Marsvinsdrömmar..!
Gokväll, alla goa och glada marsvinsvänner!
Jag sitter här i köket med en kopp te och läser alla intressanta inlägg här på "Marsvin I Fokus", så som jag brukar, och drömmer mig bort. Jag har haft marsvin tidigare, när jag var en si sådär 10-17 år, men det har inte blivit något "svineri" sedan dess att mina två gossegrisar dog ifrån mig.
I "äldre" dagar har jag börjat få marsvinsdrömmar igen och är riktigt sugen på att ta upp intresset igen! Dock är det inte läge att göra det riktigt än, då jag och pojkvännen snart ska flytta ihop med vad allt det innebär, vilket gör att jag får lugna ner mig och invänta rätt tid/plats. Detta innebär ju inte att man inte får planera och drömma… Hihi!
Vad vill jag ha sagt med det här inlägget, tro? Jo, jag är nämligen (som så många andra) intresserad av genetik och avelsbiten. Däremot vill jag inte driva "blocket avel", utan försöka bidra med något till marsvinsaveln. Jag är helt nerkärad i Nonself Dalmatiner och det är antagligen just det jag vill hålla på med, tillsammans med Self i olika färger.
Jag är införstådd med att det är förbjudet enligt lag att medvetet para Dalmatiner+Dalmatiner, Roan+Roan och Dalmatiner+Roan. Jag har däremot hört att den ena föräldern (Self Black, till exempel) i sin tur får ha en förälder som är Dalmatin. Har till och med läst att det kan bidra till goda förutsättningar för avkommorna och att det är större chans att få finare avkommer. Stämmer detta?
Vad jag har hört är Dalmatiner aveln en utmaning, vilket jag bara tycker är spännande! Jag har för avsikt att ställa ut, om eventuella avkommor fyller upp kriterierna, och jag kommer självklart bara att avla förnuftigt på trevliga marsvin med fullskalig stamtavla.
Är det någon här på forumet som har erfarenhet av Dalmatiner aveln? I sådanafall, några tips och råd?
Tack på förhand! // Emma
Kul att höra att du är så klok att du läser på ordentlig och bidar din tid innan du börjar! 🙂
Jag har inte avlat dalmatiner själv men är också intresserad av genetik och har förstått det så att genen som ger dalmatinteckning är dominant. Dvs det räcker att den kommer från ena föräldern. Det innebär att man alltid parar dalmatiner + self för att undvika att anlaget dyker upp dubbelt då detta är en letal gen (dödligt) för ungarna. Så när man avlar dalmatiner får man vara införstådd med att man även avlar en self variant (vilken färg man nu valt) och att hälften (rent statistiskt) av de ungar man föder upp blir dalmatiner och hälften selfar.
Utöver gener och anlag så påverkas teckningar på olika sätt av "modifierare". Detta är något mystiskt som det är svårt att hitta info om men innebär att det finns andra ärftliga faktorer som påverkar teckningen i sig, och därför kan jag mycket väl tänka mig att en self med dalmatinerförälder ger bättre dalmatinerungar än en renavlad self.
Hängde du med? Det blev lite rörigt kände jag, klockan är för mycket… 😛
Summa summarum, i en dalmatiner+self kull så bär de ungarna som är selfar inte på dalmatinergenen och kan alltså riskfritt paras med en annan dalmatiner.
#1 - Tack för trevligt svar! Tyckte inte att det var minsta rörigt, våra hjärnor var kanske av samma tillfälliga "skrot", vilket gjorde konversationen lätt att förstå? ;)
Jag kommer att ha planerat en hel del innan jag sätter bollen i rullning! Innan jag "på allvar" kan ägna mig åt denna hobby (hemskt det låter när man säger så.. :/) måste jag ha plats för eventuella ungar, kvarvarande hanar osv^^ Dessutom måste jag ju hitta de "perfekta" honorna innan jag ens kan börja planera själva avelsbiten.. ;) Funderar på om man kanske ska investera i en dalmatiner och en self i annan färg än dalmatinen, bara för att ha möjlighet att låna in och använda olika hanar. Låter det som en bra idé? Den "perfekta" dalmatinern, både vad gäller "min" blivande hona och hanen jag ska betäcka self honan med xD Det är så få som avlar på dalmatiner och jag kommer självklart att ha vissa krav på mina avelsdjur xP Full stamtavla (för att kunna följa genetiken och färgteckningarna bakåt i leden), rastypisk och gärna utställd med goda resultat. Vad är det för mening med att avla på en dalmatin utan trevlig teckning, när det är för färgens skull man avlar?
