Så ledsamt. Jag beklagar verkligen.

#1: det gör så himla ont, hade med sannolikhet inte kunna förebygga detta men sorgen är stor

#2: Det är alltid hemskt när en älskad liten lämnar en, men på något vis känns det extra jobbigt när det handlar om någon som är så ung, och att det kommer så plötsligt.

Jag förstår mycket väl att du är ledsen. Det blir man. Varenda gång.

#3: jo men precis, hade självklart varit ledsen om någon av dom andra gick bort men hade varit enklare om hon var gammal eller sjuk på något sätt som syntes, jag var så oförberedd och det känns konstigt:/

#4: Det förstår jag verkligen att det gör. Man förväntar sig liksom inte att en femmånaders plötsligt ska dö, utan att ha visat minsta sjukdomstecken innan. Sånt ingår inte i ens världsbild.

Det är fullständigt fruktansvärt, och jag tycker så synd om dig.

#5: Usch alltså, hon var så pigg bara timmen innan vi hittade henne

Men det blir en fin begravning och att hitta nya vänner till systern. Ger systern lite mer kärlek än vanligt just nu och håller verkligen koll på att allt är som det ska med henne, hon har trots allt kompisar i buren bredvid

#6: Stackars liten som är ensam kvar. Hon kan inte flytta ihop med kompisarna i buren bredvid? Eller är det fel kön på dem?

Två gånger i mitt liv har jag varit med om att den som blivit ensam kvar har deppat ihop totalt och slutat äta själv, precis som om den bestämt sig för att livet som ensam är helt meningslöst. Alltså får jag numera väldigt bråttom med att skaffa ny kompis.

För mig hjälper det att fokusera på den som är kvar. Sorgen blir på något vis enklare att bära då.

#7: Ja det är fel kön på dom bredvid tyvärr, annars hade dom fått flytta ihop.

Jo, har ju hört om marsvin som deppar ihop sig totalt, är därav mycket uppmärksam på avvikelser just nu men ännu äter hon, hennes vikt hade gått ner nu under natten men inte så mycket att jag blir orolig, hon äter av sitt hö och grönsaker och skriker ännu efter mat när påsen prasslas och hon pratar med både mig och grabbarna, dock håller hon sig bara på en burhalva.

Sorgen är mycket enklare när jag fokuserar på dom andra men har fixat fina minnen av älskade Puff och nu väntas en begravning och nya vänner till systern Piff.

#8: Det är det bästa du kan göra. Hålla dunderkoll på Piff så länge som hon är ensam, och skaffa nya vänner så snart du bara kan.

Lite smutsigt spån från pojkarnas bur i hennes kan pigga upp en hel del, ifall hon börjar deppa.

#9: Oh, det är en bra ide! Tack så mycket

Åh så härliga nyheter, har fått tag på två stycken flickor, det tog liten tid att hitta honor i tillräckligt bra område, resan är på gränsen för lång men min underbara mor är så snäll och hjälper mig, nu blir det att vänta lite bara till jag kan hämta dom, tills vidare fortsätter jag hålla koll på Piff och ger henne extra kärlek

#11: Jag hoppas Piff kommer tycka om sina nya vänner. Och förstås att hon inte behöver vänta för länge innan de är hos er.

#12: Hoppas jag också men det tror jag, hon är sjukt social utav sig och älskar att prata.

Nu blir det bara att förbereda för dom nya och räkna ner dagarna