Jag har ingen erfarenhet med marsvin , men har läst på sajten ett tag.
Vid förändrat beteende så ska man kontakta veterinär!
Marsvin gömmer sin smärta, så du kan ofta inte se så mycket av det. När dem väl visar det så kan det vara allvarligt!

Kan ni inte ringa taxi? Gå, åka buss, osv.. det finns alltid en lösning.

Skulle börja med att ringa någon veterinär online ifall du inte kan ta dig till en nu direkt.

Börja med att ringa firstvet.
Jag fick åka buss och gå sammanlagt 6h till veterinären och tillbaka en natt med en hamster.

Ska försöka lugna mig lite här hemma och ta hand om henne så bra jag kan, ska kontakta veterinär

Du måste stödmata. Nu. Om ett marsvin inte har ordentligt med mat i systemet så stannar tarmrörelserna av, och det kan vara otroligt svårt att häva. Obehandlat leder det till en plågsam död.

Om du inte har Stödmatningsmat hemma (tips! Skaffa en påse och lägg i frysen så håller den en evighet och finns när man behöver den) så blöt upp pellets i vatten så den blir som en gröt och mata med spruta direkt i munnen.

Har du Stödmatningsmat så blanda 1 tsk pulver i 2 tsk vatten och mata varannan timme tills dess hon kommit under veterinärvård. Och det är bråttom, kan absolut inte vänta tills måndag.

#4: hon fick stödmat och har börjat äta själv nu men vi är fortfarande oroliga, vi ska ta henne till en veterinär

Hur har det gått?

Hej alla! Efter mycket så hamna vi i Uppsala och dom misstänker Magatoni, inte säkert att hon överlever men vi ska göra vårt bästa.

Har en fundering om någon kan ge mig ett mer konkret svar då inte veterinären helt kunde göra det. Dom sa att vi kan sluta stödmata henne när hon äter själv. Hon äter själv, efter vi ger henne medicin eller CC så hoppar hon in i transportburen och tuggar i sig hö. Hon äter dock inte upp sina grönsaker hon får, hon har alltid gillat hö mer dock och väljer alltid hö före grönsaker men efter en natt har hon bara ätit 2 körsbärstomater och inga andra grönsaker, hö äter hon nästan hela tiden nu under behandling. Min fråga är iallafall, när räknas det som hon äter själv? Hon gör ju det till viss del. När är det säkert att sluta stödmata? Ska jag fortsätta stödmata varannan timme eller ska jag börja trappa ner då hon börjat äta mer?

#8: Jag brukar trappa ner stödmatningen när jag har haft marsvin som varit sjuka. Före varje matning så väger jag marsvinet, och skriver upp vikten på en lapp. På så vis har jag koll på att det inte tappar i vikt.

Det är väldigt bra att hon äter hö! Att hon låter bli grönsakerna nu kan vara ren självbevarelsedrift, då hon har haft problem med magen. Hon vet att hon behöver fibrer.

Hade hon varit min så hade jag börjat med var tredje timme under dagtid, och ett åttatimmars uppehåll under natten, så att jag får sova ordentligt. Håller hon vikten på det så drar jag ner till var fjärde timme under dagtid, sedan till två gånger om dagen och avslutar med en gång om dagen. När hon beter sig precis som vanligt så kan man plocka bort sista matningen också.

Det viktiga är att ha dunderkoll på vikten, så man inte går fram för fort. Oftast säger den allra första morgonvikten (efter en natt utan matning) bäst om hur bra marsvinet äter.

#9: tack för svar. Hittills har hon gått upp I vikt och hon blir bara mer och mer matglad. Var orolig när hon mest åt hö men skönt att det finns en förklaring. Vi var så rädda då prognosen inte är så bra oftast men vi hade hopp då hon aldrig slutade äta helt och nu äter hon mycket hö och grönsaker om det finns plats i magen.

Då börjar vi trappa ner och se. Får fortfarande gå upp under natten då hon har lite medicin som ska tas under natten men skönt att vi slipper gå upp så ofta.

Ska vi fortfarande ha henne själv eller ska hon vara med dom andra? Hon träffar dom andra under dagen men har haft henne själv på natten för att se hur mycket grönsaker hon äter

#10: Om kompisarna är snälla mot henne så skulle jag låta henne få vara med dem. Ofta äter de dessutom bättre om det finns konkurrens om maten.

Jag brukar försöka undvika att ha den som är sjuk ensam, men ibland måste man. En del kan vara fruktansvärt taskiga mot en sjuk kompis.

