Glömde tillägga, ni som har 2 eller fler hannar i en bur, fungerar detta bra att ha honorna i en annan bur i samma rum? Blir det inte problem när honorna brunstar osv?

nja rekomenderar inte att ha avels hanar i samma bur detta resulterade ett heligt örat och ett kött sår på två av mina :S Men honorna har jag alla tillsammans. sätter hanen med honan när den ska paras. skiljer dem åt när de gått tillsammans ca 6veckor. då sätrer jag honan hos dem andra honorna eller sätter in en lite yngre hona till henne (Det beror på vilket rang honan är på). Hanarna har jag en och en.

Jag har mina honor och hanar i samma rum och det går 3 hanar i en bur och det fungerar bra för hanarna ser inte honorna bara känner deras lukt, det brukar gå bra men det blir lite tjaffs när dom brunstar ja men inget allvarligt.

Jag har hanar och honor i samma rum. Det är en del nyfikenhet hos grabbarna som brukar stå och försöka kik ain hos honorna när dom brunstar - men inga alvarligare bråk.

jag har oxå mina hanar inne hos mina honor. inget bråk lite nyfikna när honorna brunstar men inget mera vad jag har märkt hos mina marsvin. :))

Jag är ingen expert, men kan berätta hur vi har det….

Vi har tre honor, precis som du tänkt dig, samt två hannar.

Hannarna är vuxna avelshannar och kan inte gå tillsammans! De kan dock vara i samma rum som honorna utan problem. Går hannarna brevid varandra så hackar de tänder mot varandra - så för att undvika stress för dem har jag dem i burar så de inte kan se den andra hannen men se honorna.

Just nu har jag en bur på ett bord med en avelshona med ungar. Hon har ingen annan hona hos sig för hon är ganska tuff med de andra när hon har ungar. Och eftersom hon har ungar är hon ju inte själv. Under hennes bord på golvet står en bur med två honor, en dräktig och en som just fått en unge. Dessa honor är mjuka och försiktiga till sitt sätt både mot andra marsvin och människor. Precis brevid dem på golvet står en bur med ena avelshannen. Han står så han kan nosa på tjejjerna men inte komma åt att para, och flyttades till denna bur efter att ha gått med den nu dräktiga honan. Så det känns inte som han är "ensam".
I rummet brevid går en av honorna tilsammans med andra avelshannen. När de är "klara" får honan med första kullen flytta in i buren med sin dotter, medan avelshannen får flytta ut och bo med unghannen ur första kullen.
På så sätt är ingen gris ensam, och alla kan leva i "flock" utan onödig stress och rivalitet.

Tror att det är viktigt att se till individerna, deras temprament och vad de mår bäst av. Stora burar underlättar - mindre groll och möjlighet till både enskildhet/reträtt och samvaro. Alla burar innehåller flera hus och tunnel. och ett område med massor med hö som de gärna gör gångar i. Ingen höhäck, men salladsbar och pinnar samt hållare (pinne som hänger ned från taket) för gurkor, äpplen och morötter.
Tycker att de blivit mer sociala sedan de kom hem till oss. Springer inte undan när man kommer, utan går fram istället till gallret och pratar lite. Vi upplever dem som tryggare, och tillfreds med tillvaron.

Så det gäller ju att planera ordentligt i förväg. Se till hur många burar man behöver - för det behövs flera ;-) En tjejbur och en killbur (eller fler om man har flera hannar), så en bur för parning. Sen får man kanske räkna med att eventuella ungar inte säljs direkt… dessa ungar måste kunna bo någon stans också.

Vi håller två hannar för att kunna få obesläktade ungar. Mer pyssel men också mer "nöje" ;-) Tänker sätta in hanungar till papporna när ungarna är ca 4 veckor - men vad papporna anser om detta får vi se. Fast just våra killar är väldigt bussiga på alla sätt och har kvar ett naturligt trevligt/socialt beteende.

Kanske sätter jag ut hakan nu… men om man har djur som är agressiva och svåra att hålla med andra grisar ska man kanske inte avla på dessa djur. Så väl exteriör som beteende nedärvs ju.

Till sist… lycka till med din kommande smågrisar. Underbara djur!!

#6 Jag tycker att du tänker rätt med detta att avla på temperament. Det är viktigt att de kan fungera som de flockdjur de är. Hanar som inte accepterar småpojkar tycker jag inte är okej. De ska absolut inte visa agressivitet mot ungar. För det mesta har jag inga problem att ens ha mina avelshanar ihop, men det är väl lite mer ovanligt kanske.

Jag har fått flytta mina honor till ett annat rum då hanarna bara "bråkade" eller de tjaffsade mest och sprang runt och kurrade så ena av dem tappade massa vikt.. De var hemskt stressade också av att ha honorna nära.

Jag har haft några avelshanar som jag satt ihop med andra avelshanar. Dom har fungerat hyfsat bra ihop men bara så länge dom har väldigt stor yta ca 3 kvm, men så fort dom ska flyttas in till en mindre bur har dom börjat bråka så allvarligt så jag varit tvungen att sära dom åt. Däremot så funkar dom ihop men yngre hanar utan problem.