Under 4år så hade jag alltid haft samma tanke om Skinnysar d.v.s att de var konstiga, "fula" och lite skrämmande ras. När jag såg bilder av de så visste jag att denna ras aldrig skulle komma in i mitt hem. Fast det ändrades förra sommaren då jag såg en annons på en Skinnyhona som jag föll för direkt och redan nästa dag så fanns hon hemma hos mig. De andra marsvin var inte direkt förtjust i henne från början och tyckte väl mest att hon var en konstigt typ. Men efter några dagar så fick hon komma in i gänget. 

Efter sommaren så var jag tvungen att hitta en ny kompis till min ena hane och hade redan bestämt mig att det skulle bli en Skinny till. Dock gick inte allt som planerat då min hane gick bort och då Skinnysen kom ifrån Danmark och betalningen var redan gjord så kändes lite dumt och komplicerat att lämna återbud utan det lede till att han och hans son fick komma hit. Och under dessa månader så har jag lärt mig att även om de inte är så jättevackra att se på så är det ändå en härlig ras att hålla på med. Då jag tycker eller har märkt att de är mer framåt och mer pratsammare än de andra marsvinen jag har köpt. Samt även så fäller dem jo inte som det andra flesta marsvin gör utan man kan kela och mysa med dem utan att få kläderna fulla med hår:P

Men märker dock att det finns en stor nackdel med att de är pälslösa speciellt då med hanarna då de ibland rycker ihop och håller på så blir det oftast bitmärken på deras hud och går även ibland håll speciellt då på den minsta Skinnysen då han är i underläge även om bråket endast vara i några minuter så sker det ändå att deras päls blir såriga. Inte så jättekul.