#11: hennes kompisar är snälla, ena honan kan vara lite bitter men det är hon generellt men det har blivit mycket bättre ända sen ena hanen fick flytta in till dom

#12: Lite beroende på hur många du har tillsammans så kan man ju också tänka sig att låta henne flytta ihop med en snäll kompis. Fungerar dåligt om de bara är tre i vanliga fall, men är de fyra eller fler så är ju det ett alternativ.

#13: dom är bara 3 tillsammans. Vi lät henne vara i transporten under natten, hon hinner inte ta maten då hon fortfarande äter lite långsamt.

En annan fråga också, hur mycket får hon skifta i vikt? Allstå "får" hon skifta några gram minus eller ska hon bara stanna på samma vikt eller gå upp? Och isånnafall hur mycket får hon gå minus?

Vi stödmatade henne 1 gång under natten (samband med medicin) hon åt mer grönsaker än hon någonsin gjort sen hon blev sjuk och en hö men hon gick ändå ner 9 gram under natten, vilket vi tycker blir lite mycket nu när hon är sjuk.

Vi har börjat mata var tredje timme under dagen och det har fungerat hittills, vi hann bara göra det 2 gånger sen skulle vi sova

#14: 9 gram är inte mycket, det skulle jag inte oroa mig för. Man brukar säga att ett rejält toalettbesök är ungefär 30 g, så får du någonting att hänga upp det på.

Om du väger varje gång innan du matar, så vill du inte se minus på vågen varenda gång, utan varierande plus och minus. Målet vid stödmatning är ju att hålla vikten, gå upp kan hon göra sen när hon äter allting själv.

Tillägg: Anledningen till att man inte vill se bara plus på vågen hela tiden är att det kan vara ett tecken på att hon inte bajsar, eller gud förbjude, urinstopp.

#16: okej, ja hon varierar i vikt, hon går upp i vikt ena gången sen har hon gått ner lite nästa gång, när vi vägde henne igår innan vi sov så hade jag gått upp 10 gram sedan när vi vakna så hade hon gått ner 9 gram igen, men hon vägde ungefär 630 när vi kom till veterinären så hon har gått upp lite sen vi var där, hon förlorade ju över 100 gram när hon blev sjuk, hon vägde lika mycket som vår yngsta och han är inte ens 1 år ännu.

Men hon äter mer grönsaker ju längre tiden går så just nu ser det ljust ut, hon är en riktig kämpe

#17: Jag håller tummarna för er. Det kan ta tid att få ordning på magen efter en sådan här pärs. Speciellt om hon tappade så mycket vikt i början. Levern kanta stryk av hastig viktnedgång, och då tar det verkligen tid att återhämta sig.

Det som är riktigt viktigt är att hon äter hö. Magen behöver fibrer. Grönsaker är inte alls lika viktigt, så länge som hon stödmatas får hon massor av c-vitamin från cc.

Tipsar om pro fibre rabbit, ett fiberrikt pelleterat foder med probiotika och prebiotika, som hjälper till att återställa bakteriebalansen i tarmarna. Alla mina tycker det är jättegott och äter det som det är. Annars kan man blöta upp i vatten och servera i spruta, precis som man gör med Stödmatningsmat.

#18: ja hon fick lite medicin och hon slutar med medicin en efter en, hon tog 4 nu är det bara 2 kvar, hon tar sista dosen av ena idag. Blir hon dock sämre igen så ska vi hämta mer medicin men hittills klarar hon sig utan dom andra två.

Hö äter hon massa utav, när hon blev sjuk kollade hon bara på höet och gick och la sig igen, hö som var något av det godaste. Är så glad att veterinären hittade felet, hon har redan börjat må bättre men det är en bra bit framåt.

Ska kolla upp det! Gör allt för att hon ska överleva detta

#19: Får jag fråga vad hon fått/får för mediciner? Och diagnos?

Om inte annat så kanske det kan hjälpa någon annan med samma problem någon gång i framtiden.

#20: dom sa att hon har Magatoni och hon tar metacam, hon slutade nyligen med primperan, vetalgin och bupaq. Många mediciner för ett sånt litet djur:( blir hon sämre så ska vi ta henne till veterinären och få mer medicin.

Hon har klarat sig utan bupaq och vetalgin, hon tog sin sista dos primperan ikväll så vi ser snart hur påverkad hon blir.

