Jag skulle inte ha gjort det om det är hennes första kull. I och för sig var min hona 1 år och 42 dagar när hon födde sin första kull och det gick ju bra även om en unge inte överlevde (vet inte om den var död när den kom ut eller om hon inte hann bita upp fosterhinnan tillräckligt fort för hon hade fullt upp med de två som kom innan så jag drog bort den över nosen, tog upp ungen och försökte väcka den till liv)… Dessutom blir hon ju lite äldre innan hon får ungarna. Men är hon i bra form, kondition och vikt och om hanen är rätt liten tror jag det går bra. Men om det är värt risken avgör du själv. Iofs finns det alltid risker med dräktigheter.

#1 Okej, jo det finns ju det tyvärr. Vill ju inte att något ska gå fel. Jo hanen jag hade tänkt är ganska liten *nästan lika stor som hon*

Skulle kunna funka, vet flera vars marsvin blivit tjuvparade vid 1-2 år och det har gått bra. Men som sagt är det alltid risker med att para sin hona. Du får tänka på att hon kanske får svårare att få ut dom, men det kan också gå väldigt bra. Jag skulle nog inte heller tagit den risken. Men det får du avgöra själv hur du ska göra med din hona, vissa har även sagt att de tror att det är en myt att honan bäckben stelnar över ett år.. och att de som de kännt vars marsvin dött över ett år vid första kullen inte dött av det utan pga annat. Så jag vet inte.

Men som en ovan skrev, se till att honan då är i bra form, har bra vikt osv ..

Men när man parar sin hona tar man alltid en risk. Komplikationer kan uppstå.

Okej, tack så mycket för svaren!

Måste noggrant tänka igenom det här först innan det händer något ^^

Det kan gå bra, men det kan också gå åt helvete… Det beror nog mycket på honans kroppsbyggnad. En stor hona eller tjock hona som blir parad för första gången över 1års ålder har lägre chans att klara sig än om det är en mindre hona som inte är så massiv ännu. Ungarna som förstföderskor får om de är lite äldre än de egentligen ska vara brukar vara mycket större än om man parat honan när hon var yngre. Kan ju vara både på gott och ont..

Läser man i marsvinsinformation från kunnigt marsvinsfolk så står det att en hona helst ska vara 6-8 (eller 5-9) månader när hon paras första gången, så hon hinner föda innan hon blir ett år.
Riskerna ökar alltid för ett djur ju äldre det blir (det är ju likadant med oss människor).

Jag har en hona jag gärna velat para men hon hann bli drygt 9 månader innan jag allvarligt funderade på det o då vågade jag inte ta risken.

Det är ju alltid en risk att para. Men risken ökar med åldern o frågan är om det är värt att riskera att förlora sin kompis bara för att ta en kull? Själv skulle jag inte para en äldre hona. Visst kan det gå bra, men som sagt, risken att nåt ska gå fel ökar.
O det där med att bäckenet stelnar vid ettårsåldern är något jag alltid hört, även när det gäller andra djurslag. Så, nej, jag skulle inte våga ta risken.

#6 Oj! 5 månader är ju väldigt ungt. Jag tycker att 7-9 månader verkar det mest rimliga ;) Nej, det är inte värt att riskera att förlora en underbar kompis för att hon ska få massa fler marsvin för mattes skull =P Jag tror då inte heller att det är en myt att bäckenet stelnar, då uppfödare och veterinärer säger det.

Jag tycker också 5 mån är ungt. O det sägs väl också att ett marsvin ska vara minst 5 mån. 6-8 tycker jag verkar ok, beroende på hur marsvinet utvecklats, hur stor hon är osv. Är hon stor kan ju 6 mån vara ok medan en liten hona bör hinna bli 7 mån innan hon paras. Man får ju se på individen också.
O jag sätter 8 mån just för att hon garanterat ska hinna föda före hon blir ett år. Men upp till 9 är ju ok.

Det är ju inte bara bäckenstelningar som kan inträffa vid dräktigheter och födslar. Toxicos, eclampsi och livmoderframfall har vi råkat ut för en del gånger. Sen är det ju ganska vanligt att ungarna dör, iaf om man har marsvinen i en inomhusmiljö.

Har kommit fram till att jag ska ta någon kull, det var mest för att jag var nyfiken. Senare när jag börjar föda upp ska det vara renrasiga ^^ Tack för alla svaren^!

Hejsan!

Mina två honor som är ett och ett halv år gamla fick sin andra kull för två veckor sedan, och allt gick bra förutomatt två ungar var dödsfödda, vilket kan hända tyvärr.

Mejla om du undrar något!

#8 Japps :)

#9 Varför just i inomhusmijö?

#10 Vsg ^^, Så lite så :)

#11 Okej, tur att det gick bra :) Har hört att det ofta tyvärr dör marsvinsungar i kullar när de har fötts, eller är dödfödda… ='/

Ja, läs på mycket om avel och sjukdomar. Prata och ställ en massa frågor till en marsvinsuppfödare som du litar på:P

 Har en hona, hon fick sin tredje kull för några veckor sen. Hon är 17 månader. Det gick jättebra, inga dödfödda ungar och fina friska bebisar:)

Det är ju första kullen man säger att honan ska/bör få före ett års ålder. Har de bara fått en kull så kan de ju va över ett år sen till nästa kull. Det måste de ju nästan va för att hinna liksom.

#12 för innomhusmarsvin sitter stilla mer. De blir lättare feta och lever kortare tid än de som bor i typ uthus och annat. Innan när vi hade massa marsvin i ett rum i vårat fd radhus, med jätte stora burar och hela kittet dog ungar ofta i kullarna, även om honorna och övriga flock medlemmar var fullt friska. Inte ofta men då och då dog marsvin av förstås flera olika anledningar. Men när vi flyttade ner till hus och grisarna fick bo i ett fd garage. Samma vanor samma burar osv. Så överlevde alla ungar helt plöstligt (om man bortser från för tidigt födda) och marsvinen "vägrade dö". Det är inte bara vi som har märkt den drastiska livslängdsskillnaden på inne/ute marsvin utan även andra uppfödare som flyttat från "staden" till riktiga landsbygden.

En annan sak som skiljer inomhus från "utomhus" är luften. Inomhusluften är ofta för torr och torkar ut luftvägarna.

Till Trådskaparen: Kom på en sak till som kan hända. Men som absolut inte händer varje gång en äldre hona får sin första kull lr likn. Om bäcknet har stelnat, eller börjat stelna och ungarna bara kommer halvvägs så får man hjälpa till vid födseln. De ungarna brukar oftast inte klara sig, eller har iaf inte gjort det när vi har haft det så. Men kullen efter den första osv klarar sig bättre. Fastnar ungarna på halva vägen får man självklart hjälpa honan att föda, genom att dra i det som sticker fram när honan krystar (eller vad det heter?!). Men det är i sådana lägen man ringer till ett djursjukhus (även om det är helg, eller mitt i natten - finns ju de som har jour dygnet runt)..