Svartvitt är inte svårt när det gäller marsvin. Jag föder upp teckningsvarianten magpie, och flera är just svartvita. Det har hittills inte varit svårt att hitta hem till dem. Rödögda marsvin lär vara något svårare, men där har jag inte heller upplevt dem svårsålda. Periodvis verkar det vara brist på marsvin, vilket troligen gör att marsvin får se ut hursomhelst. Jag har dock hört att det mest efterfrågade marsvinet är trefärgat och virvligt

Lite så är det ju. Släthåriga, vita rödögda marsvin är nog det mest svårsålda. Enfärgade släthåriga marsvin överhuvudtaget är nog mer svårsålda än flerfärgade.

Det handlar nog mycket om vad som uppfattas som ovanligt. Nu är ju inte röda katter ovanliga, men ändå kan jag tycka att många framställer det som speciellt.

Jag har märkt en lite lustig sak, och det är att människor som inte haft så mycket marsvin och kommer till mig för att "shoppa" kan påpeka hur ovanligt och fräckt det är att ett marsvin är tvåfärgat. Typ vitt och goldenagouti, något som inte känns speciellt originellt om man är hemma i marsvinskretsar 🙂 Eller utbrista "men oj, så fin med bläs! Så ovanligt!". Vet inte om någon annan känner igen sig i det här, händer mig stup i kvarten att köpare hittar "ovanliga" teckningar i något som jag inte lagt märke till alls ^^

#2 Jag håller inte riktigt med om att släthåriga enfärgade är svårsålda. Self golden är populärt. Jag tror att de ser ut som små nallar i mångas ögon. I stort sett enfärgade svarta marsvin har jag också fått positiva kommentarer på. Många gillar svarta djur tror jag, även marsvin. Jag tror att "gråa" marsvin är minst populära. Jag hade en cream aguoti-unge som någon sa såg ut som "en läskig råtta".

Inga marsvin är speciellt svårsålda just nu. Det är brist på marsvin. Däremot håller jag fast vid att enfärgat är mer svårsålt än  flerfärgat.

För ett antal år sedan gjorde jag ett konstprojekt om marsvin då ställde jag just den och några andra frågor till alla djuraffärer i min stad. På den punkten var de helt överens om att ju mer "stök" det var på ett marsvin ju snabbare blev den såld. Det skulle vara så mycket fläckar som möjligt och så mycket färger som möjligt och väldigt gärna virvlar och lockar. De som enligt dem gick trögast att sälja var enfärgade agoutis och helt svarta släthår. Rödögda vita ansågs helt hopplösa.

Jag föder upp nonself harlequin/magpie och märker också att de som är populärast är de fläckigaste djuren. Fast jag vet inte om det rent av kan vara så för att de som vänder sig till mig redan sett fläckiga marsvin på min hemsida som de tycker är snygga och att de då vill ha en likadan.

Annars håller jag med det som sagt ovan. Det är inte svårt att sälja marsvin nu det har varit marsvinsbrist de senaste åren.

Folk väljer sina husdjur främst efter utseendet så är det. Det är svårt att välja djur efter temperament då man ofta behöver tid för att lära känna varandra då är utseendet det enda man kan gå på. Vi har alla olika smak men visst finns det färger och fomer som intresserar de flesta och andra som många anser tråkiga. Det går också trender i färger. Röda katter och hundar som är black and tan är alltid väldigt populära. Personligen tycker jag att röda katter är de enda som är lite tråkiga för mig känns de så tråkvanliga eftersom jag vuxit upp med röda och svartvita katter. Nu som vuxen har jag en blå, en sköldpadd och vit och en klassiskt bruntigrerad. Jag har valt mina katter efter utseende och bara i ett fall även temperament och det står jag för. Någon röd katt kommer jag aldrig att skaffa igen men kanske en snyggt tecknad svart/vit. Mina marsvin har jag valt enbart efter utseende och/eller stam. Jag gillar att ha djur jag tycker är vackra. Temperamentet är ju naturligtvis det som väger tyngst i slutändan men jag tycker nog att det det går aldeles utmärkt att vara både snygg och trevlig.

Ja, det kan vara för att det är brist på marsvin som det inte är svårt att sälja släta, enfärgade heller. Alla som köper två stycken vill att det ska gå att se skillnad på dem, då är det inte så bra med enfärgade. Jag har tex aldrig sålt två stycken self golden till samma person. Det borde vara samma sak om man föder upp non self som inte har så knepig teckning, som aguoti.