Marsvin iFokus

Marsvin

Etiketterbeteendehantering
Läst 1003 ggr
Tikzi
0

Separationsångest? Galler tuggning, Hjälp!

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, Efter separationen mellan Ellie (Elliot) och Elsa är dom helt förstörda. 😭 De tuggar på gallret och försöker konstant ta sig in till varandra igen. Dom saknar varandra så otroligt mycket och det är så jävla hjärtskärande att se detta. Jag känner mig som världens hemskaste människa som separerat dom men Elsa riskerar ju att bli omparad ifall de går ihop nu. Hon kan få ungar när som helst. Idag, Imorgon, Om 1 vecka eller fler. 😕
Min plan var tidigare att ha en enorm bokhylle bur och hade börjat planera kring detta innan allt det här hände. Deras nuvarande bostad är vanliga burar som står i en hage på 4 meter lång och 2 meter bred. Med andra ord så har själva burarna bara använts som mat och sov plats då dom alltid haft tillgång att vara i hagen dygnet runt + golvtid på utsidan. Men nu måste jag ha den enas bur stängd medans den andra är ute i hagen och då står den andra och tuggar på gallret och försöker ta sig ut till den andra. Samma sak när båda två är inne. Då står dom och tuggar på gallret mot varandra. Hur ska jag ta mig till?  Det är hemskt att se dom så olyckliga. 😢

För dom som inte vet eller läst mina senaste 2 trådar, Kortfattat:
Jag hade 2 honor - Det visade sig att den ena var en hane efter flera månader - Den andra är dräktig och dom blev separerade och nu står deras burar intill varandra så att dom fortfarande kan se och lukta på varandra.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#1

Å vad jag lider med er när jag läser ditt inlägg. Om du hade vetat mer exakt när hon skulle föda så skulle du ju kunna ha haft dom ihop fram till hon får ungarna,men nu när du inte vet exakt när hon ska ha ungarna? Så skulle jag nog inte ha vågat ha dom ihop. Men jag förstår precis vad du menar med att dom är förtvivlade,det skär i hjärtat på en. Nån annan kanske som vet bättre vad TS ska göra?

Tikzi
0
#2

Jag önskar jag visste när hon skulle föda. 😕 Finns det inte någon här som har upplevt liknande problem tidigare eller vet hur jag ska gå till väga på bästa sätt med detta?

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#3

Hur ser hon ut? Är hon jättestor om magen? I slutet av dräktigheten brukar dom vara riktigt runda om magen,och strax innan hon ska föda drar hon sig undan lite och är mer lugn….det är allt jag vet.

Tikzi
0
#4

Hon är ju relativt liten vid tanke på åldern men magen är ganska stor om man jämför med resten av kroppen. Jag tog en bild för 2 dagar sen (Tror jag?) I samband med att jag skrev en annan tråd här. Lägger upp den här också. Jag upplever att hon blivit lite större också men det kanske är min hjärna som lurar mig p.g.a vägningen. Igår vägde hon 627g och idag väger hon 660g. Är det en normal viktökning för en dräktig hona? Tycker det verkar rätt mycket bara för 1 dag. 
Hon ligger mest och sover eller vilar men är också uppe med jämna mellanrum för att äta, dricka och försöka kolla in på Elliot.

Kan tillägga att hon också tvättar sig väldigt mycket i den nedre regionen sedan några dagar tillbaka, Är det normalt?

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


Tikzi
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Denna bild är cirka 2 dagar gammal.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#6

Bra att du väger henne. Hon tycks ju öka stadigt i vikt och verkar må bra,tycker jag det låter som. Att hon tvättar sig i nedre regionen är helt normalt. Att hon ökar i vikt och mår bra är något som är jättebra. exakt hur mycket hon ökar tror jag inte spelar nån roll,huvudsaken är att hon ser ut att må bra och äter ordentligt plus att hon ökar i vikt.  När jag hade kullar var jag noga med att när jag lyfte upp honan,att jag lyfte henne oerhört försiktigt. Mina honor fick nästan sätta sig i mina händer själv,och jag undvek att ta tag i magen för mycket.