Men en god nyhet är att när hon hörde oss prassla så skrek hon efter mat och gick ut alldeles själv från transportburen och fram till maten och åt grönsaker, hon har inte skrikit själv efter mat sen hon blev sjuk (hon skrek efter mat med dom andra men var inte ett dugg intresserad när maten väl kom) så matlusten kommer och går men det är framsteg

#21: Helt klart en massa mediciner, men de som behövs för att få igång tarmrörelserna igen. Ni har definitivt varit hos en duktig marsvinsveterinär!

En del marsvin blir extremt trötta av Bupaq (jag har haft en som förvandlades till en liten apatisk hög av den), andra blir trötta av Vetalgin (jag har en som reagerade våldsamt på den), men de är mycket effektiva ur smärtlindringssynpunkt. Magatoni gör ont.

Så hon borde helt klart vara piggare nu när hon bara har Metacam i kroppen. Det är sällsynt att de påverkas negativt av den.

Jag fortsätter hålla tummarna! Håll koll på att hon fortsätter plutta nu när hon inte längre får Primperan. Fungerar det som det ska så är hon igång igen, och det handlar bara om tid.

Marsvin som haft Magatoni kan fortsättningsvis vara extra känsliga, så jag skulle undvika gasbildande grönsaker under en lång tid nu framöver.

#22: veterinären vi var hos var jättebra, kände mig väldigt trygg att lämna över mitt marsvin, tillochmed marsvinet tyckte om veterinären. Hon är mycket piggare, hon blev mer matglad väldigt fort efter första dosen redan.

Okej tack! Ska hålla koll så får vi se. Då ska vi bara stödmata tills hon äter helt själv igen? Hon är som hon brukar bara att hon inte äter helt själv ännu och det förstår jag,

Okej, tack det visste jag inte! Undviker det litet tag då

#23: En bra veterinär är värd sin vikt i guld.

Håll koll på pluttarna och vikten, och trappa ner stödmatningen i en takt som gör att hon inte minskar i vikt. Det tar olika lång tid för olika marsvin, så man får liksom gå lite grann på känsla.

Jag skulle undvika alla kålväxter i åtminstone några månader, sedan testa att vänja in mycket sakta.

Har hon flyttat ihop med kompisarna än?

#24: ja vi ska hålla koll på vikten och stödmata, vi började med varannan timme igen då hon tappade vikt varje gång vi vägde.

Vi ska ha henne i transporten lite till för att se pluttarna sedan ska hon flytta tillbaka.

Undviker all kål i ett par månader.

Tack för all hjälp också!

Hon fick flytta till sina kompisar nu efter vi hållt koll på hennes pluttar (som var fina) hon sprang fram till dom och hö högen dom hade och började äta tillsammans med dom. Hon verkar vara glad att få vara tillbaka och hennes kompisar har saknat henne också

#26: Underbart! Ofta äter de väldigt mycket bättre när allting är som vanligt igen, och det är lite konkurrens om maten.

Jag fortsätter hålla tummarna!

Liten fundering, hon äter hö nästan konstant och får 0,5 ml CC varannan timme men fortsätter gå ner i vikt, det är endast i samband med grönsaker hon ökar i vikt eller iallafall stannar i vikt. Det handlar endast om 1-4 gram men blir ju lite under dagen. Ska hon få mer stödmat? Känns inte som hon varierar i vikt. Hon beter sig annars normalt (förutom att hon äter mindre grönsaker men så har det ju varit)

Hon åt mer grönsaker nu med dom andra än vad hon gjort ensam, sedan gick hon till höet igen

#28: Ja du, det är ju här magkänslan kommer in, så det är himla svårt att råda när man inte sett marsvinet själv. Jag fattar inte heller hur mycket CC du ger, det kan knappast vara 0,5 ml, det är ju ingenting.

När jag stödmatar så brukar jag blanda 1 tsk pulver med 2 tsk vatten. Det blir lite drygt 10 ml, och det ser jag som en portion.

Jag tror jag skulle glesa ut matningarna i tid, men ge mer mat per gång. Då hinner hon bli mer hungrig mellan gångerna, och borde äta mer.

#29: förstår att det kan vara svårt när man inte sett marsvinet. På pappret vi fick så stod det 0,5 ml CC, vi tyckte också det lät väldigt lite men antog att veterinären visste.

Hur lång tid emellan kan vara bra?

