S-locus är superintressant och ganska krångligt. Eftersom att amerikanarna är avlade amerikanare + amerikanare i många generationer så kan man anta att de har ss i de flesta fall. Det finns säkert undantag som har Ss också, men ss lär vara det vanligaste. Vitteckning är absolut möjligt att styra med avel, alltså med polygener, men det är också mycket slump inblandat i exakt hur teckningen blir. 

Det finns experiment gjorda i början av 1900-talet just på s-locus där man avlade olika linjer åt olika håll. I en linje försökte man få så mycket vitt som möjligt och då fick man upp medelvärdet rejält högt. Vissa djur i den linjen blev helt vita! I den andra linjen försökte man avla mängden vitt åt så lite som möjligt och fick ner medelvärdet till väldigt lite vitt. Amerikanarna måste ju sägas vara ett rätt extremt exempel på hur lite vitt som djur med ss kan ha. Jag misstänker att de helsvarta som föds i amerikanarkullar inte är SS utan Ss eller t.o.m. ss, men att polygenerna avgör att de får så lite (inget) vitt.

Men din fråga om self black x amerikanare. De ungarna blir Ss och får i regel mycket lite eller inget vitt.

Så för att få am crested måste man alltså para am C med am C eller am C med ett delvis vitt marsvin för att få den vita cresten? Sen undrar jag också det här med blekt röd till vit, hur vet man att det är en blekt rödgruppsfärg och inte vitt? Eller vet man ens det? Vet att teckningen magpie är det, men annars?

Jo, så kan man väl säga. Det kan dyka upp am cresteds i kullar med english crested, men oftast har de enbart en liten vit tuss eller några strån. 

En skillnad medan cr-blekt vitt och vitfläcksvitt är att den senare har helt rosa hud. Vita fläckar som kommer av ep- i kombo med cr- kan också ha ljus hud, men det kräver bb och ofta har de ändå en liten aning pigment.
En annan skillnad är att vitfläcksvitt har en större tendens att sätta sig på vissa ställen så som pannfläck, bläs, vita tassar, krage. Fläckarna är väl avgränsade och inte mixade. Vitt som kommer av ep- + cr- är mer mixade och sätter sig mer slumpmässigt över kroppen. I genomsnitt alltså. Alltid i genomsnitt. ;)

Jaha, så oftast när man har vitfläckiga marsvin är det vitfläcksanlag, och när det är helvita kan det vara blekgenen? Är blekgenen cr då?

Vitfläck är vanligast och det är alltid vitfläck inblandat om vi pratar om trefärgade marsvin. Men läs igen.  Både vitfläck och ep- + cr- (bleker rött till vitt) kan ge vita fläckar, men det går ofta att se skillnad.

Helvita marsvin är ee + cr- eller ch-blekning. I mer sällsynta fall kan de vara dalmatiner utan teckning eller med vitfläcksanlag som "gått bananas" och täcker hela marsvinet.

Aah! Såg inte att du skrivit det!

Aah! Såg inte att du skrivit det!

En sak som jag har funderat över rätt länge nu. Vad är det som gör att det vita hamnar i cresten? Är det speciella modifierare? Kan heller inte komma ihåg att jag har sett ett crestlöst marsvin med endast vitt i pannan.

Jag har iof sett släta med vitt i pannan, men det är kanske inte så vanligt. Det är så  himla lite vitt som behövs, bara en liten dutt faktiskt. Man ser det om man badar en amerikanare och kammar bort cresten. Helt klart modifierare, men kanske finns det en samverkan med crestanlaget också? Dock har du väl sett hur mina kullar ser ut? Det vita hamnar ju verkligen inte bara i cresten. :)

Jag har ett marsvin med en vit fläck på huvuden… 😎

#9 Jag har också sett crestlösa med vitt i pannan men de har haft rätt mycket fläckar på kroppen också. Det är sant, det ser ju mycket mer ut när det är utspritt i cresten. Jodå, har sett dem :-) Vet att det är en mycket svår teckning men det känns ändå för förutsägbart för att det ska bero endast på slumpen.