… 

Ja, det är "Nightmare's Doodle" som springer runt i mitt vardagsrum med Tali just nu. 🙂

Hon är helt ljuvlig! Dock verkar inte Tali dela min uppfattning för stunden… 

Introduktionen har pågått i över en timme och Tali är lika grinig som hon var i början, även om det är liiite mindre tandhackande nu. Jag förstår dock inte varför Tali håller på med alla dessa "popcornskutt" som hon har sysslat med nu ute i lekhagen. Värre än någonsin förut, hon hoppar runt som en tok. Varför? 

Jag måste rusa och stoppa tillbaka Tali i lekhagen igen…! Hon verkar inte kunna bestämma sig för om hon vill vara utanför eller innanför…

#3 Jag menade att du kan fästa buntband runt hålen, för att hindra henne att kunna ta sig igenom hålen, då behöver du inte köpa massa nya kompostgaller och bygga ihop. ;)

Om hon popcornar som en tok låter det ju som att hon är lycklig, hon kanske har så mycket känslor i kroppen att hon inte riktigt vet hur hon ska bete sig, och därför drar till med lite av varje. ;) Det låter som att det inte är någon fara i alla fall. Honor brukar aldrig vara några större problem, jag har faktiskt aldrig ens introducerat några honor på neutral mark utan de får hoppa ner i burarna på en gång bara. Så länge de inte biter hål i varandra vilket de inte verkat göra ännu? så kan du nog känna dig lugn.

#4 Ah, nu förstår jag! 😃 *Skyller på att jag är trött i skallen efter en halv dag i Uppsala och bur/lekhagebyggande på kvällen* 

Jo, jag har också alltid tolkat det så. Hon och Shepard brukade popcorna tillsammans när dom var ute och sprang, så jag tog alltid det som ett tecken på att dom var glada och hade skojigt. 

Haha, ja, kanske det! 🙂

Nej, dom har inte ens "rykt ihop" ordentligt utan det har bara varit tandhackande, smånyp och en hel del jagande. Jag önskar bara att Tali kunde sluta jaga runt Doodle på tåspetsarna, då jag har för mig att det är relativt dominant/ilsket menat. 

Hon gör inget mot Doodle när hon kommer ikapp, utan om Doodle stannar upp och är stilla så sniffar Tali bara lite på henne. Sen börjar jakten om lite kort tills dom hittar något annat att göra, antingen handduksgrävande, springa runt/på kuddarna eller äta grönsaker. 

Det svåra är att Doodle inte kan tjuta, så det är svårt att verkligen se vad hon känner över det hela. Men hon tvättar sig, äter och slappar på handdukarna till och från, så jag antar att hon inte är jättestressad av det hela?

Hur kommer det sig att Doodle inte kan tjuta?

Ett marsvin som mår dåligt sätter sig i ett hörn, burrar upp pälsen, och äter inte. Så länge Doodle rör på sig, ter sig nyfiken ut, äter, tvättar sig etc, så mår hon inte dåligt. Kanske hon tycker Tali är jobbig som ska bestämma och bossa runt henne, men då får det vara så. Det är alltid en som bestämmer i en flock, oavsett om den består av 2 eller 22 individer. När Tali inser att hennes plats som ledare är säkrad kommer hon lägga av med dumheterna mot Doodle. Men hon kommer ändå påminna Doodle om det lite då och då för alltid, bara så att Doodle inte glömmer. ;)

#6 Jag vet faktiskt inte. Uppfödaren talade om det och berättade att hon alltid varit så. Doodle kan prata, burra, och föra väsen av sig, men när det kommer till dom där riktigt höga "buiiip"-tjuten så kommer det inget ljud alls. Det är alldeles tyst. Små, lägre tjut har jag hört ett par gånger, men dom här höga skriken låter inte alls. 

Doodle verkar tycka att Tali är oerhört jobbig. Jag är inte säker på om Tali jagar runt Doodle för att bestämma, eller för att hon tycker det är roligt. Tali verkar ha oerhört skoj och gör som sagt ingenting mot Doodle när hon väl kommer ikapp. Doodle delar dock inte den uppfattningen om kul, ska tilläggas. 

Ja, lite som Morrigan gjorde med Tali under tiden då hon bodde här. Tali blev jagad något varv runt buren någon gång i veckan, förmodligen för att bli påmind om att hon var minst och lägst i rang. Ibland gick Shepard emellan, men oftast lät han tjejerna ha sitt lilla gnabb såvida det inte gick överstyr. 🙂

Jag får nog testa att släppa in dom i buren snart. Det verkar inte hända något mer dramatiskt, det har inte hackats tänder på ungefär en halvtimme och bägge två verkar trötta.