Vi börjar ge henne mer och ser vad som händer. Inte konstigt att hennes vikt är som den är ifall vi gett henne så lite

#30: Jag skulle nog ge en portion var fjärde timme under dagtid, och ha ett åttatimmars uppehåll under natten, så jag får sova ordentligt. Hon äter ju, så risken med ett längre uppehåll under natten känns snudd på obefintlig.

Väg före sista matningen ikväll och före matningen i morgon bitti. Ur den viktskillnaden bör man kunna få en rätt bra koll på hur bra hon äter själv.

Yes, då börjar vi så och så får vi se vart vi hamnar. Skulle inte klarat detta utan all hjälp, verkligen tack

Hon gick ner ca 6 gram under natten

#33: Fullt normalt för ett marsvin som äter riktigt bra själv. Hur gick det att få i henne en hel portion cc? Åt hon allt? Hur är morgonvikten idag jämfört med den igår morse?

Jag tror att det räcker fint att mata henne tre eller fyra gånger idag, jämnt utspritt över hennes vakna tid.

#34: hon äter en hel portion med CC, igår verkade hon dock mer hungrig, imorse var det inte alls lika enkelt.

Ingen stor skillnad från dagarna, igår morse hade hon gått ner runt 8 gram men då hade inte vårat larm gått igång så hon fick mat lite senare än planerat

Då börjar vi sprida ut matschemat och ger henne mer varje gång istället och så håller vi koll på henne vikt såklart lite extra nu

#35: Att hon blir svårare att mata kan bero på två saker. Antingen det positiva, att hon äter bättre själv och inte är lika hungrig. Eller det negativa, att hon känner sig sämre och därför inte vill äta. Eftersom vikten är stabil (6 g är ingenting) så handlar det sannolikt om det första. Beter hon sig dessutom normalt så stärker det ytterligare att hon faktiskt mår bra.

#36: ja, hon fick stödmat nyss igen. hon hade gått ner 3 gram men hon har tryckt i sig ett stort salladsblad efter 1 portion CC, hon går allstå efter maten också om det inte ligger vid henne, hon beter sig som hon brukar så jag tror hon är frisk, kroppen har nog bara mycket att återhämta sig ifrån, speciellt med alla resor, besök hos veterinären, mediciner, alla timmar vi stödmatat och ännu är ju inte allt över

#37: Jag tycker det låter jättebra. 3 g är ingenting.

Min erfarenhet är att de äter bättre själva om de stödmatas ordentligt. Just fenomenet att de, när man sätter ner dem efter matningen, direkt går och mumsar på någonting annat, är ganska typiskt.

Du har helt rätt i att det tar tid för kroppen att återhämta sig. Just nu tycker jag vi glädjer oss åt att hon verkar må bra.

#38: ja, jag är glad att jag hann till veterinären i tid, annars kunde detta slutat illa och jag är tacksam för all hjälp, jag uppskattar det, tack

#39: Så lite så. Det är bara roligt att hjälpa någon som verkligen bryr sig om sina marsvin, och är beredd att lägga ner den tid och energi som krävs.

Magatoni är ruskigt allvarligt, och skillnaden mellan liv och död handlar både om hur fort man får vård, men nästan lika mycket på hur väl man sköter eftervården.

#40: mina marsvin är mitt liv, gör så mycket jag bara kan för dom.

Ja veterinären sa det, att det ofta är en dålig prognos, hon är så ung och älskad av många, det är inte dags för henne att lämna oss men hon kämpade på också.

Hennes vikt är bättre nu, den varierar mellan 5 gram ungefär under dagen, så upp och ner mellan dessa 5 gram, hon äter mycket mer själv och skriker efter mat med dom andra, sträcker sig efter maten innan vi lagt ner det i buren. Det går mot det bättre nu

#41: Då har vi en hel del gemensamt.

Otroligt glädjande att hon är så mycket bättre, och att hon är stabil i vikt! Har hon slutat med Metacam än?

#42: nej inte ännu, vi ska sluta med det imorgon då vi kan stanna hemma under helgen och se om hennes beteende ändras.

Hon tog sista dosen metacam torsdags kväll och hon har inte visat något tecken att hon har ont. Hon håller vikten (förutom inatt då hon gick ner 9 gram, hon håller sig inom en 5 gram ram) men hon har redan gått upp några gram och är i den normala ramen igen

#44: Underbart, då har hon definitivt inte ont, och då handlar det mest om att få bakteriebalansen att stabilisera sig, så att det inte kommer något bakslag.

