Vad tycker ni om "kelinriktad" avel?
Jag fann en intressant tråd om detta ämne inne på kanin.ifokus förut och tyckte att det kunde diskuteras här också.
**Så vad är er synpunkt på avel som enbart är inriktad på att få fram friska individer med bra temperament?
**
Då menar jag att uppfödaren inte över huvud taget har någon rasinriktning och endast bryr sig om avelsmarsvinen är trevliga, lugna individer. Att ungarnas enda "syfte" är att säljas vidare till kelhem(eller ibland behållas till vidare avel).
Finns det både bra och dåliga sidor med detta?
/Louise - Medarbetare på marsvin.ifokus.
Jag ser inga dåliga sidor om man inte tar första bästa djur från djuraffären..
Helena
jag tar själv nån enstaka kull på Min Teddy som egentligen inte skulle passa til ras avel pga hennes "dåliga" pälskvalite men hon har det mest underbara temprament som dessutom alla hennes ungar får. Därför avlar jag keldjurs ungar på henne. Alla som jag har sålt till, från hennes 3 kullar har blivit väldigt nöjda. Vilket jag som uppfödare är väldigt glad för. Pga att de var ju målet med dom kullarna. Jag själv tycker det är väldigt bra att avla på Tempramentet också. Men man kan ju försöka avla in de rasrena djuren med bra temprament. Så man får inte mer av det i rasavlen. Nu menar jag inte att många rasdjur har dåligt temprament för de har dom inte.

Många rasdjur har bra temprament. Sedan varierar ju tempramentet mellan olika individer också. Är osäker på i vilken omfattning som tempramentet ärvs, hur mycket som är arv och hur mycket som är miljö.
Ja det är ju mycket det här med hur de växer upp också ju. Nu har jag lilla syster och massor med barn här inom mammas arbete så här kelas ju djuren med i mängder.
Temperament o att djuren är friska är ju alltid det viktigaste antingen det är blandraser eller renrasiga djur!