Jag följer SMF's rekomendationer om 5 veckor och minst 300 gram, men det beror också på hur 'redo' bebisen känns för ett nytt hem. Ibland är mina inte klara förrän vid kanske 6-7 veckor. Bebisen ska äta bra, kännas bra i kroppen och ha blivit tillräckligt självständig från sin mamma och sina syskon. Jag tror bebisen får med sig mycket från att ha vuxit upp i en trygg flock, så jag tror inte det är negativt att ge det lite extra tid ibland. 

Lugnast är jag när bebisen ska flytta med en annan bebis eller med en vuxen. Då vet jag att de har varandra och att inte precis allt blir nytt för dem i det nya hemmet :)

I praktiken brukar nästan alla mina ungar brukar flytta tidigast när de är ett par månader gamla. Jag föder inte upp för försäljning, utan snarare för att komma vidare med mitt avelsprojekt. Det innebär att jag behöver följa ungarnas utveckling, och endast undantagsvis kan bestämma från födseln vilka ungar som ska säljas. Skulle mina marsvin plötsligt bestämma sig för att få större kullar, så skulle jag nog dock bli tvungen att sälja iväg några av ungarna tidigare.

I övrigt så tycker jag att man måste följa lagen och SMF:s regler. Erfarenhetsmässigt så tappar ungarna ofta lite vikt när de flyttar från föräldrarna, och jag tror det är lämpligt att de hunnit få tillbaka den viktförlusten innan de flyttar, så att inte den nya ägaren behöver oroa sig över vikten det första som händer.

Hm, "flyttar från föräldrarna" var kanske lite konstigt beskrivet. Vad jag menade var flyttar från sin mamma + eventuella extramammor.

Jag följer också rekomendationerna med fem veckor och 300g men det gör inget om de får stamnna lite längre.

Numera försöker jag låta bli att skynda på flytten för precis som andra nämt ovan så mår ungarna säkert bättre av att stanna i sin invanda lite extra. Jag föder upp nonselfar och där ser jag redan vid fem veckor ungefär hur de ska bli så jag behöver inte hålla på mina ungar av den anledningen. I början när jag födde upp var jag lite nojjig över att bli av med ungarna och kände mig stressad om de bodde kvar efter fem veckor men nu mera har jag lärt mig att rätt hem dyker alltid upp förr eller senare så det får ta den tid det tar, fast de flesta blir bokade snabbt numera.

Intressanta svar, tack :) Det är väldigt intressant att höra hur andra resonerar. Jag är ju inte där ännu, men det är spännande att se hur andra gör. Har man t. ex långhår förstår jag att man behöver utvärdera, samma med t. ex Himalya som kommer med tiden.

ja säljer efter 6 veckor. min pappa har ägt zoobutik i 30 år så han har den rekommendationen, så den följer jag

:)

Här släpper vi inte iväg ungarna förrän de är 5 veckor och väger minst 300 gram. De ungar som har flyttat hittills har inte varit riktigt redo rent viktmässigt så de har stannat till 6e eller 7e veckan. Jag tycker att det är viktigt att de känns redo (som de andra redan nämnt) både lagligt, viktmässigt men också mentalt.

Jag gör olika beroende på om det är honor eller hanar.

Jag flyttar bebispojkar från mamma, syskon (/systrar) och eventuella andra honor när de är någonstans mellan fyra och sex veckor gamla. När det blir beror på vikt, beteende (mental utveckling), när de slutar dia och så. I de allra flesta fall flyttas bebispojkarna in till en eller flera vuxna hanar. I vissa fall, exempelvis när två bebispojkar ska flytta ihop, så händer det att jag sätter dem ihop i en bur. Jag föredrar dock att låta dem bo med någon vuxen, åtminstone till en början.

Efter att de flyttat från mamma så bor de kvar i minst en, oftast åtminstone två, veckor till. Då hinner de anpassa sig till ett liv utan sin mamma i en invand miljö. Jag ser att de fortsätter att öka i vikt, att de inte blir ledsna, att de äter och rör sig som de ska, att de helt enkelt är redo att flytta hemifrån helt och hållet. Jag släpper ingen unge innan sex veckors ålder (om det inte rör sig om en dag eller så och jag anser att det fungerar).

Mina hanar är alltså minst sex till åtta veckor gamla när de flyttar.

Honorna däremot flyttar jag aldrig bort från mamma, eventuella systrar och eventuella andra honor. De bor oftast i flock, vissa gånger från det att de är nyfödda eller åtminstone från det att de är runt två veckor (beror på hur mamman är mot sina små, hur många ungar det är i kullen, hur stora (/små) de är, hur pigga de är och så).

Honorna diar och så tills mamman själv sätter stopp för det.

Mina honor flyttar (normalt) tidigast vid sju veckors ålder, oftast någon vecka senare.

Även för honorna är det viktigt för mig att de känns mentalt stabila till det, att de ökar i vikt normalt, att de inte diar, att vikten är bra och så vidare.

Det handlar även lite om att jag ska hinna se hur ungarnas päls utvecklas. Jag gör en första check redan när de är nyfödda, men det är oftast först när babypälsen är borta och vuxenpälsen börjar komma vid typ fem - sex - sju veckors ålder som jag tar det slutgiltiga beslutet om vem som stannar och den/de andra kan flytta. Det brukar passa rätt bra att jag kan ta beslutet om vem som i mitt tycke har trevligast päls och när jag anser att de är redo att flytta.

Här flyttar inga ungar före 6 veckors ålder och väger minst 300 gram. Jag ser helst att dem stannar ännu längre då man så tydligt ser när dem är mogna att flytta om man ger dem tiden till det.

Det är så individuellt när en bäbis känner sig redo att flytta. Vissa är redo redan vid 6 veckor, medan andra kanske inte är redo förrän vid 10 veckor.