Kastrering på Roslagstull (Sthlm)
Vi har två honor sen tidigare och råkade falla pladask för en omplaceringshanne som levt ensam ganska länge. Vi tog hem honom och lärde känna honom och han har ett underbart temperament, så jag läste på massor här och funderade. Det stod mellan att lämna tillbaka honom till omplaceringshemmet eller kastrera honom. Hon som hade omplaceringshemmet sade att hon bara skulle bli glad om han fick chansen att leva med två honor. Han var dessutom frisk och i en bra ålder, så då bestämde vi oss.
Vi tog honom till Roslagstull, som många av er här rekommenderat. Det kostade 955 kr, men eftersom vi är två heltidsarbetande personer i vårt hushåll så funkade den kostnaden. Jag tog honom dit på morgonen (7.15) och fick en kort genomgång av vad som skulle hända och fick sen lämna honom där. Sen fick jag hämta honom vid 15-16-tiden. Han var vaken och hade ätit och kissat och kändes ganska mycket som vanligt när jag höll i honom. En sköterska hade gott om tid att prata med oss (min dotter var också med) och visa hur vi skulle ge honom medicinen han fick med sig. Hon pekade också ut stygnen och berättade vad vi skulle vara uppmärksamma på. Stygnen var i Vicryl, som jag tror många här avrått ifrån. Vi fick med oss smärtstillande som vi skulle ge honom i 2-3 dagar, en gång om dagen, och antibiotika som han skulle få morgon och kväll i 8 dagar. Antibiotikan smakade banan och har varit mkt populär! Vi fick också en liten påse Critical Care, olika pipetter och lite papper med information om marsvinsvård i allmänhet och stödmatning.
Han fick ha fleece i buren i 3-4 dagar. Den bytte vi varje dag. Sen kunde han gå på spån, men med extra renhetskrav.
Han hade ätit hö redan när vi hämtade honom och fortsatte med det när han kom hem. Det var bra med fleecen, inte bara för att det var hygieniskt för honom, utan även för att det blev så himla lätt att ha koll på hur mycket han kissade och bajsade.
Nu har det gått lite mer än tio dagar och han mår som en prins. Jag skulle säga att han var medtagen första kvällen men att han varit sig lik sedan dess.
I morgon ska vi på återbesök på kliniken. Även om tråden de sydde med är sån att stygnen inte behöver plockas så vill de kolla alla marsvin en extra gång. Han hade två stygn på vardera sida av pungen. Det har så klart varit lite svullet, men inget var eller så och han har heller inte kliat sig eller gnagt på stygnen. Det har sett ut som vanligt förutom att tråden synts och att de rakade bort pälsen runt om.
Hittills har alltså allt gått väldigt bra, men vi vet att bölder fortfarande kan dyka upp etc. Lovar att uppdatera här om det uppstår jobbiga komplikationer.
Längtar väldigt mycket efter att få sätta ihop dem alla tre! Fler marsvin ska vi inte ha, men det känns som ett jättelyft att gå från två till tre. Jag tror att de kommer må jättebra allihop. Så, även om det ser bra ut just nu, håll gärna en tumme för att det får fortsätta så!
Vad skönt att det gått bra!
Vi håller både tummar och tassar här hemma för att allt ska gå bra med ihopsättningen och att inga bölder dyker upp.
Tack för det!!
Jag har en kastrat med tre honor och det är underbart att ha en flock! "Mysigt" att se när han uppvaktar dem och om sedan inte honorna vill så då får han en kisskvätt i ansiktet ;)
Ni kommer få så mycket roligt!!
#3 Det är så jag hoppas att det blir! Kanske inte just med kisskvättarna :-) men det hör ju till ändå. Han är så trygg och när han har haft golvtid här hemma har han glatt utforskat allt. Han kommer ge våra två honor ett roligare liv. Nu ska vi iväg på återbesöket!
Återbesöket gick bra det med. En sköterska kontrollvägde honom och plockade bort de fyra stygnen.
Nu har det gått tre veckor, som veterinären rekommenderade, och alla våra tre marsvin går nu i samma bur. Slutet gott allting gott? Jag uppdaterar om det blir någon oönskad dräktighet eller om vi hittar bölder!
#6 Jag hade väntat längre, man brukar rekommendera 4-6 veckor efter kastreringen. Så igentligen förtidigt, så hålller tummarna att det inte blir bebbar ;)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Jag gick på veterinärens rekommendationer rakt av. Men jag vet att fler här inne säger att man bör vänta längre. Jag lovar, dyrt och heligt, att uppdatera om det blir någon oönskad dräktighet så att ni får veta hur det går!
