Hmm klart det går men det e nog en välldigt stor risk med att dom börjar bråka .. ..

Om du har en väldigt stor bur kan det funka :)

Men man kan inte säga i förhand hur dina killar kommer att reagera på en ny

Det är mycket svårt att sätta ihop två hanar med en ny, så är det bara. Själv försökte jag för ett år sedan och det gick knappt en dag innan alla tre rök ihop. Risken finns dessutom att de två som tidigare gick ihop inte längre funkar efter det, så var det här…

Visst kan man försöka, men man får vara beredd på att skaffa en till bur och ytterligare en hane isåfall.

Jag har enbart dåliga erfarenheter av detta. Men visst är det väl möjligt. Som sägs i #3 så kan de två som tidigare gick ihop sluta funka tillsammans. Jag har två kullbröder som växte upp tillsammans och levde ihop och allt var frid och fröjd. Numera vill dom döda varandra ungefär. Men dom är glada ändå för dom har varsin ny kompis istället… Så istället för en grupp på 4, så blev det två par. Det får man ha i åtanke innan, så man vet att man har plats om detta skulle hända.. och att du kanske måste skaffa ytterligare ett marsvin som kompis åt det marsvinet som blir "ensamt".

Jag förstår inte hur alla kan tycka att det är svårt att sammanföra marsvins hanar. Det är klart att det kan gå väldigt fel. Men det kan gå strålande också. Jag har en hangrupp om fyra hanar varav tre sammanfördes som vuxna och hade då gått med honor allesamman. Lite bråk får man räkna med, så länge det inte är på liv och död förstås, men en omöjlighet är det inte.
Enklast är väl dock att sätta in en bebishane

#5 Håller med! Att skriva att det är väldigt stor risk eller bara funkar om man har en väldigt stor bur är fel. Så är inte alls förutsättningarna. Beroende på hur sina hanar är i temperamentet osv. vet man oftast själv om det borde funka. Är buren i minsta laget är det såklart en större risk att de känner att de är för tätt på varann. Men funkar sammanföringen bra så är det en god förutsättning :)

Att man tycker att det är svårt är väl för att man har dom erfarenheterna. Jag vill tillägga att för mig så gick introduceringen bra och de funkade tillsammans i en vecka. Vill också tillägga att ingenting med deras temperament tydde på att det skulle sluta så.

Sedan så är det väl inte fel att säga att risken är stor? Risken är ju faktiskt stor, jag har hört i fler fall att det har gått dåligt än att det har gått bra.

Hela grejen handlar väl helt enkelt om vad man vill riskera :) Om man är på det klara med vad som KAN hända, så visst kör hårt. Jag är absolut inte emot att försöka :) Bara man vet att det kan resultera i fler marsvin och burar än vad man hade tänkt (behöver ju inte vara helt fel;)).

Visst kan det gå strålande, absolut! Men själv har jag hört om betydligt fler misslyckand än lyckade försök.

Å andra sidan har jag varit med om honor som varit minst lika jobbiga att sätta ihop som hanar ;)

Mina två grisar, som är närmre året nu, fick en kompis i samma ålder för bara några veckor sedan. Min syster trodde sig ha blivit allergisk så jag sa att vi kunde ta honom.
Det har inte varit smärtfritt, och de tjaffsar fortfarande lite då och då, men allt som allt så har det faktiskt gått relativt bra.
De har bott tillsammans i 1½ månad nu och vi håller fortfarande tummarna för att de ska fortsätta gå ihop.

Jag tror att man behöver vara väldigt uppmärksam och ha bra koll på dem den första månaden. Jag har till exempel haft genomgång av kropp och ansikte varje dag sen jag satte ihop dem - just för att försäkra mig om att ingen är biten eller så. Ju förr man upptäcker om de bitit varandra desto snabbare kan man behandla och desto snabbare blir man varse om det fungerar eller inte.
Sen får man inte bli för blödig heller - ett jack i läppen kan faktiskt lika väl vara att grisen sprungit in i ett hus likaväl som det är ett bett - vissa gånger ser man på såret vad som har orsakat det, men ändå..
Var inte hönsmamma och gå emellan eller sära på dem för fort - de måste få lov att göra upp inom gruppen - men om de flyger ihop likt två hårbollar så bör man tänka om.
& då får du vara beredd på att skaffa ytterligare ett marsvin och ytterligare en bur för att då istället ha två mindre flockar än en större.

hade en kille skaffade en bebis efter ett par månader tog jag hem en väldigt ranglåg 6månaders hane och satte in till dom två andra (som funkade bra ihop då) o först blev det ett jäkla liv o dom satte på den nya stackaren osv o han bara satt där för han e för snäll.. men sen började det bli bättre och dom hade väl förmodligen gjort upp. när minstingen (nr 2) blev runt året tyckte han att Han skulle bestämma och inte den äldsta så han flög på äldsta hanen då.. o han fick sig ett par räliga bett så det va bara att sära på dom. men sen tog jag hem en ny bebiskompis åt den äldsta och då helt plötligt kunde jag ha alla 4 tillsammans!! men när minstingen (nr 4) blev ganska exakt 6 månader så brakade det loss igen! då tålde han helt plötsligt inte näst yngsta längre (nr 2, som tidigare bestämde) .. så det blev bråk igen! nu går dom 2 o 2 o det funkar bra men dom tål ju inte ens varandras lukter……………. men det är bara min erfarenhet!

Tänk också på att nakenfisarna inte har någon skyddande päls utan dom alldeles säkert kommer få rivmärken. Bra ide att ha lite klovår innan ihopsättning.

Jag har två skinnys (båda över sex månader) som jag håller på att sätta ihop med en lakeland som snart är 7v och en skinny på 3 mån. På golvet går det jättebra och även i buren. Men eftersom dom stora försöker rida på dom mindre så har nu alla tre nakenfisarna minst ett rivmärke var. Dom båda vuxna försöker nämligen para varandra också ibland. Inga tandhackningar har förekommit och ingen har blivit biten, än *peppar, peppar, ta i trä*.

Själv har jag haft en liten hangrupp om 5 st nu som alla varit födda runt april, maj. Det har varit lite si och så hela tiden, lite tandhackningar och något litet bitsår, men dom har ändå funkat bra ihop, nu börjar flocken minska efterhand som dom blir sålda, bara tre kvar nu. Jag tror inte att jag hade vågat sätta ihop fler (även om buren varit tillräckligt stor), för som ni säger så kan dom bästa vänner bli osams då.

Till dig Kattjazz skulla jag nog vilja råda att isåfall skaffa två mindre hanar, risken som jag ser är ju att det två du redan har blir väldigt osams och inta går att ha ihop sen, skulle så va fallet så har du ju redan varsen kompis till dom. Men jag ser inget fel i att testa, tillräckligt stor plats till dom så kan det visst funka, dom måste bara få känna att dom kan ta sig undan varann ibland.