Kan förstå de som vill avla på sin hona enbart för att individen är människans "älskling", men ändå inte. Avel bör alltid handla om välviljan att föra en ras/färg/teckning vidare och förbättra dessa, då man inte bara utsätter honan för stor risk, utan också avkommorna med diverse avvikelser och annat trams för att honan var "min älskling".
#2 Self i annan färg? Smidigast är att ha en self av samma färg som dalmatinern :) Om du t. ex ska ha black dalmatin är det en self black du ska para med för bästa resultat har jag fattat det som :) Fast du kanske har tänkt avla flera olika färger? :)
Hälsningar Malin <3
Medarbetare på Marsvin ifokus
Min hemsida
Det låter som du har en bra inställning och jag gillar ditt rasval!😃
Håller med, fokusera på att ha dalmatinern och selfarna i samma färg. Det minskar risken för "dålig" färg dessutom. I alla fall i starten så här.
Sen är det väl inte bara för färgens skull man avlar. Ibland får man rata ett trevligt tecknat djur för att den har ett sämre temperament, typ eller hälsa också. De flesta ungar man säljer går till sällskap och ofta till barn så temperament lägger jag stor vikt vid.
Bra selfar tror jag är lättare att få låna då det finns fler av dem än det gör bra dalmatinerhanar, så jag skulle nog fokusera på att hitta 2-3 dalmatinerhonor inte för nära besläktade. Kanske kan det vara ett alternativ att importera? Från england är det ganska lätt att hitta transporthjälp t.ex.
#3 och #5 - Självklart menade jag inte att jag tänkt para en dalmatin med en self av en annan färg än dalmatinen, haha.. xD Menade att jag funderar på att införskaffa två honor av olika färg, alltså till exempel en nonself dalmation black och en self chocolate, eftersom jag vill försöka avla fram mer trevliga färger och inte bara svarta dalmatiner, som är det vanligaste.. ^^
#4 - Visst är det spännande? :D Kan knappt bärja mig!
#5 - Jag skulle aldrig avla på ett djur, oavsett art, med oönskat temprament :) Om inte avkommorna blir av den färgkvalité jag hoppats på kan de istället bli mysiga "familjemarsvin"^^
Du har rätt i att det är lättare att hitta och eventuellt låna selfhanar för betäckning. Och eftersom det är så få som föder upp och ställer ut rastypiska dalmatinerhanar skulle det bli svårt, näst intill omöjligt till och med, att hitta en som når kriterierna.
Import säger du? Har du erfarenhet kring området? :) Har alltid tyckt att det verkar lite "läskigt" att importera djur. Har egna erfarenheter vad gäller hästhandel över gränserna, vilket resulterar i långa och jobbiga transporter för djuret/djuren. Dock är ju kanske två-tre marsvin lättare att transportera än en stor krake till häst, haha ;) Tycker att transport från England låter.. främmande och skrämmande. Flyga med marsvin liksom.. Haha, jag vet inte xD
Visst kan du para t.ex en svart dalm med en choklad self, det är rätt vanligt att man gör så. Jag menade nog mest att du gör det enklast för dig om du fokuserar på en färg i början. Vill du bli registrerad behöver du få ihop avelsgrupper att ställa ut och dessa djur måste då vara i samma färg. Jag har importerat bland annat från Holland och vet många som tagit in från England. Djuren åker då med marsvinsfolk som ska dit i samband med utställning och mot ersättning även transporterar. De åker då oftast bil. Att flyga med marsvin går också men är bökigare.