Tikzi
0
#7

#6 Jo jag är nästan livrädd varje gång jag plockar upp henne, Tar det jätte lugnt och försiktigt och ser alltid till att sitta ner på golvet. Vågar inte stå eller vara lutad över buren. Hon har alltid varit väldigt lugn när man hanterar henne, Inte sprattlig eller försöker springa iväg som Elliot kan göra ibland.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#8

Tycker det är ganska lustigt detta med att lyfta upp dräktiga honor. När jag hanterade mina och lyfte upp dom så var det som att dom visste att dom skulle vara stilla och inte sprattla för mycket,plus att dom verkligen självmant satte sig i mina händer när dom visste att jag ville lyfta upp dom. Dom är för härliga dessa små liv.

Jag håller tummarna för er,att allt ska gå bra.🙂

jojjehanna
0
#9

Kastrera hanen snarast så kan de få bo ihop sen igen. Men välj en veterinär som är duktig på marsvin. Var bor du?

Tikzi
0
#10

#9 Jag vågar inte ta riskerna för en kastrering. + Även om Elliot blev kastrerad nu så kan han ändå inte få vara i hennes bur på typ en månad / läketiden.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


Endezeichen
0
#11

Ett alternativ skulle kanske vara att sätta dem i samma bur men ha någon typ av nät/galler/stängsel emellan. Då kan de ändå komma åt varandra och kommunicera men han kan inte para henne. Nu när din hona är dräktig är det viktigt att hon får mycket C-vitamin, att hon äter som hon ska och inte får för lång tid mellan måltiderna, att du kollar vikt regelbundet samt att hon inte blir stressad på något vis. Sedan när kullen föds kan du separera hanarna och honorna när de är 4 veckor. Då kan honorna gå med mamma och hanarna med pappa.

Tikzi
0
#12

#11 Just nu står burarna tätt intill varandra så det bara är galler emellan just för att dom fortfarande ska kunna prata/se/lukta/känna av varandra, Problemet är att dom olyckligt tuggar galler för att komma in hos den andre. Beteendet har lugnat ner sig lite nu men det händer fortfarande till och från. 😕

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


Endezeichen
0
#13

Kastrerar du inte hanen så får du nog räkna med att ha dem åtskilda hela tiden förutom vid planerad avel. Du kanske bör kolla efter en kamrat åt Elliot, om det inte föds några hanar i Elsas kull. Det är olämpligt att släppa ihop Elsa med en annan hona nu dock då det kan orsaka stress vilket då kan betyda att hon utvecklar toxikos, så det bör du göra först efter förlossningen om det inte kommer någon hona ur hennes kull som hon kan trösta sig med. Det är otroligt sorgligt att de inte kan vara med varandra när de så gärna vill. Dock är det ditt ansvar att värna om din honas hälsa. Hon börjar nämligen brunsta mycket snart efter sin förlossning, och missar du att sära dem i tid så finns risken att han tar tillfället i akt och betäcker henne igen. Vilket betyder mer ungar för tidigt och för tätt, och man kan tänka sig hur hon kommer må av att få så täta kullar om det fortsätter i samma cirkel. Detta må låta hårt, men även om det är tufft så måste du göra det om du inte vill kastrera din hane och inte heller vill sätta dem i samma bur men åtskilda bakom någon typ av stängsel.

Tikzi
0
#14

#13 Det är precis så det är nu. 🤔 Dessutom planerade jag inte detta då jag trott att Elliot varit en Ellie ända fram tills för ett par dagar sedan och tänker heller inte avla på Elsa efter denna kullen eller på kommande honor. Någon annan som vet hur jag kan hjälpa dom på bästa sätt? :/ Är det okej att låta dom få vara ute i hagen samtidigt under dagtid / uppsikt tills det att hon har fött eller är det bäst för henne att inte träffa Elliot över huvud taget nu?

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
1
#15

En dräktig hona ska  inte utsättas för stress i onödan. Att först få gå tillsammans och sen tas isär igen,är ju en stress kan jag tycka. Att då hela tiden sätta ihop dom och ta isär dom….hm….nja….jag hade nog inte gjort så om det var min hona.

