Det är faktiskt lite roligt! Det började med att jag läste om att marsvin föder "färdiga" ungar. Jag tyckte det var spännande och började läsa på mer om marsvin. Ju mer jag läste kände jag att "Det är här är djuret för mig!". Jag hade precis fått omplacera min katt för att han bara ville ut hela tiden och jag kunde inte släppa ut honom. Jag hade testat hamster men det passade inte mig och barnen tyckte jag. Därför blev det marsvin. Och jag har inte ångrat det en sekund! 

Varje marsvin har en egen personlighet, de är aktiva när man är vaken (inte nattaktiv som hamstrar brukar vara) och det är något "ordentligt" att hålla i. Håller jag i en hamster eller mus är jag livrädd att jag ska klämma dem för hårt eller så, det är inte alls samma problem med marsvin. 

Det började med två marsvin, som blev fyra och nu har jag fem och en tingad som jag får hem i slutet av månaden. Jag har dessutom en kull på g. Jag har aldrig ångrat att jag valde marsvin, för det passar mig och hela familjen bra.

Ja du, jag ville ha ett djur som hade en egen personlighet och som gjorde lite ljud och var sällskapliga och trevliga… Marsvinen passade in, var lättskötta, så jag köpte två små flickor, och jag har inte ångrat det en sekund! Nu har jag tre små flickor som är mina små bebisar, och de har verkligen olika personligheter, och pratar mycket med en och gillar att komma upp och gosa!

De är väldigt roliga att titta på när de går omkring i buren, pratar med varadra, leker och äter :)

Det finns alltid något att göra när man har marsvin, vare sig det är att köpa nya tillbehör, städa buren, göra leksaker, kolla när de knasar sig eller bara gosa.  😃

Jag har alltid sällskap, och jag gillar att de inte blir sådana typiska "burdjur" som sitter i buren och tuggar hö och inte gör något, men det beror ju självklart på vad man gör med dem! De flesta djur kan bli trevliga sällskapsdjur med lite tid och uppmärksamhet ;3

In short, trevliga, mysiga, sällskapliga, lättskötta djur med fin personlighet ^^

För mig finns det bara ett svar på den frågan, och det är; för att marsvin är marsvin!

Jag har älskat marsvin sen första gången jag kom i kontakt med dessa djur. Jag var åtta år när jag träffade min kusins barns två marsvin. Strax därefter skaffade mor två vuxna honor till mig och min syster.

Under alla dessa år som marsvin har funnits i mitt liv har intresset för detta djur bara blivit större. Alla marsvin har en väldigt tydlig och egen personlighet. Jag har haft många olika djur (möss, hamster, kaniner, katter, hundar) och inget annat smådjur som jag har haft blir så personliga som marsvin.

Marsvin har lika starka personligheter som hundar och katter 🙂 Och sen älskar jag att dem pratar så mkt 🙂 Tycker mina marsvin är för tysta egentligen.

Sen är det sjukt häftigt att marsvin föds helt färdiga och börjar röra på sig direkt 🙂 Det är det inte många husdjur som gör.

Marsvin är helt enkelt bäst 😍❤️

Min lillasyster skaffade sig en söt peruanhane för flera år sedan, tror det var våren 2003 om jag inte minns fel. Sedan ville jag med ha så skaffade Ronja hösten 2003. Hon bodde med ett marsvin mamma med skaffade sig, Cocco. Ronja blev runt 4-5 år gammal. 

Sedan tog jag Tova som omplacering och köpte även en sheltiehona vid namn Pyret. Har rullat på sen, från två grisar åt gången till sex grisar på en gång, och från stort sett bara honor till enbart hanar.

Marsvin är så underbara på alla sätt och vis. Deras prat, variation på utseende och färger, skötsel ja allting passar mig 🙂

Jag hade marsvin som liten och fastnade redan då för dessa fascinerande djur. Så när min son önskade sig husdjur så föll det sig naturligt att vi först intresserade oss för marsvin. Han fastnade direkt för dem. Och jag var förstås inte sen att uppmuntra honom. Far i huset muttrade lite innan, men föll pladask för de söta pälsbollarna när han träffade dem för första gången. Jag och sonen skrattar gott åt att han är den som skämmer bort marsvinen mest.