#7 - Jag är inte intresserad av att para en svart dalmatin med t.ex en choklad self. Ser liksom ingen mening med det, när chansen att få fina ungar med svart i sig, om jag parar två svarta föräldrar och det är det jag vill ha. Då investerar jag hellre i en Nonself Dalmatian Black och en Nonself Dalmatian Chocolate, t.ex :) Men du har rätt i att det kanske är enklast att fokusera på en färg om man ska få ihop en trevlig avelgrupp för att bli godkänd uppfödare^^ Hmm.. svart eller choklad? Choklad eller svart? Jag är svag för chokladen, men jag får väl se.. ;) Haha.. tar händelserna i förväg känner jag! Det är så roligt att planera, drömma och hoppas på att drömmen en dag slår in! :D
Sååå.. Om jag uppfattat det rätt: Jag tar kontakt med en brittisk uppfödare av dalmatiner, får svar, väljer en/två grisar jag fastnar för (efter mycket kik på bilder, stamtavlor osv.) och bestämmer med uppfödaren hur marsvinen ska nå Sverige? Genom bekanta marsvinsvänner? Eftersom jag själv inte är utställningsaktiv och aldrig har deltagit på något sådant är det här en helt ny värld som öppnar sig! När den dagen kommer kommer jag att ha en miljard frågor att ställa, haha.. Lika bra att börja fråga redan nu! xD
#7 Parar du svart med choklad får du svart (om den svarta inte bär choklad). Det finns mening med det även om du inte ser det, t.ex för att få fram chokladbärare om man nån dag vill ha chokladdalmatiner. T.ex för att få in nytt blod. T.ex för stt du hittar just en chokladself med fin typ och vill använda. Jag har fått intrycket att färre avlar på self black numera då de har dragits med en del hälsoproblem. Men det var väl lite det jag föreslog, skaffa dalmatiner och låna in self i början. Det är bra att du vet vad du vill uppnå men glöm inte bort att det ändå finns mycket kvar att lära på vägen. :-) Transport ordnar man via egna kontakter, ja.
Jag blir glad av dina inlägg. Kul att du är intresserad av avel!
Några saker bara. Både self chocolate, self black och dalmatiner i black och chocolate är sådana varianter där åtminstone vissa linjer har haft problem med hälsan. Vågar inte uttala mig om nuläget, men det är något som jag personligen skulle vara extremt petig med. Prata med alla som du kan få kontakt med som har haft dessa varianter!
Jag har haft kompisar som fött upp self black och trots exceptionellt bra skötsel samt att de prioriterade utavel och hälsa tvingades de mer eller mindre att spara alla honor som föddes. Detta då de i perioder förlorade fler honor i dräktighetskomplikationer än vad de hade kullar som gick bra!
Vissa dalmatiners och även self chocolate har haft problem med att de växer långsamt, har svårt att lägga på sig hull samt åldras fort i kroppen. Jag känner till några fall där man konstaterat problem med sköldkörteln som skulle kunna förklara de här symptomen. Vågar inte uttala mig om hur vanligt det är/varit, men kan bara konstatera att de flesta fall aldrig undersökts av veterinär.
Håller med om att import kan vara en bra väg att gå, men troligen behöver man någon slags kontakter för att få tag på bra djur, om man inte har väldig tur. Få uppfödare säljer iväg riktigt lovande djur till en helt okänd person. Det behöver dock inte vara så knepigt som det låter. Börja engagera dig i marsvinskretsar och prata med många människor och visa att du är seriös. :)
Bra att veta också att i många länder för man inte stamtavlor alls utan har ett helt annat sätt att avla. Så att veta vad som finna bakom importer från vissa länder kan vara helt omöjligt.
#9 - Okejokej, trodde att chansen var mindre att få fint tecknade avkommor om man korsade färger^^ Det finns så enormt mycket att lära och jag kommer självfallet aldrig att anse mig fullärd :o Det är ju därför jag ställer frågor och vill bolla tankar och idéer med er som har mer erfarenhet än mig :) En hel djungel, det är vad marsvinsvärlden är, haha! Om än en spännande djungel med trevliga människor! :D
#10 - Kul att höra att du inte tycker att jag är heeeelt ute och cyklar :) Det här är som sagt en dröm, men efter din "varning" angående black och chocolate self, samt dalmatiner, har jag blivit lite "orolig" över att min dröm kanske borde ta en annan vändning. Det låter verkligen inte bra det här med hälsoproblemen, vilket kanske inte är så konstigt i sig när t.ex dalmatinergenerna kan skapa missbildning och komplikationer i sig vid fel kombination? Hmm.. Det är kanske som så att man egentligen inte borde avla på den här typen av marsvin alls? För vad jag har läst och hört är det en genetisk kombination som kan gå väldigt fel.