Men jag är ingen expert. Jag säger bara min åsikt nu. Jag hade nog väntat med att sätta ihop dom igen tills hon fått ungarna,och sen ge dom varsin kompis.,när ungarna växt upp.

Tikzi
0
#16

#15 Jag vill absolut inte orsaka någon stress hos henne så dom får fortsätta vara separerade. Det är riktigt plågsamt att se hur mycket dom saknar varandra. 😕

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#17

16# Jag förstår att det känns jobbigt,men se detta som att dom är separerade en kort period i deras liv,sen när ungarna kommer och dom får nya hem,så är det väl tänkt att dom ska få varsin burkompis?  Hur mår Elsa nu? Skakar hon galler  fortfarande eller har hon lugnat ner sig?  Hon äter ordentligt och är pigg? Ökar hon fortfarande stadigt i vikt? 

Det blev många frågor,men jag tänker på er🙂

[Gnagare2]
0
#18

Nu kom jag på en sak angående att du är osäker på när Elsa ska ha ungarna.

Mot slutet av dräktigheten är hon som sagt väldigt tjock om magen ,plus att man brukar se ungarna röra sig i hennes mage. Om hon inte är så långt gången ser man inte ungarna röra sig. Nåt att tänka på😃

Tikzi
0
#19

#17 Jo tanken är att de ska få varsin bur-kompis ifrån kullen (Om det blir både hanar och honor) annars får jag leta efter en annan bur-kompis. Elsa verkar fortfarande må bra, är pratglad och äter. Men idag när jag vägde henne har hon gått ner 1 gram 😮. Hennes vikt dom senaste dagarna:
8/5 - 627g
9/5 - 660g (Rejäl viktökning) 
10/5 - 663g
11/5 - 662g (Idag)

Har tänkt på att hon bajsar väldigt mycket också men det är klart om hon äter mer så måste det ju komma ut någonstans. Kan det bidra till viktminskningen tro? 
Förövrigt så verkar hon väldigt pigg om man bortser från att hon ligger och vilar mycket, hon tuggar fortfarande galler lite då och då mot Elliot men inte lika mycket. Hon börjar även gå väldigt "klumpigt". Inte lika smidig längre och jag kan tydligt känna hur det rör sig i magen. 😍 Har inte kollat ifall man kan se rörelserna men ska göra det.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


PiggieVille
0
#20

Det kan skilja flera gram beroende på om hon just kissat/bajsat eller druckit vatten, när du väger henne. Låt de bo som de gör och invänta ungarna. Hur länge har de gått tillsammans?

Tikzi
0
#21

De har gått tillsammans sen 26:e februari när vi skaffade dom, och dom var sålda som honor så man har ju lite dumt gått och trott detta i alla månader tills det visade sig att det inte stämde.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#22

Hur går det med Elsa? Är så nyfiken på hur allt går för er.🙂

Tikzi
0
#23

Hon mår fortfarande bra och äter ordentligt. Magen växer som bara den och det rör sig väldigt mycket där inne. Känns väldigt spänt på magen nästan som om hon skulle spricka. 😮 Hon ökar fortfarande i vikt men tappar några gram då och då som sedan ökar ännu mer. Senaste 3 dagarna:
673g - 712g - 707g (Idag) 
Idag har Elsa verkat mer pigg än vanligt, hon är ute och går rätt mycket. 😃
Dom tuggar inte galler så ofta längre, Det händer då och då men oftast bara någon minut sen slutar dom.

Generation to generation, I will never die. 
I will continue to live aslong as I´m alive. Blomma


[Gnagare2]
0
#24

Det låter helt normalt att hon är så rund att man tror att hon ska spricka. Skönt att höra att hon äter ordentligt och mår bra.

Jag höll på med uppfödning för många år sedan,men när jag läser denna tråd blir jag nästan sugen att ta en kull igen….men jag vet ju att man helst ska låta bli,och att det kräver mycket jobb,men drömma kan man väl få göra🙂

Du får gärna ge en uppdatering sen när ungarna kommer🙂