Fy vad tråkigt att det inte har ordnat sig för dina pojkar. Jag tycker du ska ta kontakt med Irene på Eragons och få hjälp med att diskutera igenom vilka alternativ du har. Jag vet också att hon har dunderkoll på vilka veterinärer som är bra. Önskar dig och pojkarna lycka till.

#1 Tack, det ska jag göra. Känner ett förtroende för Slöinge sen jag var där med Virre för ett tag sen, när han hade en böld. De har varit väldigt bra med våra hundar och katter genom åren också, när de behövt specialisthjälp.

#2 Förtroende för veterinären är viktigt, helt klart. Väldigt trist att höra att Salih blivit allergisk, annars var han ju erkänt skicklig på just kastrering. Jag hoppas du får den hjälp och de goda råd du behöver. Själv har jag bara bra erfarenheter av Eragons. De har hjälpt mig, och försett mig med marsvin sedan 2006.

Jo förresten, har du sett det här inlägget från Eragons på Facebook? https://m.facebook.com/eragonsmarsvin/photos/a.300029923492307.1073741828.299804726848160/542908865871077/?type=1&source=48&refid=17&_ft_=top_level_post_id.542908865871077&__tn__=E

Ja, det var himla synd att Salih blivit allergisk. Han behöver uppdatera hemsidan, står fel telefontider och att han kastrerar marsvin. Hade inte sett det men kändes inte som att så mycket där hjälpte mig tyvärr :/ Har iallafall mailat dem nu. Det enda är väl det som stod att de ska vara helt ifrån varandra… Vet inte hur jag ska göra med det dock, frågan är om det kommer hjälpa eller stjälpa… Ska ringa Slöinge för konsultation nu efter lunch!

Håller tummarna för att du får den hjälp du och pojkarna behöver. Jag har haft bråkiga pojkar själv, men inte alls så jobbigt som du.

Nej, de är helt extrema! Har bokat tid till Slöinge iallafall, så om en vecka kastreras de. Har fixat så en av mina systrar kan bo här med marsvinen när vi åker bort i september. De borde ha läkt vid det laget, men ifall de inte har det är hon den jag litar mest på att hon kan och kommer ta hand om dem på bästa sätt. Hon är väldigt noggrann och mån om djur. Ska se till att ha färdigt båda burarna så adopterar vi ett par honor när vi har kommit hem. Kör på adoption och räddar ett par från avlivning eller dylikt. Visst vill jag stödja bra uppfödare, men de ser ju till att deras marsvin får bra hem. Finns så många på blocket jag vill rädda så ska göra det. Tack för allt ditt stöd!

Just det, en av veterinärerna ska ringa mig imorgon så jag får svar på alla frågor jag har. Känns jobbigt med narkos, men visst är det bara 5% som inte klarar sig? Så 95% går bra, mina är friska och pigga så de borde vara i majoritetsgruppen…

Som jag har förstått det så är det svåra inte narkosen i sig, utan att få igång marsvinet efteråt. Även tarmrörelserna stannar ju under narkosen. Så det lär bli stödmatning och sånt när de kommer hem. Se till att du får utskrivet ordentligt med smärtstillande, så att de slipper ha ont. Just smärta är en sån sak som kan göra att de inte kommer igång med ätandet. Jag skulle inte oroa mig för narkosen om jag var du. Dina pojkar är bara medelålders, och i god form. Det kommer säkert gå jättebra. Ett stort plus för att du väljer att adoptera deras nya kompisar. Rekommenderar (såklart) marsvin från Eragons.

#4 Men så mycket trams där. Jag har säljer ofta ungar hanar tillsammans. Jag säger alltid att köparna ska kontakta mig i första hand om det är några problem och har ofta fin  kontakt med mina köpare. Jag har inte haft en enda köpare där det blivit sådana problem att de inte kan leva tillsammans. Men det beror också på vad de har för temperament. Även mina vuxna hanar är generellt "snälla" och fungerar bra tillsammans.

Uppdatering: Bokade först tid för kastrering nästa vecka på Hallands djursjukhus i Slöinge (Falkenberg, Halland) men blev avrådd då folk hade dåliga erfarenheter. Fick tips om Husdjurshälsan i Högsbo (Göteborg) istället så bokade tid där. De kasterar inte under sommaren pga infektionsrisk när det är varmt… (Hur gör de i länder det alltid är varmt?) Så fick tid i slutet av september. Passade på att boka in en klinisk undersökning av båda marsvinen på måndag så jag vet att de inte bråkar för att något är fysiskt fel iallafall. Nu går de tillsammans ute, där bråkar de inte konstigt nog. Kanske för att de inte är lika säkra där, så det är ovist att bråka och locka till sig rovdjur? Inne bråkar de både på golvet och i buren, så det borde inte handla om plats. Buren är därför avdelad och de får vara isär på natten. Vet att folk säger att man inte ska sära och introducera om och om igen, men det verkar faktiskt funka. Mina marsvin är uppenbarligen lite speciella av sig… Men då får de och jag ro på nätterna iallafall, sen får de vara ute så mycket som möjligt på dagarna, helst ute-ute, i trädgården, eller på golvet i vardagsrummet. Virres sår läker bra. Det var varigt från början men jag har tvättat enligt veterinärens anvisningar med desivon och helosansalva, och tryckt ut varet när det gått, så nu är det nästan inte alls svullet och nästan läkt. Han är en tapper liten kille, klagar nästan inte alls när jag tvättar även om det måste svida. Man förstår att de inte visar svaghet så lätt!

Jag måste säga att jag är otroligt imponerad över hur väl du tar hand om dina pojkar! De kan vara lyckliga som får bo hos just dig. Tror nog att det blir en ökad osäkerhet ute och att det i sin tur gör att de håller mer sams. Smart. Om du sen blir tvungen att dela på dem på nätterna så är det kanske inte hela världen just nu. Det är ju tillfälligt. Synd att ni får vänta på kastreringen, men det blir säkert bra med Husdjurshälsan i Högsbo. De tog väl hand om min lille pojk när vi var där för hans envisa munsvamp.

Tack, vilken underbar komplimang! :) Jag gör mitt bästa för mina djur, är de glada så gläder de mig :)