Vad tycker du? Borde jag tänka om och hitta mig en annan typ att "kära ner mig i"? Vill självklart inte bidra till avel som för hälsoproblem vidare, enbart för färgens skull..
Teckningen påverkas inte av korsande mellan färger. Däremot kan färgerna påverkas. Men just vart och choklad är ganska vanligt att man parar.
De här problemen jag nämner har ingenting med dalmatineranlaget att göra. Vad jag vet finns det inga problem kopplade till det anlaget i enkel uppsättning. Det jag menar är att det åtminstone tidigare funnits en del problem kopplade till vissa linjer. Self black är en typisk sån variant som dragits med problem kopplade till inavel i många generationer. Detta eftersom att färgen påverkas till det sämre så fort man blandar in några andra färger. Många uppfödare, speciellt utomlands har därför avlat väldigt, väldigt tajt och då ansamlas lätt gener som man inte vill ha där också.
Jag misstänker att det är lite liknande med dalmatiner också. Det är en supersvår teckning som också lätt påverkas till det sämre om man parar in helt nytt blod, te.x selfar helt utan dalmatinerbakgrund. Men jag vet inte hur illa det är i nuläget.
I dina skor så skulle jag prata med så många som möjligt som fött upp de här varianterna och höra vad de har att säga och sen bilda mig en egen uppfattning. Dessutom skulle jag vara extra uppmärksam på just såna problem som jag nämner. Säg till om du vill ha förslag på några personer att prata med.
#12 - Jajjamensan! Hmm.. *begrundar det du säger* Om man i sin avel är noga med att använda djur som inte är nära besläktade (och inte har några dokumenterade hälsoproblem), kan man klara det ändå med trevliga avkommor som resultat? Jag kommer att granska stamtavlor till tusen känner jag..
Eftersom den här marsvinsvarianten är så "ovanlig" att avla på här i Sverige känns det som att det skulle bli rätt snävt i linjerna. Det är ju just det som jag vill försöka utvidga, alltså stamtavlorna. Är nyfiken, därför vill jag bolla med idéer!
Oh, ja! Jag vill suga i mig så mycket kunskap jag bara kan innan planerna sätts i verket! Lär ta ett tag ändå tills bollen sätts i rullning :) Du får hemskt gärna komma med förslag på kunniga personer som jag kan ta kontakt med! Har dessutom tänkt komma som nyfiken åskådare på den officella utställningen i Älvängen som vanskas nu den 17 augusti! Spännande, har aldrig varit på en utställning förut! :D
Ja, självklart behöver de inte vara sjuka, men jag vet inte hur lätt det är att få tag på helt friska linjer. Jag funderar lite och skickar PM till dig sen.
#14 - Okej, det är definitivt något att ha i åtanke :/ Utan någon speciell ras "in my mind" gillar jag färgstarka grisar x) Kanske får ta och tänka om ifall det är så att dalmatinen är för komplicerad för en gröngöling att försöka sig på xP
Tack så hemskt mycket!
Skulle det kanske vara en tanke att välja en annan färg än black elr chocolate för på så vis undvika hälsoriskerna? Jag har för mig att dalmisarna kan avlas fram även i rödgruppsfärger och t.ex en de golden dalmatiner vore ju oerhört läcker.
#16 Problemet då är ju att få tag på djur överhuvudtaget. ;) En anledning till att de är så ovanliga är att rödgruppsfärgerna tenderar att blekas av dalmatineranlaget och golden dalmisar brukar se rätt trist blaskiga ut.
#16 - Jo, i teorin låter en de golden dalmis underbart! Tyvärr är det ju så som idipidi säger, att dalmatineranlaget bleker och de ljusare färgerna aldrig riktigt "spränger igenom" mot en vit bakgrund. Det är just det som är så läckert med black och chocolate, att det är sådana kontrastfärger!
#18 - Tack så mycket! Har läst igenom sidan nu och oj, värdefull information! :D Åh, vad synd.. :/ Det kanske går att ta kontakt med henne ändå på något sätt?^^ Försöka på den gamla mailadressen eller något..?