Saknade och älskade Molly
Igår den 20.08.2015 gjorde vi valet att låta Molly född 01.12.2008 somna in. De var det värsta beslutet jag tagit men de ända rätta för hennes skull. Molly har varit en riktig kämpe under sitt liv. 2010 börjad hon få urinvägsproblem och hon har varit hos mängde med veterinärer, tagit flertal rönken och ultraljud och ätit massa mediciner på grund av hennes återkommande problem. I Januari 2013 va hon med om ett nattbesök på ett djursjukhus nästan 15 mil bort, då hon fick plötsliga kramper. Det visade sig vara kolik och bilresan satt i gång hennes mage. Våren 2013 fick vi valet att göra en operation eller låta henne leva till hon skulle få problem. Hon hade en knöl/tumör på bogen. Vi valde operation och hon återhämta sig förvånads värt fort. Urinvägsproblemen har fortsatt från sommaren 2010 och resten av hennes liv från och till då veterinärerna inte hitta de som orsakar problemet i grunden. Trotts alla problem och tunga stunder så har Molly alltid visat kämpaglöd jag inte trodde fanns. När jag har tvivlat om de är värt att kämpa mer har jag kollat på henne och sett hennes livsglädje och vetat att jag gjort rätt varje mil jag åkte och var tusenlapp jag lagt på för att få henne frisk. Men så nu i somras fick vi beskedet att hon hade nybildningar/tumörer i skinnet på halsen/kinder och ner under magen. Vi blev rekommenderade att ge henne ett så bra liv sista tiden och ta bort henne när de var dags. Jag hoppades in i det sista att veterinären skulle ha fel och att hon skulle repa sig. Men när hon blev slöare och slöare, magrade av, fick rosslig andning, och hennes ögon och nos slemma igen då viste jag att de inte fanns nått att göra. Denna gång när jag kolla på henne i hopp om att se samma livsglädje och kämpaglöd jag alltid möts av när jag tvivlat, men denna gång gjorde jag inte det. Jag mötes av ett trött marsvin som tappat livslusten. När jag gjorde det visste jag att de var dags att släppa taget, hur svårt de en var så tog jag telefonen och gjorde mitt jobb som jag en gång åtog mig. Att ta henne till veterinären för sista gången var de jobbigaste men de ända rätta. Och att se två vänner skiljas åt var hjärtskärande. Du är saknad här hos oss älskade Molly, men nu slipper du lida min mer. Älskar dig och saknar dig<3 Vila i frid så ses vi igen på andra sidan <3
Beklagar!!! 🌺
"Be sure you put your feet in the right place, then stand firm." Abraham Lincoln
Vi begravde henne idag bredvid två marsvin vi hade som små Ludde & Snutten. Hon begravdes in en guldkista för hon var värd mer än guld, i kistan la vi hennes gossenalle osv och så fick hon vila på en av madrasserna. Carla var också med och sa farväl, de var de värsta när hon tänkte hoppa i bredvid Molly och pep i hopp om att få svar :,( </3 <3
Kram! ❤️
Medarbetare på Fågelmatning, Djurparker, Vilda djur och Politik i fokus.
#1 & #3 Tack <3
Beklagar verkligen! Vilken sorglig historia. Men hon har det bättre nu. Styrekramar ♡♡
//Med vänliga hälsningar Ida
Va dig själv, alla andra är redan upptagna. 😎
Beklagar! Du gjorde det bästa för din vän och tog ditt ansvar, det är fint och beundransvärt att ha den styrkan. Kramar till er
Min blogg: Fibroflicka med myalgisk encefalomyelit.
Det var svårt att inse att de var det som var tvungen att göras. Men jag hade inget val, hade redan lovat henne att inte låta henne lida och jag brukar försöka hålla mina löften.
Min lillebror 4år, hade lite svårt att förstå varför hon log där på sin kudde när vi förklarat att hon var i himlen. Man försökte förklara som så att de bara var skalet kvar själva Molly är i himlen. Han satt sig då bredvid henne och klappa henne "men hon är ju len fortfarande, mamma kom och klappa henne". Sen ville han ta ett sista kort på Molly, jag stor tjöt då säger han till mig "Lalla du behöver inte gråta, jag ska bara ta ett kort på henne." Jag förklara för honom att jag inte var ledsen på grund av att han skulle ta kort på henne utan för att hon är död och jag vill ha henne här. "Jaha, jag vill också ha henne här, men nu får hon ju träffa Ludde och Snutten! Dem kanske blir kompis". :,( (för övrig han kallar mig Lalla).
Starta ny diskussion