Våran kastrat Ikaros flyttade in med honorna efter 3 veckor exakt och det har iaf inte kommit några bebisar här, han har bott här sedan April ;) Tre veckor borde räcka, han kastrerades när han fortfarande bodde hos uppfödaren och hon sa att hon alltid bara väntade tre veckor med att flytta in kastrater hos honor.
#9 Ja det kan räcka, men ska man vara på helt säkra sidan bör man vänta minst 4 veckor, då det har hänt att det har blivit ungar när man släppt ihop innan 4 veckor (hört folk som råkat ut för det) så jag hade aldrig vågat chansa 😛
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#10 Javisst händer det olyckor, men jag har även läst om en hane som lyckades para en hona efter att varit kastrerad i 5 (!) veckor, dock kan ju detta vara en osanning ;) De flesta veterinärer rekommenderar tre veckor, visst kan man ju vänta längre om man är orolig men jag tror inte att det är någon speciellt stor risk att det blir något :)
#11 Låter som osanning ja hehe eller att veterinären har gjort ett uselt jobb 😉
Ok jag hört 4-6 veckor av många, precis som på kanin 🙂
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Jag gjorde ett fullt medvetet val. Det finns en risk, men den måste vara väldigt liten. Om man låter en veterinär skära i ens marsvin måste man våga lita på vad hen ger för råd. Det var så jag tänkte. Dessutom brunstade damerna ett par dagar innan de sattes ihop och det borde ge extra marginal. Alla resonerar olika och jag tyckte det var värre att låta hanen gå ensam längre än rekommenderad tid än att ta en liten risk att få en kull.
Vilken bra beskrivning av hur det går till. Vi har två bråkande hanar som just nu bor i varsin bur och vi har fått rådet att kastrera dem och skaffa varsin flicka MEN det visar sig ju att det inte är "bara att" göra det. Mycket pengar, mycket arbete så vi får väl se hur det blir med det.
#13 Ja då borde risken vara obefintlig hehe.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#14 Ja, det var ganska omständligt! Men det innebar mkt mindre oro än jag hade räknat med. #15 Om ett par veckor har vi svaret :-). Jag tror det kommer gå bra, men vi får se!
Jag kan också rekommendera Roslagstulls djurklinik i Stockolm, om man har råd med deras pris. Mycket professionell personal.
Framför allt har de en (möjligen flera) veterinär som är jätteduktig på marsvin och kan utföra mer komplicerade operationer än en han-kastrering. Det är ändå, relativt sett, ett rätt så okomplicerat ingrepp.
Jag tyckte att vi, som då bara haft marsvin några få månader, fick jättebra information om eftervården. Vår kastrat är en frisk fräckis och lika busig och fartig som innan operationen.
Hans enda bekymmer är att hans burkompis (som är intakt hane) vill att kastraten ska vara "flickvän" när han längtar efter hona. Det luktar inte hane om en kastrat, enl vet. så det är inte undra på om vår kärlekskranke hane blir lite hoppfull i sina amorösa perioder.🙂
Medarbetare på Marsvin i Fokus
”Be true to yourself and you will be false to nobody.” Shakespeare
Det där med lukt är intressant..! Folk här säger olika. Jag hoppas att han kommer lukta mindre. När han först kom hem till oss skvätte han mkt och det luktade väldigt starkt. Nu har det beteendet minskat (förmodligen för att han känner sig tryggare med att det är hans revir). Men frågan är om även "förmågan" att göra sånt illaluktande skvättkiss också avtar?
Jag går i kastreringstankar men har svårt att ta ett beslut kring detta.
En liten detaljfråga som väcktes;
Kan man gå på återbesök på en annan klinik än där ingreppet skedde, eller vill de att marsvinet får komma tillbaka så samma veterinär får titta på honom?
/ Emma
Nidos marsvinsuppfödning - Rex och Self DE white
Om jag var veterinär så skulle jag nog vilja kolla upp allt själv och återbesöket ingår ju i priset. Men om det är svårt för er måste det ju gå att göra undantag från den principen. Allt de gjorde på återbesöket var att väga honom, plocka bort stygn och fråga hur han hade mått efter operationen.
#20 Jo det är klart i.o.f.s. Jag har inte jättelångt till Stockholm så det är egentligen inga problem.
/ Emma
Nidos marsvinsuppfödning - Rex och Self DE white
Hör med dem tycker jag! Det vore ju skönt för både dig och grisen att slippa resan. Man vet aldrig vad de säger… :-)
Jag lovade att uppdatera här och nu kan man väl säga att äventyret med kastreringen är helt och håller över. Ingen oönskad dräktighet. Inga sviter för vår hane. Det känns som vi fattade ett bra beslut helt enkelt. Om vi inte hade varit på landet och bott på 16 kvm så hade jag haft två burar lite längre och inte satt ihop dem efter tre veckor. Jag varlige orolig och spejade efter tecken på dräktighet ett tag och det hade varit skönt att slippa.