Okej, ja jag har också ett par som inte kan skrika högt, eller så vill dom helt enkelt inte fast dom kan. Det kommer bara ett väs, *hhhhhhh* ungefär. ;)

Nej jag tycker det låter som att du kan släppa in dom i buren nu. Lite gnabb och tjaffs får du räkna med de kommande dagarna men är det inte värre än så, så är det bara att ignorera. De brukar vara fenomenala på att lösa det där själva, och vi gör dom oftast en otjänst när vi lägger oss i. :)

#8 Ja, precis så låter det! Som ett tomt, nästan väsande ljud! 🙂

Än så länge har jag inte lagt mig i annat än att flytta runt lekhagen lite, men ja, nu är det så pass lugnt ändå (trots små jaktlekar) att jag känner mig rätt lugn. Så det blir att sätta in dom i buren och hoppas på det bästa. Förhoppningsvis är dom för trötta för att käbbla och kan fokusera på det fräscha höet, dom nya grönsakerna och undersöka förändringarna i buren (i alla fall Tali på den punkten). 🙂

Jag börjar bli lite less på att springa och stoppa tillbaka Tali i lekhagen och då ingen hackar tänder mer så känns det lugnt. Jag är nog uppe en timme eller så till bara för att. Kan passa på att avsluta lite fler av detaljerna kring "burbygget", som inte hunnit bli helt klart än. 

Tack för att du funnits här och kommit med tips och tankar! Det är första gången jag introducerar vuxna marsvin som inte är av motsatta kön, så jag har varit lite nervös! 😃🤗

Absolut ingen fara! =) Det ska nog gå bra. Vuxna honor är ungefär som vuxen hane + bebishane, det går mycket sällan fel. Jag ska hoppa i säng nu, men det låter som att du har läget under kontroll. ;) Hoppas det funkar fint under natten så du får lite sömn, det är nervigt nog att ligga och lyssna på nyihopsatta grisar när man ska sova. ;) Nattinatt!😉

#10 Tack så mycket än en gång! Sov så gott! 😃🤗

Jo, det ser bra ut nu. 

Den där känslan när man går ut för att skölja nyplockat grönt i badrummet och sen kommer in och upptäcker att Tali är borta från sitt hus och går inte att hitta i buren… bara för att sen stoppa in handen i Doodles hus och känna att hon har tryckt ihop sig där bakom/hos Doodle… den känslan gjorde mig glad och lugn kan jag säga. 🙂

(Tror att Tali gillar hennes päls) 

Men hönsmamma som jag är så kommer jag sitta uppe en eller två timmar till för att se om det blir bråk och att Doodle börjar äta i buren ordentligt. 🙂

Hur har det gått i natt? :)

#12 Inte ett ljud på hela natten, vilket gjorde mig lite nervös när jag vaknade. Men sen hittade jag dom på varsin sida om deras ena hus när jag gick upp. Tali låg i det bredvid väggen, Doodle låg utanför bredvid samma vägg. 

Så jag tror det värsta är över. 🙂

Släppte ut dom lite under övervakning utanför lekhagen, för att se vad som skulle hända. Doodle har världens nyfikenhet och utforskarlust och Tali följde henne som en svans och vek inte ifrån henne längre än en decimeter. Även om stämningen inte verkar vara i topp i buren riktigt än så verkar den värsta osämjan vara över. *Peppar peppar* 🙂

#13 då har det gått fort, vid mina introduktioner har marsvinet blivit jagade säkert minst en vecka innan det lugnat sig till någorlunda normalt…

#14 Helt över är det inte, men det är inget tandhackande längre, inget oväsen och det känns inte lika spänt. Dom kan vara bredvid varandra och äta nära varandra, men helt plötsligt får Tali för sig att jaga Doodle lite runt buren på tåspetsarna. Men ärligt talat så sitter jag ett par meter ifrån buren vid teven och det är alldeles stilla och lugnt. 

Tali kommer och knuffar ut Doodle ur huset hon sitter i ibland och så lite jakt, men det är väldigt stillsamt ändå. Jag trodde det skulle vara mycket värre, men jag är lättad över att det verkar så pass stillsamt. 🙂

#15 att sitta bredvid varandra och äta det gjorde de kanske efter minst några veckor, visst att hon visar att hon ska bestämma, men du har en mycket lugn introduktion :) skönt det… lycka till med dem båda..

#16 Tack, jag är glad och lättad. Så arg som Tali blev vid första anblicken var jag livrädd över att det skulle gå illa…