Som parentes kan jag berätta att jag har två marsvin med känslig mage som jag väger varje morgon. De är visserligen större än din flicka (runt 1200 g), men har definitivt större variation i sina respektive vikter. 20 g upp eller ner är inte ovanligt alls.

#45: ja, skönt att hon mår mycket bättre. Hon är väldigt liten och har alltid varit, inte smal direkt bara liten i storlek.

Nu har vi trappat ner och trappat ner, idag börjar vi med stödmat 1 gång om dagen. Hon håller vikten superbra och är som sitt normala

#47: Låter jättebra!

Nu är nästa fråga, hur ska vi göra så hon går upp i vikt? Hon väger ju fortfarande lite. Är inte erfaren direkt att få vuxna marsvin att gå upp i vikt

#49: Är hon mager, eller är hon bara lätt? Enklast, tycker jag, är att känna på marsvinet. Man ska kunna känna både ryggrad och revben, men inte alltför tydligt.

Om hon är mager, vilket känns sannolikt eftersom hon varit sjuk, skulle jag i första hand fokusera på att hon får en optimal bakterieflora i tarmarna, så att hon kan ta upp näringen ordentligt i den mat hon äter. Recovery Plus eller Pro fibre rabbit kan hjälpa till med det. Critical Care innehåller fibrer, men inga goda bakterier.

Sen skulle jag se till att få hem ett hö med riktigt bra värden, gärna lite högre i protein än normalt. Ärtplättar är också en bra källa till protein, om hon äter sånt.

Avslutningsvis så skulle jag ge ett par extra skivor morot om dagen. Morot är snällt mot magen, och brukar göra att de lägger på sig lite.

#50: allstå, vi tycker hon är mer lätt, när hon var sjuk var hon mager men nu tycker vi hon är mer lätt. Vi köper vårat hö av en kompis som köper det till sina hästar av en bonde, men det är grova strån och tjocka, vet däremot inte värdet protein. Ärtplättar äter hon med lycka så det kan hon få. Morot klagar hon inte heller på.
Tack för hjälpen

#51: Marsvin kommer ju i olika storlekar också, inte att förglömma. Och med olika behov. En del behöver extra för att hålla vikten, andra blir bombtjocka på bara hö och grönsaker…

Om din kompis köper höet till sina hästar så kanske hen har analys på höet? Det är ju rätt vanligt att hästfolk vill ha analys, så att de kan räkna ut en vettig foderstat. Det skadar inte att fråga, tänker jag. En analys ger en hint om vad man möjligen behöver komplettera med för att det ska bli så bra som möjligt. Grova strån är bra.

#52: ja absolut! Liten har hon alltid varit men tänkte efter all vikt hon förlorat, hon snittar på 630 gram och brukar ligga på över 700 iallafall. Är inte orolig över hennes vikt, hon känns inte allt för tunn men vill gärna att hon ska kännas lite tjockare så.

Kan fråga min kompis iallafall, någon aning borde dom ha

#53: Oj, hon är verkligen liten, och det låter klokt att försöka få henne att komma upp i sin forna normalvikt, så hon har lite att ta av ifall hon blir sjuk igen.

Det kan ta tid, dock. Speciellt om hon är lite äldre.

#54: hon blir 2 år i september. Hon har börjat gå upp i vikt men sakta går det

Hur går det för henne nu såhär några månader senare?

#56: nu är hon i topp form! Hon mår superbra, vi har börjat ge kål och inga tecken på smärta finns, hon väger mer än hon någonsin gjort faktiskt

#57: Å vad roligt att höra!

#58: veterinären sa att vi skulle vara beredda på att hon inte skulle klara sig, hon skulle förmodligen gå bort samma natt i det skicket hon var i men vi kämpade dag och natt, vi vägrade ge upp

#59: Precis, ni gjorde det som krävdes och nu kan ni njuta av resultatet! Det är lika roligt varenda gång det faktiskt går bra.

#60: precis! Nu har vi ett glatt marsvin och flocken är i harmoni när dem blev hel igen. Vår fina hane var förvirrad vart ena kompisen tog vägen:( dom sömnlösa nätterna blev värt det, även om det var jobbigt först

#61: Det är jättejobbigt när man inte får sova, men så himla nödvändigt när man har en liten som inte äter. Tyvärr. Livet hade varit enklare om inte sjuka marsvin var så självmordsbenägna.

#62: jo, det hade varit enklare men dom smådjuren ser till att inte göra det enkelt för oss när dom är sjuka